Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 23. 10 juni 1898 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18a IDUN 1898
hvilken inleddes af fröken Emma Kruse frän
Bergen.
I sitt föredrag betonade fröken Kruse den
stora betydelse naturkunskapen bar, icke
blott för undervisningen i skolan, utan för
uppfostran i sin helhet, för barnens etiska
och intellektuella lif. Särskildt undervisnin-
gen i hälsolära var af vikt för barnens psy-
kiska och fysiska utveckling. I Norge stode
just nu den frågan på dagordningen huru-
vida könslifvets hygien bör tagas med i häl-
soläran och huru mycket ett barn bör få
veta om de utvecklingslagar, dess kropp är
underkastad. En del pedagoger ansågo att
barnen ovillkorligen borde få besked om köns-
lifvets förhållanden, och andra åter hyllade
den, hittills såväl i skola som hem i alla
sina konsekvenser praktiserade förtigandets
■princip. De förra ansågo det främst vara
hemmets rättigheter att meddela barnen
kunskap i denna sak, men försummade hem-
met denna plikt, borde skolan öfvertaga
den. De senare ville ej, att skolan skulle
lämna någon som hälst undervisning i hvad
könslifvet anginge, ansvaret för att upp-
lysa eller förtiga i denna sak borde helt
och hållet vara hemmets.
Fröken Kruse ansåg det vara hvarje upp-
fostrares plikt att ej vara indifferent i den-
na fråga, ty icke ens barnen undgingo ju
att påverkas af osedligheten, samhällets
kräftskada.
Då barnen förundrade sporde, hvarifrån
den lille brodern eller systern kommit, bor-
de man ej duka upp några »storkhistorier»,
utan begagna tillfället att gifva dem de
första upplysningarna om deras gudomliga
ursprung. I öfvergångsåldern, då vid sidan
af den rent fysiska utvecklingen följde en
utveckling af känslolifvet och fantasien, kun-
de man genom förtigandet lätt utsätta bar-
nen för möjligheten att deras fantasi skulle
förvillas och för att endast af okunnighet
taga skada till kropp och själ. När hemmet-
af en ellar annan orsak underlät att gifva
sina barn de kunskaper, som kunde vara
dem till hjälp, då var det skolans plikt att
taga saken om hand, uppgiftens svårigheter
finge icke afskräcka läraren. Om en lärare
med allvar och fullt medveten om sitt ansvar
gåfve denna undervisning, skulle han helt
säkert känna tillfredställelse af sitt arbete
och barnen skulle gå ut i världen som tän-
kande varelser, hvilka under ansvarskänsla
kunde bestämma öfver sig själfva och sitt
lif.
–––- *–––-
Svar till försvararinnan af de hvita
sängtäckena.
FRAM 1DÜNS
l^SEKREfsl
mm Iwj
Det är en känd sak, att hvita täcken äro myc-
ket använda och omtyckta, och det var ej ovän-
tadt, att den åsikt jag om dem uttalat skulle
väcka gensägelse. Visserligen kunde jag anfört
åtskilliga både in- och utländska auktoriteter på
slöjdens område, som framhållit, huru varsamt
och sparsamt den hvita färgen måste användas
vid hemmens utstyrsel, men det kan ju hända,
att jag vänder mig till någon bekännare af den
läran, att hvad som är vackert beror endast på
tycke och smak, och i så fall vore mödan spilld.
Jag ber emellertid att åter få hänvisa till den
omständigheten, att intet hvitt täcke blef prisbe-
lönt vid de stora hemslöjd-utställningarna i Stock-
holm 1880 och 1897, oaktadt sådana där funnos
i mängd, hvilket bevisar, att jag åtminstone icke
är ensam i min »dom» öfver dem.
Åro kulörta sängtäcken dyrare, mera ägnade
att gamla damm uti eller mera ovaraktiga än an-
dra färgade väfnader, såsom klädningstyger, bord-
dukar, möbeltyger, mattor, förkläden, kulörta gar-
diner m. m.? Eller borde dessa kanhända alle-
samman helst vara hvita, eftersom denna färg
är »skönare än någon annan och praktisk till-
lika » ?
Om lättheten att anskaffa »dyrbara konstväf-
nader» behöfver jag ingenting ’tro», ty jag vet
hvad de flesta slag af väfnader kosta i pennin-
gar och arbete och har aldrig påstått, att den
obemedlade bör begagna sig af dyrbara sådana.
Men jag vet äfven, att man kan väfva de vackra-
ste sängtäcken till ytterst billigt pris, ss. t. ex.
med hvitt eller oblekt samt rödt eller blått bom-
ullsgarn, i någon enkel väfnad med tre eller
fyra skaft. Om sådana täcken i »första tvätt för-
lora sin vackra färg», måste det bero därpå, att
man ej förstått rätt välja —ty allt gam är visser-
ligen icke tvättäkta, icke en gång rödt och blått,
— eller behandla garnet, innan det användes i
väfven, eller ock att man ej förstår konsten att
tvätta kulört, eller ock kanhända på båda dessa
omständigheter.
Om virkning har jag alldeles icke yttrat mig,
utan i förbigående och i sammanhang med hvad
jag kallat »kosmopolitisk prydnadsslöjd», om
hvilken säges att den kan vara både vacker och
nyttig, om än icke intressant. Däremot äro an-
förda friherrinnan Adlersparres( = Esseldes) åsik-
ter i frågan. Hon säger att spetsvirkning är
vacker »endast med fin tråd i lämpliga mönster,
eller utförd i tjocka länkar af bomullsgarn, till
afbildning af forntida sydda spetsar» — »liksom
äfven tät virkning, då den utföres i upphöjda
mönster i två färger till täcken». Visserligen
säger hon äfven, att den enklaste knypplade spets
är vackrare än någon virkad sådan, men därmed
uttalas väl icke något »Ä«f» till virkning, ej heller
att »hvar och en kan skaffa sig materiel och
verktyg till knyppling.»
Slutligen måste jag afstå från äran att kallas
både »lärd» och »skriftställarinna», utan presen-
terar mig såsom en till sparsamhet hänvisad hus-
moder på landet, som i mer än 25 år haft riklig
anledning och tillfälle till att fundera öfver och
experimentera med, hur man skall få ett enkelt
hem vackert med små medel.
Hvilan i maj 1898.
Hedvig Holmström.
—-—–––- •
jUR NOTISBOKEN]
Drottningen väntas återkomma från Honnef
till Stockholm omkring den 15 dennes och lär
komma att taga sin bostad å Rosendals slott
öfver sin födelsedag den 9 juli, hvarefter hon
anträder färden till Skinnarböl i Norge, för att
där, i likhet med flere föregående år, uppehålla
sig några veckor.
Kronprinsessan. Erån Kreuznach telegra-
feras den 1 dennes: Kronprinsessan af Sverige-
Norge, som ankom hit den 26 maj, aflade annan-
dag pingst jämte sina två äldsta söner besök
hos drottningen i Honnef. På återresan hit gjor-
des kortare besök hos drottningen af Rumänien
och bos änkefurstinnan af Wied på Segenhaus.
Kronprinsessan afreser härifrån i morgon till
Baden-Baden och begifver sig några dagar där
efter till Franzenbad. Hälsotillståndet har trots
den ogynnsamma väderleken icke försämrats.
U:
De automatiska barn- och tnristtält, som
Gustaf Wiséns bokhandel i Östersund annonse-
rar i detta nummer, synas nu i sommarsäson-
gen för sin lätthandterlighet, prydlighet och
prisbillighet förtjäna uppmärksammas. Som lek-
stugor för barn, som badtält och till allehanda
andra ändamål torde de lämpa sig förträffligt.
3:
Sverigeskvinnorutmanadetillbrottnings-
kamp. Myvrow Wanwer Geelen, en bekant
kvinnlig brottare från Holland, företager för när-
varande en tur genom Skandinavien för att väcka
damernas intresse för idrott. För det ändamå-
let utmanar hon de svenska kvinnorna till täf-
lingskamp och hoppas att någon direktion för
sport- eller idrottsetablissement vill sätta henne
i tillfälle att få visa sin styrka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
