Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 47. 25 november 1898 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
374 IDUN 1898
den gamla kom till sist in som i en vaken
dröm.
Den förde henne ännu längre tillbaka i
tiden, till de lyckligaste, eller åtminstone
gladaste dagar hon upplefvat.
Hon var ännu nng, vacker, firad. Hon
tillbringade ett par år hos en faster här i
hufvudstaden och deltog därunder i ett
glänsande sällskapslif. Särskildt mindes
hon en afton på Amaranten då hon fördes
i dansen af en kunglig hand, och då mera
än ett hjärta lades för hennes fotter. Men
hon var öfvermodig på den tiden —- hon
valde och valde. Så kom ett budskap hem-
ifrån, att hennes mor dött och att hon be-
höfdes därhemma.
Majoren — han var då endast kapten
— hade sitt boställe i närheten. Han häl-
sade ofta på i hennes hem -— hon längtade
från slitet och släpet med det besvärliga
landthushållet. Och så en vacker dag när
han friade, fick han ja — eljes . ..
Men hvad var det — någon knackade
på den gamlas dörr.
Det gick ej så fort att komma upp ur
stolen- och fram till dörren — det var ju
också nästan mörkt i rummet.
»Hvem är det?» frågade hon försiktigt,
innan hon öppnade.
»God vän!» svarades det utifrån.
God vän — det klack till i hennes gam-
la hjärta. Denna ungdomliga röst, hur be-
kant den ljöd! Skulle hon våga öppna?
Först endast litet på glänt, men hvad
hjälpte det. En liten behandskad hand höll
emot, en skuldra trängde sig in — dörren
vidöppen.
Men där var ej endast en — där voro
två. Majorskan hade släppt sitt tag i dör-
ren och stod alldeles handfallen. Det var
för skumt i rummet att tydligt urskilja nå-
gra anletsdrag, men hon kände två mjuka
armar läggas om sin hals och hennes blod
rusade därvid varmt till hjärtat.
Det var så mycken tillgifvenhet i detta
fasta famntag, så mycken ömhet i den röst,
som hviskade: »Farmor, kära farmor 1»
Hon hade förut under aftonens lopp ej
tänkt på, att något gladt kunde vänta henne
så snart, och blef öfverväldigad däraf. Be-
nen skälfde under henne och hon måste
sätta sig i soffan.
Till sist fick hon dock ord: »Helga, Hel-
ga, är det du mitt kära barn! Gud vare
pris för denna glädje!»
Någon hade under tiden slutit dörren och
gått ett par steg fram i rummet. Nu frå-
gade en manlig röst: »Får jag tända ljus,
farmor?»
(Slut i nästa n:r.)
––––- *––––-
Huslig ekonomi.
Doktor Astrid Cleves föreläsningar pä Stockholms
högskola.
VI.
Den kväfvefria förening, som närmast efter
kolhydraterna påkallar vår uppmärksamhet, är
vanlig alkohol. Denna, en färglös, lättrörlig vätska
med skarp smak och angenäm lukt, afdunstar
lätt och kokar vid + 78° O. Absolut, d. v. s.
vattenfri alkohol är svår att få. Genom upp-
repade gånger företagen destillering erhålles stark
sprit med 95 pr. alkohol. De 5 sista procenten
vatten bortdestilleras i det närmaste öfver osläckt
kalk. Då alkohol blandas med vatten, samman-
drager den vätskans volym. 52 volymer alkohol
och 48 volymer vatten utgöra således tillsam-
Juvelerare
K. ilDEBSOir
Jakobstor# 1
mans 96 volymer brännvin. Genom att utdraga
vatten ur vattenhaltiga ämnen, t. ex. djur- och
växtdelar, förekommer alkoholen förruttnelse,
och på detta förhållande grundar sig dess stora
användning som konserveringsmedel i muséer.
Alkoholen har ringa specifik vikt; den väger
blott så mycket som Vs af samma volym vatten.
Lätt antänd, brinner den med klar, blå, icke
sotande, men värmande låga. Alkoholen, som
fryser först vid — 130° C., användes W1. termo-
metrar för uppmätande af starka köldgrader
(kvicksilfret stelnar som bekant vid — 39°).
Utspädd och förtärd i små kvantiteter, verkar
alkoholen upplifvande och stimulerande, under-
lättar matsmältningen genom att framkalla ym-
nigare magsaft och stegrar hjärtverksamheten,
så att blodomloppet blir lifligare. Den användes
därför mycket mot köld och trötthet. Absolut
alkohol och stark sprit verka däremot som gift.
Brukad i för stora kvantiteter minskar likaså
alkoholen, äfven om den är utspädd, förbrän-
ningen och omsättningen i kroppen.
Utom till förtäring brukas alkoholen i fernissor,
parfymer och läkemedel samt utgör råmaterial
vid ättiktillverkningen. Skattefri s. k. denatu-
rerad sprit, som ej användes till dryck, utan
blott för tekniskt ändamål, får sin dåliga lukt
och smak af träsprit och pyridin.
Alkohol fås genom jäsning af sockerhaltiga
ämnen. Med jäsning i dagligt tal menas en
gasutveckling, som pöser upp något, såsom vid
alkohol- eller spritjäsning, då kolsyra bildas. För
jäsning i kemisk bemärkelse är pösningen ej
nödvändig. Det gemensamma för all slags jäs-
ning är sönderdelningen af kemiska ämnen ge-
nom lifsverksamheten hos mikroskopiska orga-
nismer, bakterier och jästsvampar, hvilka lefva
friskast under jäsningen. Ett utmärkande drag är
att endast en liten kvantitet af jäsämnet erfordras
för stora mängder af det, som skall jäsa. Jäst-
svamparna, som fortplanta sig genom knopp-
ning, sönderdela sockret i alkohol och kolsyra;
som biprodukter bildas härvid glycerin och bern-
stenssyra. Villkor för alkoholjäsningen äro en
liten mängd oorganiska salter, en viss värme-
grad (helst 25 à 30°), frånvaron af antiseptiska
ämnen, hvilka verka som gift på bakterier och
jästsvampar (däraf bruket af salicylsyra i sylt
och karbolsyra vid sårbehandling), samt lagom
koncentrerad lösning.
Spritdryckerna kunna indelas i: 1. Icke brända
(ej större sprithalt än 14 pr.): öl och vin. 2.
Brända eller destillerade: brännvin (olika slag:
absint, arrack, rom, whisky och genever), konjak
och likörer.
Råmaterialet till maltdryckerna öl, dricka och
porter är sädeskornens stärkelse, som genom
mältning förvandlas till dextrin och maltsocker.
Genom mäskning utlakas malten till vört. Hyl-
sor och skal frånsilas och användas till foder-
medel under namn af draf. Humle och öljäst
tillsättas. Vörten jäses till öl antingen genom
underjäsning (låg temperatur, långsam jäsning,
jästsvamparna på bottnen i vörtkaren) eller öfver-
jäsning (högre temperatur, hastigare jäsning, jäst-
svamparna på vätskans yta). Det efter jäsningen
oklara ölet får ligga och klarna på fat omkring
fyra månader. Porterns mörka färg beror därpå,
att maltet torkats vid hög temperatur. Pilsner-
ölet är fullt utjäst, braunschweigermumman där-
emot blott lill hälften. Portern är den alkohol-
starkaste maltdrycken.
Alkoholhalten utgör i portern 6 viktprocent, i
bayerskt öl 4,2, i pilsneröl 3,8, i julöl 2,5, i
lagerdricka 2,6 och i svagdricka 1 pr.
Viner tillverkas dels af den alkoholhaltiga
saften af jästa drufvor, dels af andra frukter.
De mogna drufvorna pressas till mos, s. k. vin-
must, som får jäsa i öppna fat under inverkan
af de jästsvampar, som alltid i tillräcklig mängd
finnas” på drufskalen. Vinsaften är vanligen
ofärgad. De röda vinerna få sin färg af de blå
skalen; dessa frånsilas i de hvita vinerna. De
s. k. torra vinerna, som innehålla föga socker och
mera sprit, ha fått jäsa ut, hos de söta har jäs-
ningen blifvit afbruten. Vin tappas på träfat
för att lagras och långsamt syrsättas genom
efterjäsningen. Efter lagringen är vinet mindre
surt. Under lagringen bildas de fruktessenser,
som skänka vinerna deras fina smak och lukt
(»bouquet»). Hos champagnen inpressas kolsyran
i vinet under jäsningen på de korkade buteljerna.
De franska vinerna beredas utan artificiell sprit-
tillsats; de spanska försättas vanligen med ren
sprit. De sydligare ländernas drufvor äro sötare
och mustigare och deras viner starkare än de
nordliga trakternas. Från Rhen komma sura
och alkoholfattiga viner. Rhenskt vin innehåller
10 à 11 volymprocent alkohol, franskt rödvin 9,
champagne 13,6, ungerskt vin 16,7, sherry och
portvin (spanska) 21 och 20 pr. Vinförfalsk-
ningar äro allmänna och svåra att upptäcka.
Hvita viner rödfärgas med lingonsaft, stockros-
blommor o. a. Cider beredes af sura, dåliga
äpplen. Bärvin tillsättes med socker.
Brännvin tillverkas af säd och potatis, som
försockras genom maltinfusion. Mäsken destil-
leras. Biprodukt: drank (fodermedel). Första
spriten, »råspriten», är förorenad af finkelolja,
hvars obehagliga lukt alstras af amylalkohol.
Nutidens brännvin är nästan fritt från finkel-
olja. Vanlig konjak är brunfärgadt brännvin;
den äkta franska destilleras af vin. Whisky är
sädesbrännvin, genomsvept med rök, som efter-
lämnat röksmak, arrack risbrännvin, rom bränn-
vin tillverkadt af melass, genever vanligt brännvin,
omdestilleradt öfver enbär.
–––––j–––––-
TRW liXINS
läsekrets!
mm
Rt Iduns v/armhjärtade läsarinnor
anbefalles nedanstående upprop på det ömmaste.
I mödrar, som ären nog lyckliga att äga unga
blomstrande döttrar, hvilkas väg ligger ljus och
jämn framför dem, tänken med medlidande på
den fattiga dottern af folket, som af ett bittert
ödes tillskyndelse ser sin lifsväg förmörkad just
vid dess början. Tänken och — Kanälen! En
verkligt god gärning står här att utföra, och våra
kvinnor skola då helt visst ej hålla sig undan.
Grosshandlar O. Gylling i Motala, som af oegen-
nyttig människokärlek satt sig i spetsen för in-
samlingen, är för oss känd som en i allo veder-
häftig person. Och nu till hans upprop, så ly-
dande :
Barmhärtiga människor, unga och gamla, hvilkas
hjärtan klappa för olyckan och nöden, begründen
med hvilka känslor den 16-åriga soldatdottern
Helga Fast, hvilken blef öfverkörd vid Vretstorps
järnvägsstation och hvars båda fötter nu äro
amputerade, skall se sin sorgliga framtid an.
Sexton år, utan fötter, och sannolikt en lång,
lång framtid med måhända och sannolikast fattig-
huset såsom den sista tillflyktsorten.
Stannen vid denna förfärliga tanke, I som lef-
ven lyckliga och sorgfria, och gläden eder öfver
att kunna, vid ett tillfälle som detta, utöfva
barmhärtighetens sköna och härliga plikt emot
en af olyckan så djupt hemsökt medmänniska;
men låten icke den ömmande tanken gå ifrån
eder, utan sänden genast edert bidrag, huru
ringa som helst, till undertecknad, som oombedd
med glädje kostnadsfritt underkastar sig alla
besvär med offentlig redovisning i ^rebro tid-
ning, som genom sin varmhjärtade, väl skrifna
artikel gifvit mig impuls till detta upprop, hvil-
ket här i vår ort såsom sig bör omfattats med
lifligaste intresse.
Motala i november 1898.
Oskar Gylling.
–––- *–––-
jUR.NOTISBOKEN.!
En ättling af tvår Daniel-. Änkeprostin-
nan Katarina Maria Rollin, född Hasselqvist och
bosatt här i Stockholm, fyllde i tisdags 90 år.
Den vördnadsvärda åldringen var rask och kry
ännu för några veckor sedan, men i följd af ett
olycksfall är hon nu dess värre klen till hälsan.
Själsförmögenheterna äro dock fortfarande goda,
och den gamla bevarar i lifligt minne en mängd
tilldragelser under det sekel, som nu närmar sig
sitt slut.
Prostinnan Rollin härstammar från den bekante
prästen Daniel Buskovius, »vår Daniel», som un-
der kriget mot Danmark 1643—45 i spetsen för
ett par hundra dalkarlar bröt in i Särnadalen,
som då ännu tillhörde Norge, och förmådde Särna-
männen att svärja trohet åt svenska kronan.
Hon vårdas nu på sin ålderdom af en dotter.
En son till henne är läroverksadjunkt i Västerås,
och en annan son är bosatt här i Stockholm.
––––- *––––-
Modernast !
SolidastI
Billigast
Ringar, Armband, Kedjor. Silfverarbeten,
Broscber, Kedjearmband, Nålar, Bordsilfver,
Begär prisuppgift innan uppköp göres pä annat häll.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
