Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 43. 28 oktober 1898 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
340 IDUN 1898
bästa leverera »Svensk konstslöjd» sitt
material.
När man kommer in i ett vackert empire-
eller roccoco-rum, blir man vemodig vid
tanken pä vår tids tunga, mörka dräkter,
som föga lämpa sig för en vistelse bland
dylika utsökta möbler. Ett intressant ex-
periment blef därför Selma Giöbels idé att
bekläda den hvita, förgyllda soffan med
ljusgrönt linne, broderadt med langarn ef-
ter en vacker, stilenlig mönsterkomposition
af M. Adelborg, ett möbeltyg betydligt håll-
barare än siden och därtill tvättbart, på
samma gång det verkar fullt förnämt.
Ett till samma rum hörande grönt skrif-
bord, komponeradt af ägaren, herr Wallan-
der, verkade hemtrefligt och originelt.
En synnerlig stor förtjänst vid arrange-
mentet af denna exposition var, att före-
målen öfver hufvud taget ej voro hopade
tätt invid hvarandra, utan fingo sin rätta
relief genom att stå fria.
Mycket mera vore visserligen värdt att
nämna vid denna vackra utställning, men
här har blott åsyftats ett totalintryck. Mot
bakgrunden af detta framstår Selma Giö-
bels personlighet som en högst viktig fak-
tor i vår »kulturodling», hvilken som ett
af sina närstående mål bör uppställa: den
verkliga skönhetens vidgade utrymme vid
den svenska härden i utbyte mot fråsseriets
tronande plats vid det svenska bordet.
Fröken Giöbel, som i dessa dagar anträ-
der en längre studieresa till utlandet, har
lyckligtvis, genom att hennes affär öfver-
gått i ett bolags händer, nu fått större till-
fälle att, fri från affärsomtankar, ge sin
starkt konstnärliga ådra fritt lopp, hvilket
torde komma vår svenska mönsterkompo-
sition förträffligt till pass.
Amalia Fahlstedt.
–––- *–––-
I inackorderingsfrågan.
v.
De flesta inackorderingar komma frän lands-
bygden eller småstäderna, ettdera för att lära
sig något eller roa sig. En del förestå platser.
I hemmen äro de förstnämda sällan vana vid
att hafva någon kassa om hand eller veta, hvad
som åtgår till de dagliga utgifterna. Och äfven
dessa, de dagliga utgifterna, äro i småstäderna
så betydligt mycket mindre, att man utan öfver-
drift kan säga dem i Stockholm vara minst i
banko, hvad de i andra städer äro i riksgäld,
för att nu icke tala om landsbygden, där största
delen af lifvets nödtorft finnes in natura vid
gården och där själfva manbyggnaden stundom
räknas till onera, något som måste underhållas
i stället för att beräknas såsom årlig inkomst af
hyra, som man får göra i städerna.
Denna ovana att sköta pengar gör att man har
ännu svårare än eljes att fatta, huru litet i själfva
verket pengar räcka till, eller kanske rättare huru
mycket sådana gå åt, när man skall betala allting
kontant.
Den andra sortens inackorderingar, de som hafva
platser, hafva ofta ej så stor aflöning och be-
höfva naturligtvis en hel del saker för egen räk-
ning, utom mat och husrum.
Äfven dessa, liksom de förstnämda, förstå ej
hvad ett hushåll kräfver, utan nästan alla in-
ackorderingar tro att hela summan de betala blott
skall beräknas för maten. Men liksom man på
en restauration icke betalar blott för maten man
äter, utan äfven för lokal, betjäning, upplysning,
eldning, utskylder etc. och i en butik likaledes
icke blott för varan man köper, utan, plus allt
det föregående, äfven för ränta på lagret och allt
som blir förstördt, så är det äfven på samma
sätt i en inackorderingsaffär. Ty äfven detta är
en affär, och man gör den icke för sitt nöjes
skull, utan för att kunna få någon inkomst på
sitt arbete och för det obehag man alltid ikläder
sig, då man söker tillfredsställa flere olika viljor
och pretentioner.
Att ersättningen för arbetet emellertid icke
blir så stor, som man förmodar, skulle jag där-
för gärna vilja klargöra, emedan jag tror att just
i den föreställningen ligger stötestenen.
Det är ju naturligt att hvar och en vill hafva
det man köper så billigt som möjligt, men na-
turligtvis blir varans godhet också i proportion
därefter, ty »af intet eller för intet blir intet».
Detta besinnar icke alltid köparen.
Det är å andra sidan så många, som behöfva
sälja, och därför gå de säljande så lågt i sina
pris, att de sedan icke kunna uppfylla hvad de
åtagit sig. Detta glömmer stundom säljaren.
Eller tydligare: för att få en inackordering, som
prutar, begär säljaren (värdinnan) så litet, att
hon glömmer att det är 30 dagar i månaden att
tillfredsställa ännu okända pretentioner.
Här må det tillåtas mig att äfven bifoga några
ord om s. k. oärlig konkurrens. Det är när fa-
miljer, som ej behöfva hafva inackorderingar,
ändock taga sådana mot lägre pris än hvad de
verkligen kosta, blott för att de t. ex. hafva ett
rum mera än behöfligt i sin våning och hafva
sina jungfrur ändå, så de icke nödgas beräkna
något för uppassningen, ej heller för veden, utan
blott för maten. Då mannen där betalar hyran,
får ju frun genom inackorderingen ett vackert
tillskott till hushållspengarna, såvida hon inte
helt och hållet använder inackorderingsafgiften
till sina enskilda utgifter för att slippa begära
särskildt till dessa.
Ingen vill väl ändå förneka, att uppassning,
rum och ved i alla fall kosta något, fastän fa-
miljen blott debiterar detta på sig själf, till stor
skada för sådana, som behöfva hafva inackor-
deringar.
Men låtom oss återvända till »stötestenen», d.
v. s. till frågan hvad en inackordering får och bör
få för sina pengar. Det är nu särskildt om
stockholmsförhållanden jag talar. Jag antar då
ett medelpris af 75 kr. pr månad och vill bevisa
att pretentionerna ändå icke få vara för stora,
för att debet och kredit skola gå ihop.
Hyran för ett ordinärt rum torde i vanliga fall
med någorlunda centralt läge vara 200 kr. pr år.
Då hyran betalas för helt år, men inackorderin-
garna i de flesta fall försvinna under sommaren
och julmånaden, så måste de 200 fördelas på 8
månader, hvilket blir 25.kr. pr månad.
En famn björkved beräknas pr rum för en vin-
ter. Den kostar i inköp 20 à 22 förr, i år 27 à
28 kr., iläggning 0,50, hemkörning 2 kr., inlägg-
ning i källaren 0,50, sågning, huggning och upp-
bärning om det är 1 trappa upp 6 kr. — eljes
50 öre till pr trappa — hvilket gör 29 à 37 kr.
Fördeladt på de 8 månaderna gör detta 4 kr. pr
månad ungefär, efter ett medelpris af 32 kr.
Städning, borstning och uppassning betalas
billigast med 5 kr. i månaden, och behöfves det
många inackordenter för att dessa femmor till-
samman skola ersätta lön och vivre för en jung-
fru, som familjen eljes kunnat undvara. *) Vär-
dinnan får nog ändå hjälpa till rätt mycket och
borde kunna påräkna något äfven för detta ar-
bete, men det skola vi frånse tillsvidare.
Bummets möblering, med eller utan matta, kan
väl beräknas till 3- à 400 kr. med sängkläder
och allt, och om man, tillika med nötningen, be-
räknar detta efter 5 %, så blir det 20 kr., till
hvilka man kan lägga gardintvätt à 1,50 pr luft,
skurning, fönstertvätt, sopborste, damhanddukar
och dessas tvätt, sand till spottlådor, messings-
vatten, putskalk etc. till luckor, stakar o. d.,
hvilket väl icke är för mycket att sammanlagdt
beräkna till 4 kr. pr år. Gardintvätten blir ju
3 kr., om det är två lufter, och är rummet så
litet, att det blott finnes ett fönster, torde gardi-
nerna behöfva tvättas två gånger pr år, hvilket
då äfven blir 3 kr. Allt det öfriga kan man
visst icke sammanlagdt få för en kr., men vi
kunna ju antaga det är flere inackorderingar och,
när kostnaden fördelas på många, ställer ju allt
sig något billigare. Vi skola dock komma ihåg,
att det alltid kostar något, och att det är så myc-
ket smått, som måste finnas, och så många da-
gar att nöta på, så det blir en hel summa för
den, som skall betala alltsamman.
Allt detta blir således 24 kr., och, fördeladt
på åtta månader, 3 kr. pr månad. Tillsamman
*) Lön c:a 120 kr. om året. Vivre torde icke
understiga 300 kr., då hon väl i regel får samma
mat som de öfriga medlemmarna. Skall hon så
hafva jungfrukammare, hvilket väl behöfves, om
de äro två, så tillkomma äfven hyra och eld-
ning.
med de föregående posterna — jag skall sätta
upp en tablå sedan —• hafva vi nu alltså 37 kr,
pr månad, och då är ingenting beräknadt för de
tider, som rummet ofta står tomt vid ombyte af
inackordenter, som vistas kortare tid än de van-
liga terminerna.
Men så hafva vi ytterligare en sak. Inackor-
denterna äta icke i sina rum, utan det måste
vara en matsal. En familj i små omständighe-
ter får inte hålla sig med en sådan lyx som ett
särskildt matrum och — det kostar också pen-
gar. Låtom oss antaga att salen med städning
och upplysning, gardin- och duktygstvätt etc.
står till samma pris som de enskilda rummen,
eller 37 kr. pr månad, så behöfves det icke min-
dre än 12 inackordenter för att med 3 kr. på
hvarje fördela kostnaden, hvilket åter höjer den
förra summan till 40 kr.
Drar man nu dessa 40 från 75, så blir det
bara 35 kr. kvar till maten, och, då det är 30
dagar i en månad, så blir det 1 kr. 16 2/s öre
pr dag.
Men då det är minst 3 mål om dagen, så blir
det åter blott omkring 0,39 pr mål, eller kanske
bättre beräknadt: 0,30 frukost, 0,60 middag med
öl och kaffe samt 0,27 supé.
Mig tyckes att prisen tala för sig själfva, men
jag skall ändå granska dem i detalj, lämnande
åt hvar och en att själf kontrollera.
Den som betalar 75 kr. i månaden pretenderar
i allmänhet biff, ägg eller dylikt till frukost.
Då 1 kg dubbelbiff med ben kostar 1,20 och
man däraf får ungefär 6 biffar, så blir det 20
öre pr st. — Matmodrens vinst är benet att koka
soppa på samt det stycke kött af slaksidan, som
följer med.
Alltså frukost:
Biffkött -.......... 0,20
Smör till stekning ...................................... 0,02
4 st. potatis ................................................ 0,02
2 franska ell. 1 smörbr............................. 0,04
Smör till brödet .................... ............. ....... 0,05
1 glas halfsk. mjölk _____ _____ _____ 0,03
1 kopp kaffe m. socker o. gr.............. 0,10
4 skorpor el. ett 2 öres bröd o. 2 skorpor 0,04
Summa 0,50.
Hvad som kan nedbringa denna summa nå-
got, är att man tar billigare kött, att äggen icke
alltid kosta 2 kr. pr tjog — då det är ägg, skall
det ju äfven vara något kallskuret till smörgå-
sen — samt att man ibland får servera sill och
potatis till ombyte, men omöjligt tyckes väl’att
få frukosten öfver hufvud taget till 30 öre.
Utan att specificera middagsmaten, behöfves
det väl endast att beräkna 3 eller 5 öre för ett
glas dricka eller öl samt 10 öre för kaffe, eller
12 med ett par skorpor till, för att litet hvar
bör kunna inse, att man för resp. 43 à 47 öre
icke kan begära få två rätter mat af någon utom-
ordentlig beskaffenhet.
Återstå nu 27 öre till supé.
I en charkuterihandel begäres 12 à 15 öre föl-
en smörgås med kött eller ost på, men, då man
icke kan komma med blott en sort till smörgås-
bordet, utan måste skära upp flere, så torkar en
del och måste med ägg och annat stufvas upp,
hvadan väl icke gärna smörgåsen i hemmet kan
beräknas gå till mindre än 6 öre pr st. För två
smörgåsar skulle det blifva ................ 0,12
1 glas halfskummad mjölk ............ 0,03
1 kopp te med socker och grädde 0,10
2 skorpor .............................................. 0,02
Summa 0,27.
I dessa beräkningar är icke medtaget hyra för
kök eller ved att koka maten vid, ehuru det är
nogsamt bekant att köket är det af alia rummen
där mesta veden förbrukas. Men familjen be-
höfver ju i alla händelser koka sin egen mat,
dock kunde den kanske mången gång vara »lätt-
vindigare», än då man har främmande personer
i huset.
Ej heller är beräknadt: lampa i tamburen —
Ve liter fotogen pr kväll 5 månader blir efter 15
öre pr liter ungefär 2 1/1 öre pr kväll och för 150
dagar 3,25 — spruckna lampglas, sönderslaget
porslin och glas, förtenning af kopparkärl, upp-
brända emaljgrytor, bortskaffning af affall, hjälp-
gumma till storstädning, den större tvätten och
kostnader af alla möjliga slag, som förekomma i
ett hushåll.
Lägg så till allt detta att några af inackorden-
terna skola hafva sin mat på skilda tider —- jag
talar ej alls om dem, som icke kunna äta det
ena eller andra —, så man får koka och diska
i flere omgångar, hvilket medför större kostna-
der både för maten, som blir odrygare, och ve-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
