Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 31. 5 augusti 1898 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1898 IDUN 243
1Mb Dästkusten. Kvinnohjälp på apoteken.
K om, låt oss, min vän, spatsera en stund
* ^ och lyssna i parken på middagsmusiken
och se på den vimlande badpubliken,
som vid paviljongen där gör sin rund!
Märk först vår herr esculap, ja, märk,
hur gladt och förtroligt till alla han nickar,
det är som om strax för hans bjudande blickar
försvunne hvar skymt af krämpor och värk.
Omkring honom trängs en förtrollande krans
af unga damer i färgrika dräkter,
i korus man uppgör för nöjen projekter,
och fåfängt han yrkar på lugn och sans.
Det gäller att göra dem alla till freds,
och ringen tätnar, man ber så trägen,
knappt doktorn mer hittar till tanterna vägen,
som sitta i skuggan att småle till reds . . .
Nu hon, i hvars händer spiran är lagd,
grefvinnan, där nalkas med två diplomater,
on parle français om Amerikas stater
och Santiago-flotiljens senaste bragd.
»Mitt herrskap, välan, på de dunkla djup,
mot skymningens inbrott — i väntan på balen»,
förklarar comtessen, »då ljuder signalen,
armadan skall samlas slup invid slup.
Och utan den minsta hagelby,
trots blixtrande ögonpar, vågar jag hoppas
aflöpa skall färden; när årorna doppas
vi låta med vinden hvart sorgmoln fly.»
♦
Applåder. Och skaran skingras allt mer,
de unga re’n drömma om gungande vågor,
om en farlig seglats vid mar-eldslågor,
kring spelborden slå sig de gamle ner.
På lawntennisplatsen snart sorlar det gladt,
där gossar och flickor som fjärilar jaga,
där spinnes ock mången kärlekssaga —
som fjäderbollar man hjärtan tar fatt.
Och icke det gifves en stig så brant
kring fria höjder, på berg och vallar,
där ekot af glada sånger ej skallar —
Ack, lifvet är dock bra skönt. . . icke sant?!
Men tyst ligger parken, blott stödd mot sin staf
en stackars sjukling syns sakta där skrida
och sent ännu in på kvällen där bida
med frågande blick mot det mörka haf.
Lotten uon Krcemer.
—–––––– ❖–––––––––-
om våra läsarinnor väl känna, har Idun
med intresse ifrat för den nya bana,
kvinnorna i vårt land brutit sig på farma-
ceutens fält. Vi ba ju nu ock kommit så
långt, att våra första examinerade kvinn-
liga apotekare med framgång upptagit täf-
lan med sina manliga yrkeskamrater. Emel-
lertid fordras numera redan som utgångs-
punkt för apotekarbanan aflagd studentexa-
men och därefter mångåriga fackstudier.
Den kan således endast öppnas för det
mindretal, som äger förutsättningarna för
ett så pass kräfvande intellektuelt arbete.
Dock gifves på våra apotek ofantligt
många sysslor af rent praktisk art, som med
synnerlig fördel borde kunna utföras af just
kvinnohänder. För denna fråga — använ-
dandet af kvinnliga, oexaminerade biträden till
apotekssysslor — har apotekaren herr Edw.
L. Bruzelius i Göteborg särskildt intresserat
sig och äfven i tryck förtjänstfullt bidragit
till dess utredande.
I ett af de senaste häftena af »Svensk
farmaceutisk tidskrift» tager herr Bruzelius
varmt till orda för dylik kvinnlig ar-
betshjälp på apoteken. Författaren har nu
under ett halft år, å samma apotek där
han själf tjänstgjort, haft tillfälle att på
nära håll iakttaga dess fördelar, och redan
långt tidigare hade han under en studie-
resa på danska apotek erfarit, huru be-
händigt och skickligt flickor biträdde i en
del apoteksgöromål.
Det är ju också klart, säger han, att ett
fruntimmer, t. ex. vid pillerutrullning, plå-
stertillredning, inläggningar, ombindning af
flaskor o. s. v., skall kunna göra detta ar-
bete, där det främst kommer an på hän-
dighet, lika bra som farmaceuten. Likaså
kan hon blanda och göra i ordning salvor,
koka infusioner och dekokter, filtrera upp
vätskor o. s. v. Då en farmaceut skall
bära ansvaret, för hvad det kvinnliga bi-
trädet hjälper till med, är det ju naturligt,
att han själf gör alla uppvägningarna, äf-
venså, där gifter ingå i någon beredning,
också själf verkställer dessas utblandning
med öfriga ingredienser.
Författaren har kommit till den för de
kvinnliga biträdena hedrande erfarenheten,
att de i dessa stycken snart uppöfva sig
och ernå »samma om ej större skicklighet»
än farmaceuten själf. Hvad särskildt be-
redning af infusioner, dekokter, mandel-
emulsioner m. m. beträffar, så kan man
tryggt påstå, att de utföras bättre af en
därtill inlärd flicka än af en apotekselev.
Den sistnämndes håg — isynnerhet då han
nu skall vara student — ligger i allmänhet
ej så mycket åt att stå och »slabba» dagen
i ände. Annat är det däremot med ett
kvinnligt biträde! Hon finner ett nöje i
att koka och laga till sådana saker, sär-
skildt som man väl bör kunna antaga, att
hon äger naturlig fallenhet härför.
Naturligt är, att ju större skolbildning
som finnes, dess bättre! En flicka som har
svårt för att räkna, särskildt den som ej är
hemma i decimalbråk, bör ej gärna tänka
på saken. Fördelaktigast för apoteket är
det ock utan tvifvel, att det kvinnliga bi-
trädet är — hvad man kallar — en bättre
flicka, ty en sådan gör genom sitt taktfulla
uppträdande såväl ett angenämare intryck
på kunderna, som hon utöfvar ett gynnsamt
och förfinande inflytande på sina manliga
kamrater.
I Holland ha länge dylika kvinnliga bi-
träden i betydlig utsträckning användts på
apoteken. Redan år 1889 funnos på rikets
omkring 600 apotek nära 300 kvinnliga bi-
träden anställda.
Ja, helt visst kunde äfven hemma i Sveri-
ge mycken kvinnlig arbetskraft här finna
ett lämpligt område, och det har därför
varit oss ett nöje att med dessa rader fästa
unga arbetssökande kvinnors uppmärsamhet
på en erfaren fackmans uttalanden i frågan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
