Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 45. 11 november 1898 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1898 IDUN 351
•roiW
•£$*.; •„*’
■V-f
verket är. Naturligt nog var fröken Ripber-
ger i följd af dessa förhållanden tvungen
att alltsomoftast besöka galleriet, och där-
efter kompletterade hon ur minnet sitt ar-
bete med hvad hon iakttagit. Hvilken högt
utvecklad färgkäns’el och hvilket pålitligt
färgminne måste hon då ej äga, så mycket
hellre som silkestråden ser helt annorlunda
ut, när man håller den i handen än då den
blir förarbetad!
Bildens botten utgöres af grått, tämligen
groft linne, på hvilket konstnärinnan i origi-
nalets storlek utfört teckningen. Duken,
insatt i en ram, ställdes lodrätt på ett staffli
och konstnärinnan arbetade dels stående,
dels liggande på knä. Materialet är så kal-
ladt filosellsilke. Tekniken är fullkomligt
ny; det här föreliggande brodérsättet är
Redaktionen af Idun.
hvarken det å gobeliner använda korsstyn-
get eller s. k. platt-styng, utan »stilstyng»
(fyllnadsstyng, crewel stitch) och en afart där-
af. I alla riktningar anbragte konstnäriu-
nan långa styng bredvid och öfver hvar-
andra, följande än målarens pensel än teck-
narens stift. I likhet med den förre blan-
dade hon äfven färgerna; med andra ord:
för att träffa vissa aftoningar och få mjuka
öfvergångar klöf hon silkestrådarna och
sammansatte åt sig af Here olikfärgade små
trådar en ny tråd, hvilken, anbragt på du-
ken å vederbörligt ställe, gaf den önskade
tonen. Denna teknik, medels hvilken hon
efterhärmade originalets finaste schatterin-
gar, har man att tacka för att t. ex. den
helige Sixtus’ mantel är så plastisk, att slö-
jan på den heliga Barbaras arm verkar så
luftig, och att öfver hela taflau hvilar den
stämning, som får sitt högsta uttryck i
moderns och barnets ögon. För att fram-
spridning, som för en sådan utvidgad Idun
bör kunna påräknas, icke med ett öre höja
afgiften för prenumerationen, utan
prenumerationspriset förblir
det gamla — 5 kr. för helt år!
ställa rymden har konstnärinnan något snott
tråden, ty därigenom sprides ljuset omkring.
På detta sätt äro hela bakgrunden och
de densamma betäckande små äuglahufvu-
dena arbetade. Och den nämnda förmå-
gan hos den snodda tråden att på ett lef-
vande sätt sprida ljuset är af en öfverra-
skande verkan, i det bakgrunden synes nä-
stan transparent. Vidare är beaktansvärdt,
att fröken Ripberger ingalunda arbetat pe-
tigt och pedantiskt, utan i ett flott, bredt
manér, dristigt och med grof tråd (ofta nog
8 delade trådar i en nål).
Fröken Ripberger, som är föreståndarinna
för konstbroderiskolan i Dresden, ifrar verk-
samt för höjande af den konstnärliga sma-
ken hos våra yrkes- och amatör-brodöser,
så att den urgamla slentrianen inom brodér-
konsten, den så ofta omotive-
rade användningen af de besvär-
liga kors- och plattstyngen, den
osköna färgsammanställningen
och den ofta nog nästan otro-
ligt hårda skuggläggningen må
försvinna, och så att i kyrkorna
de stela figurerna på altardukar,
fanor m. m. få gifva vika för
en mjukare och mera tilltalande
formgifning.
Vi äro öfvertygade, att såväl
den bild af fröken Ripberger
vid hennes arbete på madonnan
liksom hennes bifogade porträtt,
hvilka vi här bjuda våra läsa-
rinnor, skola väcka deras in-
tresse. Och ingen, som är i till-
fälle därtill, bör försumma att
personligen taga det intressanta
verket i betraktande.
Med anledning af detta nummers
omfång uteslutes romanbilagan för
veckan, och följa i stället tvänne
ark med nästa nummer.
–––––––-
En madonna i silke.
! Theodor Blanchs konstsalong
r härstädes utställes för när-
varande ett konstverk af egen-
domlig art, som bör vara äg-
nadt att ådraga sig icke minst damvärldens
lifliga uppmärksamhet. Det är en af fröken
Clara Ripberger från Dresden gjord kopia efter
Rafaels världsbekanta madonna di San Sisto
i Dresdenergalleriet, åstadkommen ej med
pensel och färg, utan med nål och silke.
I fem år har fröken Ripberger varit syssel-
satt med detta jättearbete, men så har re-
sultatet ock blifvit beundransvärdt.
Det var år 1891 som fröken R. grep ver-
ket an, d. v. s. hon köpte sig en linneduk,
silke och en original-fotografi samt arbetade
därefter hemma i sin atelier; ty hade hon
med sin stora af en ram omslutna duk
satt sig inne i själfva målningsgalleriet,
skulle hon ha utsatt sig för obarmhärtiga
speglosor från det slags folk, som ännu allt-
jämt förklarar konstbroderiet vara att hän-
föra till de rena handtverken, likasom om
den frågan redan vore definitift afgjord,
huru stort området för broderikonsten i själfva
Den sista och bästa frukt,
som mognar i en varm själ, är
mildhet emot hårdhet, fördrag-
samhet emot ofördragsamhet,
offervillighet emot egoism och
människokärlek emot människo-
fientlighet.
Jean Paul.
Utgången af Iduns
romanpristäfling.
Ett nytt litterärt namn!1
Herrar Georg Nordensvan och Sven Sö-
derman, hvilka godketsfullt åtagit sig att
biträda redaktionen vid bedömandet af de
täflingsskrifter, som inom den utsatta tiden,
den 1 maj detta år, ingått till vår i okto-
ber 1897 utlysta romanpristäfling, hafva nu
härom till oss afgifvit följande protokoll:
Undertecknade, som åtagit sig att genom-
läsa de till tidningen Iduns litterära pris-
täflan insända romanerna, ha bland dessa
— 13 till antalet — företrädesvis fäst sig
vid följande:
familjetidning
anbefalla Idun för 1899.
De många mabtpåliggande
förarbeten, som nödvändiggö-
ras af vår tidnings utvidg-
ning, pågå nu som bäst, un-
derhandlingar bedrifvas och de
redaktionella krafterna förstär-
kas. Vi torde således närmare
årsskiftet bli i tillfälle att ännu
mera i detalj framlägga, hvad
det nya året skall bjuda. Re-
dan nu hafva vi dock velat
underrätta våra vänner om,
hvad som förestår, och uttala
ännu en gång vår förhoppning,
att de framgent som tillförene
vilja behålla oss i sin välvilja.
Stockholm i november 1898.
Att under dessa omständigheter — när
vi för den ringa afgiften bjuda så betyd-
ligt ökad valuta — alla våra gamla vän-
ner skola bii oss trogna, därom känna vi
oss lifligt förvissade. Men det är icke
nog därmed! Vi rikta till dem alla en
vördsam bön, att de verksamt ville stödja
oss vid det betydelsefulla steg, vi nu stå
i begrepp att taga för vår tidnings ut-
veckling, genom att till vänner och be-
kanta, som ännu ej hafva Idun, så vida
som möjligt sprida kännedo-
men om vårt utvidgade pro-
gram. Med godt samvete kun-
na de helt visst åt alla, som
i sitt hem önska
en äkta svensk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
