Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 48. 2 december 1898 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I Dü N 383
1898
så god som någon annan, dock utan vanlig be-
talnings trygga karaktär af att bero på ömsesi-
dig öfverenskommelse.
En sådan norm eller ledare skulle bäst upp-
komma därigenom, att olika meningar härom
gjorde sig gällande, och jag är djärf nog att upp-
träda som första förslagsställare med en plan, i
enlighet med hvilken jag tänker mig, att dricks-
pengarna skulle kunna utgå. Djärf nog, ty jag
vet, att ett sådant förslag framställdt i en upp-
sats, hvilken som denna har tillfälle att falla un-
der ögonen på en läsekrets af mycket olika eko-
nomiska tillgångar, också skall blifva olika be-
dömd. Men jag står risken att i enlighet härmed
blifva ansedd både som förskräcklig slösare och
från annat håll som lika stor gnidare, ja, vore
till och med tacksam att få veta andras åsikter
i frågan, ty när olika meningar bryta sig mot
hvarandra, framkommer ej sällan något godt,
värdt att taga vara på. Och nu till mitt förslag!
Har man för en natt bott på ett hotell eller
ett privathem, ger man vid afskedet den lilla
_
_
_
_
_S_
_
_
_
_ Tinr, -Porwtin ÄrP fl HT
jungfrun, som passat upp, femtio öre. Stannar
man två eller tre dygn får hon en krona; efter
en veckas uppehåll fördubblas summan, efter
fjorton dagar har hon gjort sig värdig tre, och
en till två månaders besök med uppassning är
väl godtgjordt med fem kronor.
Stannar man en vecka eller mer i ett privat
hem, är det äfven lämpligt att, där sådan finnes,
gifva något åt kokerskan, men härtill beräknas
mindre än till husan, på hvilken naturligtvis
brorslotten faller af det ökade arbete, som en
gästs besök tillskyndat husets tjänare.
Efter en natts ångbåtsresa ger man också ak-
terstäderskan femtio öre — detta dock endast i
det fall, att hafvet ej varit oroligt och man följdrik-
tigt härmed åsamkat henne störd nattro och en
del extra besvär, då hon väl gjort sig förtjänt af
mera. Likaså äro naturligtvis öfriga tämligen
måttligt tilltagna drickspengar beräknade under
förutsättning, att man ej genom extra arbete,
budskickningar, hämtningar, nattvak och, annat
dylikt allt för mycket tagit den tjänande systerns
tid och omtanke i anspråk. I synnerhet då för
den besökandes skull tjänarnas fritid inkräktats,
bör gästen ej underlåta att genom ej alltför njugga
drickspengar — det enda sätt man äger att godt-
göra det — lämna ersättning.
Att finna det lämpliga beloppet att sticka i en
betjänts hand har jag funnit vara bland det svå-
rare. Inskränkes hans görande och låtande be-
rörande mig att siratligt bugande hälsa mig god
morgon och god afton, när jag vid tider, lämp-
liga för detta tilltal, passerar Vestibülen, där han
posterar, och att, när han händelsevis är i när-
heten, med den alldeles särskilda svängen, som
förmodligen är medfödd, slå upp dörren för mig
— ger jag honom vid afskedet rakt ingenting,
beräknande hans uppmärksamhet som ouppskatt-
bar. * Kommer man däremot i något större för-
bindelse till honom, hafva ett par, tre kronor
efter ett par veckors åtnjuten gästfrihet i hans
husbondefolks hem visat sig vara ett förträffligt
sesam till hans högaktning och bevågenhet.
(Slut i nästa n:r.)
Huslig ekonomi.
Doktor Astrid Cleves föreläsningar på Stockholms
högskola.
VII.
Af alkohol, påverkad af varm svafvelsyra, bil-
das vanlig eter (etyleter), en färglös, lätt, lättrör-
lig, flyktig, vätska med brännande smak. Etern
är eldfarlig, framkallar stark köld, då den af-
dunstar, samt bedöfning och känslolöshet, om
den tillräckligt länge inandas, hvarför den, i syn
nerhet förr, användes som bedöfningsmedel. Af
alkohol framställda ämnen äro vidare de viktiga
läkemedlen Moralhydrat, Moroform och jodoform.
Kloralhvdrat, som äfven kallas kloral, utgöres af
färglösa’, i vatten lättlösliga kristaller och brukas
mycket som sömnmedel. Kloroformen är en
färglös flyktig, tung och stark, sötaktigt luktande
vätska, som framkallar känslolöshet och brukas
som bedöfningsmedel. Använd i för stora kvan-
* För att ej läsaren af ofvansagda möjligen
skall få den uppfattningen, att omnämnda tjäna-
re i mina vänners och bekantas hem är blot til
lyst’, ser jag mig tvungen lyfta något på min
anonymitets slöja och bekänna, att jag tillhör
genus femininum, med bvars uppassning det ju
i allmänhet ej åligger betjänten att taga del.
titeter, orsakar den döden. Jodoformen är ett
citrongult kristallpulver, som luktar starkt saff-
ran. Som antiseptiskt (bakteriedödande) medel
anlitas det med fördel vid sårbehandling. Med
metylalkoholen eller träspriten, som fås af torr-
destilleradt trä, dénatureras sprit. Amylalkoholen
utgör en hufvudbeståndsdel af finkeloljan.
Glycerin är en viktig alkohol. Det utgör en
hufvudbeståndsdel af alla-fettarter, hvilka med
lätthet kunna uppdelas i en fettsyra och glyce-
rin. Fett är således detsamma som fettsyrad
glycerin, och dess olikhet beror på fettsyrornas
beskaffenhet eller proportioner. Glycerin är en
färglös, vattenklar, tjock, klibbig, starkt söt-aktig
vätska, som brukas vid beredningen af blank-
smörja, stämpelsvärta och andra fabrikat, som
ej få torka. Det användes äfven till att upp-
mjuka sträf hud, och förr, innan sockret blef så
billigt, sötades safter därmed. Det är vidare ut-
gångsmaterial för tillverkningen af sprängmedlet
dynamit, en gul, degaktig massa, bestående af
kiseljord, dränkt med nitroglycerin, hvilken explo-
siva olja fås af glycerin, behandlad med salpeter-
syra.
Fettet indelas i: I. Flytande fettarter = feta
oljor : 1. Torkande. 2. Icke torkande. II. Fasta
fettarter: ister, smör och talg. Ister är det lösa-
ste, med smör menas mjölkens fett, talg är det
hårda och fasta djurfettet. Svinets och män-
niskans fett är isterartadt.
De feta torkande oljorna hårdna i luften och
bilda, strukna i tunna lager, ett hartz eller fer-
nissartadt öfverdrag. Viktigast bland dem äro
lin- och hampfröoljan. De icke torkande hålla sig
längre flytande och brukas till smörjning af ma-
skiner, men härskna i motsats mot de af kol-
väten bildade smörjoljorna. Främst märkas oliv-
oljan och mandeloljan. Mindre ren olivolja kallas
bomolja, den renaste matolja. Den senare brukas
i södra Europa som födoämne. På grund häraf
talar man om oljeländer och smörländer. Laxa-
tivet ricinolja hör äfven hit.
Växternas fettarter äro vanligen flytande; ett
undantag därifrån utgör kakaosmöret i kakaobö-
nan. Djurfettet är öfvervägande fast, men tran-
arterna äro flytande. Alla fettarter framkalla på
papper genomskinliga flottfläckar, som ej för-
svinna vid uppvärmning; de äro lättare än vat-
ten (därför flyter grädden på mjölkens yta), lösas
ej i vatten (på buljong flyter fettet upp som större
eller mindre droppar, »fettögon»,) men väl i eter,
benzol o. d. (benzol borttager fettfläckar) samt
äro värderika närings- och lysämnen. Fettarterna
alstra mera kroppsvärme än och hafva 272 à 3
gånger så stort absolut näringsvärde som kolhy-
draterna. Man bör omväxla med dessa ämnen.
I de kalla länderna, där förbränningen måste
vara starkare, förtäras mest feta, i de varma mest
kolhydrathaltiga födoämnen.
Fettet är äfven dugligt till lyse. I stället för
talgljus tillverkas nu af fria fasta fettsyror de
vida bättre stearinljusen. Ur den råa fettsyre-
blandningen pressas olein, en flytande fettsyra.
Den fasta återstoden, stearin- och palmitinsyra,
en kristallinisk massa, stöpes.
Tvål är fettsyradt natrium, såpa fettsyradt ka-
lium. Vatten i tillräcklig kvantitet sönderdelar
tvålen i fritt natriumhydrat och fettsyra; det
förra renar, det senare löddrar sig. Hårdt vat-
ten, t. ex. källvatten, innehåller kolsyrad kalk,
mjukt vatten, såsom regnvatten, är fritt från
icke flytande ämnen. Tvål i hårdt vatten lödd-
rar sig ej, utan bildar kalktvål (fettsyrad kalk) i
form af hvita, gryniga flockar.
Härskningen består däri, att en del af fettet
af sig själft sönderdelas i glycerin och fri fett-
syra. Den vidriga lukten härrör från flytande
flyktiga fettsyror, bland hvilka smörsyran luktar
värst. I kemisk förening med glycerin har smör-
syran ej samma lukt.
Margarin är till sammansättningen mycket likt
smör. Förnämsta skillnaden utgör smörsyrehal-
ten. Smör innehåller i medeltal : vatten 12 %
palmitin 17, stearin 35,5, olein 23, smörsyra, gly-
cerin etc. 7,6, salt 5; margarin: vatten 12%,
palmitin 18,5, stearin 38,5, olein 25, smörsyra,
glycerin etc. 0 (saknas så godt som), salt 5.
Margarin beredes af färsk oxtalg, som skiras och
pressas. Den hårda presstalgen användes vid
Stearinfabrikationen. Den återstående massan,
oleinmargarin, blandas med oljor, tills den blir
smidig, och kärnas vanligen med mjölk. Marga-
rin anses lika hälsosamt och närande som smör.
Lanolin (renadt ullfett), som innehåller kolesterin
i stället för glycerin, härsknar ej, är smidigt
och brukas med fördel till beredning af salvor.
Besläktadt med de vanliga fettarterna är binas
UR NOTISBOKEN
Kronprinsessans resa. Kronprinsessan, som
icke vill lämna prins Gustaf Adolf, förr än denne
är fullt återställd från sitt öronlidande, har ytter-
ligare uppskjutit sin afresa till utlandet på obe-
stämd tid.
ti
w ra
Fröken Anna Söderberg från Stockholm
har i veckan afrest från Göteborg till London
för att i England studera därvarande arbeterskors
förhållanden under ett par års tid. ^Fröken Söder-
berg ämnar taga anställning vid någon fabrik, så
fort hon är fullt mäktig språket. För studiere-
san bar hon erhållit ett anslag på 1,000 kr. ur
Lorénska fonden.
€3 .
bD-t-3
d O
as
Sjuksköterskor erhålla nedsatt biljett-
pris vid resor å statens järnvägar, därest de äro
medlemmar af Svenska sjuksköterskornas all-
männa pensionsinrättning samt i utöfvandet af
sjukvård. Vid företeende af vederbörligt intyg
härom äga de färdas i andra klass mot half af-
gift och i tredje klass på s. k. truppbiljett, en-
ligt beslut som järnvägsstyrelsen i dagarna fattat.
En litterär mystifikation af ganska enastå
enda natur i våra bokförhållanden har i dagarna
blifvit uppdagad. I våras utkom en bok med ti-
tel »Nordanifrån» af en författare, som benämnde
sia Stig Stigson. Det var en samling noveller
från det nordliga Sverige, genomandade af äkta
stämning och i ett språk, som antydde den vane
författarens öfvade penna.
Också var det ett rätt allmänt frågande inom
litterära kretsar, hvar man skulle söka denne
Pelle Molins själfständige efterbildare och efter
följare, som af kritiken enstämmigt hälsades med
ovanliga loford. Man gissade allmänt på att sig-
naturen dolde en manlig författare. Nu har det
emellertid röjts att den, som döljer sig under
denna signatur, är fru Alfhild Agrell, Iduns po-
pulära fru »Lovisa Petterkvist.»
–––- ––––-
Romanarket för denna vecka
har till följd af den stora julbrådskan på
tryckeriet måst uteslutas, och följa i stäl
let 2 ark med nästa veckas nummer.
När det lider mot aftonen.
Skiss för Idun af Sophie Unge.
nej så
(Forts. o. slut.)
underligt ! Hvem är
»Gissa
e 3
s a
^ fco
M
IQ ■ä
B
. ’S
e .5
ti’
WB!
oj;
£ t
SI
01
O !
I û 1
:o :
a !
O «I
• **
S3 C
o ,
M
»Farmor»,
det Helga?»
Helga ga£ till ett litet friskt skratt
farmor — gissa!»
»Jag kan inte — hur skulle jag kunna
det! Men hvar finnas mina tändstickor?
Majorskan trefvade bland småsakerna på
bordet, men kunde ej‘ finna tändsticksasken.
»Jag har stickor» — svarades det ur
mörkret — det blixtrade till — »hvar är
nu lampan?»
Helga lyfte på kupan och glaset — så
blef den tänd.
Det lilla rummet framträdde i all sin en-
kelhet, men hemtrefligt var där ändå. Öf-
ver soffan satt Helgas porträtt i en ram af
tallkottar.
Helgas kamrat lade nu sina öfverkläder
på en stol vid dörren och kom därefter höf-
viskt fram till majorskan.
»Förlåt oss,» sade han, med skalken
glimmande i sina mörka ögon — »vi kom-
ma så burdus, men det är Helgas påhitt,
och hon får nn till straff förklara alltsam-
mans. »
IM
O^
*J0
Sa
«•O
fr
ig
ro _j .
alS
s- ti
:C O Sä
*** o «
ssr
. a*ö
*5,0) 3
jf +3 £
H ^ rl
^ O”
T*
(I)
w
«
<J
o
Väggohyra, Mal och Bakterier
utrotas af Aktiebolaget Désinfection
i rum, fartyg och höstäder, allt på stället — utan bortförande af möbler.
Rik8te!. 34. — Kontor: Brunkebergsgatan 3 B. — Allm. Tel. 7494
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
