Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 18. 6 maj 1898 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142 IDUN 1898
nom en skolrock, af tjock »sarka» (bondvadmal),
ackurat pappas jaktrock i miniatyr, med gröna
uppslag kring hals och ärmar. Han använde ej
paletän den vintern, endast rocken; »bussig»
var han också att se på, med varma klädes-
byxor inuti stöflarne (läpikor) och på hufvudet
»savonveukko», mössa med läderkulle.och skinn-
kanter, som vikas ned i fult väder och sålunda
skydda nacke och öron; uppvikna knytas kan-
terna bak med fyra band. På händerna har hgn
»rukkaset», läderpåsvantar, och inuti dem »kin-
tat», ullvantar. Så utrustad kan en pojke trotsa
hvilken köld som hälst.
Deras måltider voro, sedan jag slutat amma
dem: äggula, höns- och kalfbuljong, mjölk och
skorpa, välling och gröt. Senare kött och grön-
saker. På morgnarne ha de fått kakao, men de
ledsna fort på det, då ger jag té med rikligt
mjölk samt hvetebrödssmörgåsar. Kaffe bry de
sig icke om. De par, tre första åren var jag
noga med måltidstimmarna, men sedan få de,
då de känna sig hungriga.
Jag har tidigt lärt dem att tacka, bocka och
lyfta mössan på gatan, också nu, när lille bror
ser sin bror lyfta mössan och hälsa, gör han det-
samma; blyga ha de aldrig varit. Ondt för tän-
der ha de "icke haft, och mässlingen gick gan-
ska lätt förbi, fast det var ledsamt att vara in-
nestängd. Fingo barnen »skrik-skof», då de vo-
ro små, lät jag dem skrika ut, tills de lugnade
sig, den äldre gossen höll i sig en hel vecka,
men sedan läkaren tittat på honom och sagt:
»Ja, kan han gå på natt och dag på detta sätt,
så felas honom ingenting!» läto vi honom skri-
ka sig mätt; han slutade af sig själf. Barnen
sofvo först i vagn, sedan i säng.
Födelsedagårne få de smärre gåfvor: böcker,
bygglådor, spel och kaka med så många ljus
uti, som de fylla år. Min äldre son brukar bjuda
skolkamrater till sig, då de spela teater, kläda
ut sig, förevisa laterna-magica-bilder, leka blind-
bock, med ett ord roa sig och rasa, för att om
kvällen, trötta och nöjda, säga att de »aldrig
haft så roligt».
Ett gladt rum hafva gossarne gemensamt med
hvar sin bordslåda att hålla i ordning, bok- och
verktygshylla. Den lilles leksaksskåp är det sva-
rare att "hålla ordning i, fylldt som det är af
soldater, träbitar, kork, papper, båtar, hästar och
mycket annat godt, som ej så noga kan speci-
ficeras. Vanligen måste mamma vara med för
att städa det, ty allt tycks vara så omistligt.
Det roligaste han vet är att leka »tåg», då stäl-
las alla matsalsstolar i en rad och han tager
plats på den första, med en ringklocka i ett
snöre kring halsen, då är han »konduktör».
Hans ideliga pinglande gör äldre bror ibland
utom sig, det händer ej sällan att de råka ihop
och trumfa friskt på hvarandra. Jag ser nog att,
de ej äro änglar, men deras sammanstötningar
äro ganska harmlösa — och »pojkar ä pojkar!»
Sagor tycka de båda om och musikaliska äro
de äfven, den äldre spelar redan själf litet, ofta
i kvällsskymningen bedja de: »Mamma, spela
lite! Spela ’Porilainen marssi’!» Då marschera
de i takt genom rummen efter musiken. .
Någon gång undervisar den äldre den yngre i
grammatik, en gång hörde jag honom fråga:
»Hör du, ska man säja lillare eller mindre?»
Lilla bror tvärsäkert: »Större!»
Ja, större blifva gossarne och med dem an-
svaret. Måtte jag blott äga styrka och förmåga
att fostra dem till sanna, hederliga och dugliga
män.
Hoppas, bed och arbeta.
XIV.
Hälsans grundfond. Själens jordmän.
Till våra söners fäder!
Hvad det rent fysiska beträffar, så fordras för
det lilla barnets välbefinnande den trefald, som
utgör själfva hälsans grundfond, och som består
af sund, närande föda, frisk luft och renlighet.
Från första stunden skall födan gifvas på be-
stämda tider ; från 1 års ålder bör barnet vistas
i fria luften så mycket som möjligt och ifördt
en praktisk klädedräkt, lämpad alltefter årstiden.
Förutom de smås lifselixir, de regelbundna varm-
baden, vill jag vid sidan däraf äfven tillstyrka
ett annat bad, som vi kunna benämna det här-
dande, och som tillgår sålunda. Hvarje morgon,
sommar som vinter, från två års ålder, neddop-
pas det lilla barnet, helt hastigt endast, i en
balja med nattståndet vatten (den kallare års-
tiden uppblandadt med litet varmt) och torkas
sedan mycket väl med ett groft lakan; ett dy-
likt förfarande verkar skyddande mot förkylnin-
gar och stärker hela nervsystemet. Och så ännu
en sak af vikt, innan vi öfvergå till den psyki-
ska delen af ämnet, nämligen barnkammarens
utseende. Välj därtill om möjligt det största
och soligaste rummet, tag ljusa och framförallt
giftfria tapeter och gardiner samt af möbler de
nödvändigaste, ty svängrum bör där finnas för
ras och lekar, som spänna musklerna och sät-
ta blodet i omlopp. — Pröfva på dessa enkla
medel, och jag tror du skall lyckas i din sträf-
van att så harmoniskt som möjligt utveckla de
små kroppshyddorna.
En oändligt mycket vanskligare uppgift är att
fostra den lilla barnasjälen med dess ömtåliga
jordmån. I föräldrar, betanken hur mjuk den
är, lika mjuk och böjlig som leran i krukmaka-
rens händer; där bildas så lätt märken, antin-
gen onda eiler goda, och de förblifva nog hela
lifvet igenom. En stormakt på detta område
och onekligen vår bästa bundsförvandt är det
goda exemplet. Någon uppfostran i egentlig
mening kan ju ej talas om förrän med de för-
sta stegen, då den. lilla viljan börjar göra sig
mera gällande. I de flesta fall anser jag för
min del, att en varnande blick och några all-
varliga ord samt i nödfall en stund i skamvrån
göra mera nytta än riset med dess åtföljande
skrämsel, som af så många mödrar förordas och
äfven flitigt användes; dock gifves ingen regel
utan undantag, så äfven härvidlag. Studera noga
dina barns skaplynnen, och när syskonringen
ökas, betrakta då obemärkt deras lekar, så att
du, när så behöfves, kan stäfja din lille pys’
despotiska regemente gent emot hans känsligare
lilla syster. Litet gnabb ibland skadar icke, men
retsamhet, som framkallar tårar gång på gång,
förhindrar en sund utveckling både till kropp
och själ.
Vänj dina barn vid, att ditt ja och ditt nej
äro oåterkalleliga, och att du håller hvad du
lofvar. Då skall du nog understundom till din
glädje få höra barnen säga sins emellan:
»Mor sade nyss, att vi inte fick, och då är
det inte värdt att fråga en gång till.»
Att man ju gärna för besökande vänner vill
visa sina små, det är nu ett erkändt faktum
och väl ej underligt, men bäst är att sedan
strax låta dem försvinna till sin barnavärld igen
och ej stanna inne för att lyssna till kanske
ett tanklöst smicker om deras förträffligheter
från vännens läppar. När barnen blifva större
och börja tänka hit och dit, låt dem då inom
familjekretsen få fritt och otvunget uttalla sina
tankar och tysta ej ner dem med ett: »Du är
så liten, så det där begriper du inte,» eller : »Barn
skola bara höra på och inte yttra sig i äldre
personers närvaro.» Säg icke så, ty det alstrar
missmod i det unga sinnet, och på det sättet
vinner du ej dina barns odelade förtroende, ej
heller fostrar du dem till i en framtid själfstän
digt tänkande män och kvinnor. Bespekt och
lydnad taga ej den minsta skada vid detta fria
tankeutbyte föräldrar och barn emellan.
Till slut kan jag ej underlåta att till våra sö-
ners fäder rikta en uppmaning, hvari nog tusen
sinom tusen mödrar skulle vilja instämma: »Flur
trägen sysselsättning I än hafven, vaken alltid
öfver edra unga söner och sen till, i hvilket säll-
skap och på hvilka vägar de vandra. Kommen
ihåg. att det gäller dyrbara själar, som anför-
trotts i eder vård, och för hvilka I en gång sko-
len stå till svars inför en högre domare. Vi
mödrar kunna blott försöka att med våra för-
böner resa en skyddande mur mot frestelserna,
men: I fäder, som själfva hafven stått öga mot
öga med de faror, som ynglingen går till mötes,
och veten hvad kamp som förestår, styrken och
stödjen edra unga söner, och om I sen dem
vackla, tagen dem då under armarne och lyften
upp dem ur dyn, innan det blir för sent, och
medan ännu räddning står att finna.»
Ja, må vi bedja Gud om kraft och hjälp till
ett godt utsäde i de ungas hjärtan, och gifve
han oss äfven rika skördar!
—ebt—
XV.
En praktisk nattdräkt.
På »Lilla mors» begäran om beskrifning å
en praktisk och ändamålsenlig nattdräkt för barn
mellan 1—2 och 3 år vill jag för henne beskrif-
.va huru min lilla gosse är klädd nattetid.
Först vill jag då säga, att den dräkt barnet
bär om natten måste vara sådan, att den på in-
tet sätt generar, är skyddande för hela kroppen
och lagom värmande. Vidare måste den vara
stark, då den utsättes för ganska kraftiga atten-
tat af små sparkande ben, samt lätt att tvätta
och stryka.
Nu till beskrifningen.
Närmast kroppen en nattskjorta med långa
ärmar, försedda med handlinningar.
Sedan en tröja (af ylle eller bomull) utan är-
mar och så lång att den räcker öfver magen
samt där utanpå den så kallade sparkpåsen. _
Det är detta sista viktiga plaggs utseende jag
nu vill beskrifva.
Ett stycke bomullstyg mätande 1,7 met. i längd
och 0,6 —0,7 met. i bredd vikes dubbelt på läng-
den, sneddas sedan, så att det får utseende af
en dubbel kjortelframvåd, sys tillsammans i si-
dorna med fällsöm och får då utseende af en
påsé, vidare nedtill och afsmalnande uppåt.
Upptill göres en halsringning så vid att den
måste rynkas för att ej blifva för stor, för ar-
marna klippas i båda sidorna 20 centimeter
långa sprund, hvilka fållas. Öfver axlarna knap-
pes påsen med 2 knappar på hvarje axel, och
den lika enkla som praktiska nattpåsen är fär-
dig.
Men hvari består då dennas företräde fram-
för andra nattdräkter, hör jag eder fråga. _ Jo,
däruti att barnet ligger rymligt, kan omöjligen
sparka den af sig samt, då det sparkar, blir
tryckt uteslutande på axlarna, som därtill är
lämpligaste kroppsdelen.
Ella S—m.
–––- *_–––-
yrjuR.NOTisBOKmi
Goda bud från södern! I slutet af förra
veckan gjorde kronprinsessan Victoria, åtföljd
af sina föräldrar, ett besök i Venedig. Förbätt-
ringen i kronprinsessans hälsotillstånd går nu
stadigt framåt. il:
Dödens sTcörd. Den 1 maj afled härstädes
fru Mathilda Augusta Cronhamn, född Lönngren,
något öfver 66 år gammal. Sedan 1875 änka efter
sekreteraren vid Musikaliska akademien, tonsät-
taren professor J. P. Cronhamn, förlorade hon
för föga mer än ett år sedan sin ende son, Frit-
hiof, Cronhamn och sörjes nu närmast af enda
dottern, fru Estella Wallgren och en minderårig
dotterson samt syskon.
 Gripenbergs fideikommissegendom i Jön-
köpings län afled vid 65 års ålder den 29 april
friherrinnan Theodora Eugenia Hermelin, född
Fjellstedt. Hon var född i Palameotta i Bengalen,
hvarest hennes fader, den bekante missionären,
teologie doktorn Peter Fjellstedt, då verkade
såsom missionär. Ir 1850 ingick hon i Lund,
hvarest hennes fader då var anställd såsom före-
ståndare för ett missionsinstitut, äktenskap med
godsägaren friherre Samuel Axel Hermelin. När-
mast sörjes den goda och välgörande kvinnan
af make, barn och barnbarn.
Vår unga medarbetarinna fröken Elsa
Lindbergs förut omnämnda enaktstycke »Läxor»
gick i slutet af april med afgjord framgång öfver
Svenska teaterns i Helsingfors scen. ’ Publiken
inropade upprepade gånger de spelande och till
sist också författarinnan. Äfven kritiken i den
finska hufvudstadspressen har sedan uttalat sig
fördelaktigt om den begåfvade unga författarin-
nans sceniska förstlingsverk, som väl torde locka
till vidare försök inom den svåra, men tacksamma
diktarten.
Ny affär för utstyrselartikta/r i linne
m. m. har öppnats härstädes i f. d. Hygieniska
magasinets rymliga lokal n:r 16 Hamngatan af
firman Bröderna Svensson & komp. Firmans
chef, hr John Svensson, har under en följd af
år varit anställd hos den stora välkända firman
i samma bransch K. M. Lundberg.
Bend-Or-brödet, hvars synnerliga lämplig-
het som hönsföda vi nyligen i vår »Hjälpreda»
hade anledning framhålla, finnes, som af annons
i detta nummer synes, att tillgå hos Aktiebolaget
Bend-Or, Stockholm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>