Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 48. 2 december 1898 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÎJ
VJ
P
H
S»
S3
a
»d sa:
S-
5’g
H ©
S- &
H, îî
Q: *9
H
d-0
S1 ©
P ©
P*
!»
“ 3
± V)
f 3
S* S
S3
ffl
O»
m
S
va
P -
m, * B
u «?&
© ^P*-*
Çû » O ©
s 3 OB -«
K o
ef &
S3 *
s r s
384 IDUN 1898
»Hjärtans gtirna» — sade flickan —- »det
är snart gjordt! Ser du, min rara farmor,
detta är min fästman, och nu skall du sä-
ga, om han ej ser präktig ut!»
Majorskan räckte, med glädjetårar i ögo-
nen, sina båda händer emot dem:
»Gud välsigne er!» — sade hon varmt.
»Kan du tänka dig,» -—■ fortsatte Helga
—• »att kan kunnat fästa sig vid en så obe-
tydlig liten flicka, som jag är, och att han
häller af mig —- riktigt.»
Det kunde farmodern godt förstå, ty
hvem skulle ej kunna hålla af hennes vackra,
intelligenta sondotter. Men det fanns så
mycket annat att fråga om och taga reda
på — först och främst hvad fästmannen
hette, oçh hvem han var, ty det hade Hel-
ga i sin ifver och lycka glömt att tala om.
»Nej, så löjligt — hade hon verkligen
glömt det!»
Jo, han hade ett vackert adligt namn
och dessutom ett gods, där han var envålds-
härskare. Och när han nu åter kallade
majorskan »farmor» och därvid såg så
innerligt pojkaktig ut, tyckte gumman, att
hon känt honom, från det han låg i linda,
och måste moderligt klappa honom på axeln
med sin gamla skrynkliga hand.
När majorskans springflicka kom upp med
den vanliga mjölkransonen, blef hon sänd
att i stället köpa grädde och bröd och Hel-
ga värmde tevatten på spritlampan. Det
var så nytt och roligt alltsammans och af-
tonen gick som en dans. Majorskan hade
nu också fått veta, att de unga skulle gifta
sig redan om ett par månader, samt att
bröllopet skulle firas i den familj, där Helga
vistats ett par år som guvernant,
»Men, farmor lilla, kan du nu också her-
bergera mig några dagar, så vore det bra?
Jag har att göra åtskilliga uppköp för vår
bosättning. Nils har tagit in på ett hotell
ej långt härifrån och vi skola tillsammans
företaga härnadståg genom Stockholms alla
butiker. Nej, blif- inte så förskräckt, far-
mor,» —• tilläde hon skrattande, då hon
såg, att majorskan såg betänksam ut —
»vi skola vara mycket förståndiga och inte
alls extravagera. Men nu först, farmor —
har du rum för mig?»
»Om jag har? Ja både rum och hjärte-
rum! Men jag. är ännu så öfverväldigad
af denna oförmodade glädje, att jag visst
är litet yr i hufvudet. Tänk, att få rå om
dig flere dagar, men —- sedan ...»
Det darrade ett drag af vemod kring
gummans läppar, men hon började att syssla
med tekopparne, för att de unga ej skulle
märka det.
Men Nils hade redan snabbt uppfattat,
hvad detta »sedan» innebar. Han såg sig
omkring i det lilla rummet, på de gamla
nötta möblerna och på den lilla gumman,
som såg så blid ut, där hon stod och syss-
lade med kopparne —- på gungstolen, som
ännu stod vänd emot fönstret, och under
hvars medar golfvet glänste mera nött än
på andra ställen i rummet. Han såg henne
sitta där, dag efter dag, ensam och sorg-
sen. En annan bild framträdde också för
honom, blek och dimmig — det var hans
döda moders. Han hade förlorat henne ti-
digt och ej sedan haft någon kvinnlig an-
förvandt, som stått honom nära. Han fat-
tade hastigt sitt beslut.
»Farmor» — sade han vekt.
Gumman såg upp, frågande med blick
och hållning, ty det hade legat så mycken
dold rörelse i det lilla ordet.
»Hemma hos oss kommer det också att
finnas godt om rum -— hjärterum. Kom
och dela vårt hem — fritt, oberoende. Både
Helga och jag skola känna det godt att
där ha en snäll farmor, som delar vår glädje
och — kanske äfven våra bekymmer, ty
hvem går fri från sådana.»
»Barn, barn!» — snyftade majorskan,
öfverlycklig— »är det möjligt att ni skulle
vilja... ?»
Helga hade sprungit fram till sin fäst-
man och fattat hans båda händer, som hon
duktigt ruskade. Med tårade ögon såg hon
därvid på farmodern och sade:
»Ja, sådan är han, farmor, han har nu
sökt fram min käraste önskan och lagt den
i ljuset » Fick därpå farmodern i famn
och kramade henne duktigt.
Sedan hon sett sig omkring i rummet,
tilläde hon:
»Gungstolen ta vi med, och allt det öf-
riga, så att du kan känna dig hemmastadd
med ens. Endast de sorgsna minnena läm-
na vi kvar här, ty nu skola vi börja en
ny tidräkning.»
––––*––––
Innehållsförteekning :
Jane Hadiner. (Med porträtt). — Svanfärd; af Emil Lin-
ders. — Familjeband och familjeplikter; af Tea. — Da man
är guvernant; af S—m. — Astrids första bal; af Vera
Vinge. — Tvä diskussionsaitnar. — Donationer; af Steffen.
— Ur skuggornas värld; några minnesblad för Idun af
W. Bäckman. VII: Två storgubbar. — Hvad skall man
gifva i drickspengar? För Idun af Besa. — Huslig eko-
nomi; d:r Cleves föreläsningar VII — Ur notisboken. —
När det lider mot aftonen; skiss för Idun af Sophie Linge.
(Forts, o. slut). — Tidsfördrif.
5 TIDSFÖRDRIF
Bidrag mottagas med tacksamhet.
Logogryf.
Väl knappast någon lycklig är,
Som får mitt hela sköta —
Det ständig oro med sig bär,
Att så sin tid förnöta;
Att alltid hafva nya hål,
Som skola hastigt stoppas,
Alt ej på löften vara snål,
Men hålla dem, ej hoppas.
Hvad utaf flärdens vän i världen
snöda,
Blir hyll^dt uti allra högsta grad,
Men gör en strykerska så mycken
möda
Att hon däraf lätt kunde bli — ja,
hvad?
Hvad som med allvar ju begrundas
borde,
Görs det af enskild, eller utaf mängd.
Hvad ganska mången gubben Behl-
stedt gjorde —
Man minns att han däri var mycket
slängd.
Hvad som kan vara godt för män-
skokroppen,
Men vid omåttligt bruk förstöra kan.
Hvad den nog är, som äntrar upp
till toppen
På skutan, briggen eller örlogsman’.
Hvad vill på balen tärnan gärna
hafva?
Hvad bör hon göra, sedan hon den
Palindrom-charad.
Far och mor de ha en liten tös,
En den täckaste utaf sitt kön,
God och älsklig, lydig uti allt —
Finns en tafla mer harmoniskt skön !
Hon som andra fått ett namn för-
stås,
Litet romantik det innebär —
Kan du gissa det — naturligtvis !
Det mitt andra — tredje (rätt-
fram) är.
Hur har denna »planta» växt så
skön?
Man mitt första (bakfram) säkert
haft
Att i späda år den böja väl
Uti kärlek, med förstånd och kraft.
Ty det händt, fast ganska sällan
dock,
När i orätt spår det ville gå,
Att hon som mitt första (rättfram)
fått
Att mitt andra — tredje (bakfram) då.
Moster Lisa.
Triangel uppgift.
1
fått?
Nu finns ej mer om denna sak att
stafva
Och lägga hop till både smått och
godt.
Gammal dam.
Siffrorna omkring triangeln skola
utbytas mot bokstäfver, så att 1, 2,
3, 4, 5, 6 bilda namnet på en sjö,
6, 2, 1, 1, 5, 6 namnet på en flod
och 1, 7, 8, 8, 9, 6 namnet på en
sjö i Sverige. Staren.
Chiffergåta.
* Ifbjheeefj
U00 ’ dB FE L.E3LJF,
UjE0 UEI0 FE EbFldF j
LlFJE QJQ FE EEJEEEJ EEJ00J.
EJ JEF F “i F ED □ El LE10 0EJE Ü0JJE0
EJ3Q0FE30 EJ3 0J0 LJLEIE j
EF00FEJ FE F0 0ELLJ.
Chiffertecknen i ofvanstående vers skola utbytas mot bokstäfver.
Moster Lisa.
■ Gåta.
Det är litet och hvitt,
Kan ej röra sig fritt.
I sitt hem har det snäll vårdarinna.
Nu det äta ej kan,
Går till föda dock an,
Och små djur lära läckert det finna.
Hvad man kallar det för,
Är det ej. — Och man bör
Om citering af ordet påminna.
Ghittél.
Lösningar.
Logogry/en: Bläckhorn : bäck, bro, ro,
bock, ko, ok, klor, häl, Hok, korn, bok,
hon, lock, häck, block, kär, här. or, kärl,
rock, bär, holk, knä.
Ordspråksaritmogryfen: 1) ö, 2) d, 3) m,
4) spjut, 5) dur, 6) eko, 7) Johan, 8) ka-
beljo, 9) liktorn, 10) agn, 11) å, 12) öre,
13) rofva, 14) flöte, 15) örn, 16) e, 17) näs,
18) Karin, 19) pyramid.
Ödmjukhet går före ära.
Förvandlingsuppgiften :
»Drömmer ej än på sin ensliga kulle
Skalden med gyllene harpan i hand.»
Palindromerna: lots—stol, get—teg.
Bebusen: En rad af stora oöfverstigliga
hinder.
m.
kemiskt tvättas och färgas, utan att söndersprdttas»
Billiga priser. Välgjordt arbete.
HILDUR ANDERSSONS Ullspinneri- A SbrÄdderialiliebolajj.
Oxtorgsgatan 16. Filial: Hornsgatan I. —Allm. Tel. 30 435. Rikstel. 163. Allm. Tel. 76 53.
Grods afhämtas tacksamt afglftsfritt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
