Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 21. 27 maj 1898 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1898 I D U N 165
W J V
..«’t
<■ *
—. ■ ,
% ’ W-■■’■■■’■’il
!. si
. * •■ ;:r ’i
JP? Ç‘
>’ îd
.
• ’ ’. ’ •;*
ä :
ISTu-tida, stookholmsrum.
fönster, helst endast ett, men stort, om kväl-
len af lampor, helst flere; för det andra att
dess väggbeklädnad är hållen i ljusa, glada
färger.
Hvar och en som haft tillfälle att jäm-
föra ett rum, upplyst af två eller flere fön-
ster, med ett som fått sin belysning från
en enda af dessa breda fönsteröppningar,
som tillhöra den moderna arkitekturen, måste
ha insett det senares många fördelar fram-
för det förra.
Det genom ett enda fönster inströmman-
de, samlade ljuset ger åt hvarje föremål i
rummet en relief, som är af bästa verkan
för framhäfvande både af dess form och
dess färger; det skänker en lugn, obruten
dager, som är välgörande både för sinnet
och för synen, och konstnären som i alla tider
haft sin atelier så belyst har härvid gifvit
oss andra en praktisk lärdom, hvilken vi
först på allra senaste tider börjat draga för-
del af. Ett enda fönster i ett rum ger
också långt bättre tillfällen till vackra och
lämpliga möbelanordningar.
Den artificiella belysningen af ett rum
måste anordnas efter helt andra lagar än
den naturliga. I senare fallet ha vi sett,
huru en enda ljuskälla var att föredraga,
i det förra är ett flertal mindre ljuskällor
förmånligare både för trefnaden och interi-
örens estetiska verkan.
Dagsljuset kan aldrig härmas med det
konstgjorda ljuset, och alla försök att göra
det inom hus gifva ett dåligt Resultat.
Hit höra de mera eller mindre mångarmade
kronorna med sina tända ljus —• de festliga
aftnarnas speciella belysningsmedel—hvilka
kasta ett kallt och oroligt sken öfver väggar
och tak, hit höra också taklamporna med
sina starka, ögonen bländande lågor.
Likasom vi om dagen njuta af solens
sken, då det strömmar in genom fönstret
och fyller våra rum med ljus och värme,
så är det om aftonen det ljusgenomskim-
rade mörkret eller hvad konstnären kallar
clair-obscuren, som bäst motsvarar våra este-
tiska behof. Därför är brasans sken den
idealiska belysningen för en aftonkrets; och
kunde detta också fylla alla praktiska be-
hof, skulle vi aldrig önska oss något annat.
Men för aftonens arbeten eller studier be-
höfves ett starkare och stadigare ljus och
detta lämnas bäst af lampan, den på bor-
det placerade arbetslampan med skärm för
att sprida ljuset till de närmast omkring
sittande. Ett par tre sådana lampor på
olika ställen i rummet gifva en belysning,
som både är tillräcklig och behaglig.
Men vårt rum upplyses hvarken af solens
ljus eller aftonlampans sken, om det ej i
sig själft är ljust, och detta beror i första
hand på väggarna och takets dekorering.
En tapet behöfver dock ej nödvändigtvis
vara ljus för att göra rummet ljust, den
kan ha en ganska stark färg, endast det är
hvad man plägar kalla en »glad» färg. Ned-
stämmande så väl på rummets färg som
invånarnas lynne äro däremot dessa i grått
stötande toner, som för ej så länge sedan
voro moderna. Ju ljusare väggar, dess lju-
sare tak, och endast en kraftigt färgad tapet
kan tåla ett rikt dekoreradt tak.
I hvardagsrummet liksom i alla rum äro
förhängen för dörrarna af en värmande, be-
haglig verkan. Men låt dem vara verkliga
förhängen, som kunna vid behof dragas ihop,
och ej fastspikade »draperier», arrangerade
med mer eller mindre tvifvelaktig tapetse-
raresmak. Det samma gäller om fönstrens
gardiner, hvilka naturligtvis äro afsedda att
utestänga det alltför starka solljuset, ej en-
dast att vara ett slags ram omkring fönstret.
Då hvardagsrummet skall vara hela fa-
miljens samlingsplats, där hvar och en af
dess medlemmar kan sköta sin art af säll-
skapligt arbete eller förströelse, så blir dess
möblering ganska olikartad.
De oftast begagnade af alla möbler äro
utan tvifvel stolarna, och på deras beskaf-
fenhet beror i hög grad trefnaden i ett
rum. En stols första egenskap är att vara
bekväm, men egendomligt nog, hur många
tusen olika slags stolar vi nu för tiden se,
är det tämligen ovanligt att träffa på en
verkligt bekväm. Vissa typer hafva dock
denna egenskap i hög grad och bibehålla
den äfven i de mångfaldiga variationer, de
i tidernas längd blifvit underkastade. Så-
dana äro den tyska bondstolen med sitt
egendomligt fiolliknande ryggstöd, rococo-
stolen med sin efter ryggen svängda form,
den antika s. k. kvinnostolen, som gått igen
i en särskildt i Danmark vanlig salstol m. fl.
Hit höra äfven de flesta länstolar, hvilka
ju redan i sitt namn bära en hemul för sin
bekvämlighet. Från den trefliga Voltaire-
stolen, »farfarstolen» med sina framskjutan-
de »öron», hafva dessa utvecklats till allt
bekvämligare former ända till vår tids »en-
gelska hvilstolar», som nästan äro sömn-
gifvande genom själfva sin skapnad.
I hvardagsrummet bör man om någon-
städes med fördel kunna frångå den gamla
regeln, att ett rum skall hafva så och så
många »vanliga» stolar samt två länstolar,
alla af samma slag. Modet, som någon
gång tar förnuftet till rådgifvare, har dock
på senare tid föreskrifvit en viss växling i
»salongernas» möblemang, har infört fåtöl-
Modernt rum i gustaviansk stil.
Patent. Ångrostadt Kaffe.
Spécialité: Finîina Javamandningar.
Genom, öfverlägsen röstning- och fin arom bäst - genom dryghet billigast.
AHm. Te! 6567. Holländska Kafferosteriets Nederlag, Sturep/an 6, Sth/m*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
