Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N:r 2. 7 januari 1899
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
T
a
n
d
p
u
lv
er,
två
slag,
T
a
n
d
p
a
sta
,
T
a
n
d
tin
k
tu
r
P
3
P.
N*
p:
*
P
p!! >3
■g 3
»
»
H
s?*
1 o
p:: z
9 o
p* o
» •
§ >JJ
86 J
as
3 ®
P* ui
3
P
ö
SD
ro3-“
X~» 3
2 33
Z3 Q-»
» w
Si*
3-0:»
—* -1 TJ
Si*
3 3 Jf
35
E??3
? § a
ki op
o o
W°
-k (0 o
IDUN 1899.
blir därstädes betydligt bättre betjänad än den,
som hunnit fä hela varulagret nedrifvet för sin
skull, innan hon egentligen vet hvad hon vill
ha. Förskräckelsen för det allra minsta lilla
tankearbete är tyvärr hos mänga människor
så stor, att de icke sky att på alla upptänk-
liga sätt plåga sina medmänniskor — i detta
fall alltså säljare och säljarinnor — blott för
att bespara sina egna hjärnor en liten ansträng-
ning.
Icke sällan förefinnes denna fasa för all
eftertanke hos sådana fruar och unga damer,
som dock äro intresserade och brinna af hän-
förelse för allehanda höga och ädla mål.
Konsten att göra uppköp är dock på intet
sätt en tråkig och tröttande sak, men man
får icke anse den som en sport eller ett tids-
fördrif, ty den är och förblir en allvarlig upp-
gift, i hvilken vi måste inlägga hela vår ur-
skiljning och omdömesförmåga.
Ej minst vid inköpet af gåfvor försyndar
man sig på det svåraste, i det man vanligt-
vis icke alls tager i betraktande det praktiska
värdet och gåfvans användbarhet. Och det
är just därför man i butikerna träffar på hun-
dratals obrukbara saker — endast och allenast
därför, att kvinnorna icke äro nog prosaiska
att reflektera öfver slika alldagligheter.
EN JÄTTEADRESS. 60,000 KVINNLIGA
DELTAGARE.
D
E NUVARANDE politiska och kommunala
rösträttsförhållandena i vårt land uppfylla
icke rättfärdighetens enklaste fordringar. Ett
fåtal, som redan genom sin ställning i öfrigt är nog
gynnadt, äger för närvarande bestämmanderätten i
stat och kommun, medan folkets stora flertal står
så godt som utan inflytande i det samhälle, som
uppehälles af dess arbete, tager skatt af dess nöd-
torft samt kräfver dess lif och blod till sitt försvar.
En sådan maktfördelning innebär en orättvisa mot
ett folk, som brukar räknas för Europas mest upp-
lysta och som nyligen af Eders Maj:t fått det hög-
tidliga vittnesbördet, att »bättre, ärligare, mognare
och tiognare folk icke funnits och icke finnes på
jordens.
Så lyda de första orden i den »till Konungen»
riktade vädjan, som åtföljde den stora »rösträttspe-
titonen», hvilken öfverlämnades till landets härskare
den 3 januari detta år. Slutorden utmynna i en
hemställan, att regeringen ville >för nästkommande
riksdag framlägga förslag till grundlig förändring af
våra föråldrade bestämmelser i afseende å såväl den
politiska som den kommunala rösträtten.»
Iduns tecknare tog på Rösträttsföreningarnas
byrå, dagen innan petitionen framlämnades, en liten
skiss af densamma — denna opinionsyttring, som
fått en så liflig anslutning rundt hela Sveriges rike
och, hvad antalet namnunderskrifter beträffar, till
datum aldrig öfverträffats i vårt land. Bland de icke
mindre än omkring 362,000 underskrifterna Annas
ock ungefär 60,000 kvinnonamn.
De göra ovillkorligen ett imponerande intryck,
dessa 60 stora volymer med namn, idel namn i
hundra-, tusen- och hundratusental från landets alla
ändar, af män och kvinnor i alla samhällsställningar,
150,000 flere underskrifter än som rymdes i den
stora rösträttspetitionen af år 1893.
Det är inga småsummor, som slukats för kost-
naderna vid en dylik jättepetitions samlande och ord-
nande. Omkring 20,000 kronor har det kräft, sedan
alla omkostnader blifvit betalda. Och det kan man
lätt fatta, då man spörjer, att 10 personer voro
sysselsatta i omkring 3 veckor med att endast öppna
de mkommande listorna, en post så kolossal, att
här i Stockholm aldrig någon dylik förekommit, ej
ens vid den på postförsändelser så ymniga jultiden.
S:T BRITAS KYRKA. FÖR IDUN
SKILDRAD AF ERIK SELLIN.
E
NLIGT VÅRT LÖFTE återkomma vi nu till
en närmare skildring af det minnesrika, ny
restaurerade Vadstenatemplet, vid hvars hi-
storia så många stora kvinnonamn äro bundna.
Mot vanligt bruk ligger Vadstena klosterkyrkas
hufvudingång i öster och altaret i väster. Denna
egendomliga anordning påbjudes uttryckligen i den
heliga Birgittas uppenbarelser och är utmärkande
för alla birgittinerkyrkor. Annars skulle, såsom
bekant, enligt urgammal grundsats inom den kyrk-
liga byggnadskonsten, kyrkans hufvudingång vara
belägen i dess västra ända. I väster går solen ned,
och därför symboliserar denna himmelstrakt mörk-
rets rike, den i syndamörker sänkta människovärl-
den. Där upptages syndaren i kyrkan och föres så
allt vidare in i ljusets och sanningens rike.
Det nuvarande altaret är nytt, men af gammalt
material och, som vi skola finna, af mycket egen-
domlig beskaffenhet. Under restaurationsarbetet
påträffades i golfvets stenläggning gamla altarbord,
lätt igenkänliga på de fem kors, hvarmed medelti-
dens altarbord äro märkta, en åminnelse af Kristi
fem sår. Af dessa gamla altarbord är nu det nva
altaret byggdt. Framsidan är bildad af ett stort
altarbord, flyglarna och baksidan af mindre altar-
bord och ofvanpå denna reser sig det största af
dem alla, sannolikt samma altarbord, som på Bir-
gittas bud invigdes till högaltare och helgades åt
8:t Petrus.
Norr om altarupphöjningen hänger uppe på väg-
gen ett altarskåp, som fordom tillhört den för 70
år sedan nedrifna stadskyrkan. Det är ett sällsynt
vackert arbete och synnerligen väl bibehållet. Det
framställer i olika afdelningar nattvarden, Getse-
mane, första tempelbesöket, jungfru Marie sjuksäng
m. m. Midt- och hufvudpartiet framställer jungfru
Marie kröning. Alla dessa figurer äro utomordent-
ligt väl skurna, färger och förgyllning ännu väl bi-
behållna. Arbetet, som enligt en sägen skall vara
skänkt af en påfve till den forma stadskyrkan, är
ett mycket dyrbart konstverk. Ja, en entusiastisk
författare från 40-talet — C. M. Pontin — beteck-
nar denna tafla som en till möjlighetens högsta spets
drifven bildhuggerikonst. All beskrifning öfver den-
na tafla, säger han, vore förgäfves. I London skulle
den vägas upp med guineer. Ett konstverk, sådant
som detta, skulle där inbringa en summa tillräck-
ligt stor att köpa en god del af Vadstena stad.’(11)
Å södra sidan om altaret hänger en stentafla i
basrelief med en rikt skulpterad träram. Den fram-
ställer Kristus, bärande sitt kors mellan tvänne krigs-
knektar, därvid hulpen af Simon af Cyrene och be-
gråten af Jerusalems döttrar. Taflan är visserligen
icke något konstverk, men det är ett gediget och
duktigt arbete och öfverträffar mängden af de »sta-
tiones» man ser i katolska kyrkor. Den är förfär-
digad af en bildhuggare i Vadstena, Johan Anders-
son Silfverling, som under en af honom själf hug-
gen, rikt sirad grafsten hvilar i närheten af sitt
verk.
Bakom altarets norra sida leder en trappa ned
till en smal gång, på hvars högra sida finnas fem
små celler med sittbänkar och med lika många små
fönsteröppningar, numera försedda med järnluckor.
Dessa äro biktceller. Biktfadern satt i cellen och
nunnorna biktade och mottogo sakramentet utifrån.
En dörr i muren på andra sidan om den smala gån-
gen leder in till den rymliga sakristian. I ett skåp
förvaras här i klostret förfärdigade mäss-skrudar
af purpursammet med rika guld- och silfverbrode-
rier, bindlar m. m., samt en hjälm som skall ha
tillhört hertig Magnus. I sakristian hänger också
ett porträtt af Birgitta, hvilket skall vara måladt i
Rom strax efter hennes död oeli därifrån medföljt
hennes ben till Vadstena. Det framställer en åldrig
kvinna med ett mildt ansikte, iklädd en med spet-
sar prydd svepning.
Låtom oss nu ta kyrkans glasmålningar i betrak-
tande. Det målade fönstret längst fram i södra
skeppet framställer S:t Birgitta, klädd i änkedräkten,
i inspirationens ögonblick nedskrifvande några af
sina uppenbarelser. Figuren, som är i kroppsstorlek,
omgifves af ett kapell i ren gotik.
Af icke mindre konstvärde är Filippa-fönsiret i
norra skeppet, liksom det förra utfördt af artisten
R. Callmander i Göteborg. Målningen framställer
den ädla drottningen i det ögonblick då hon, med
kronan i händerna, står i begrepp att afsäga sig sin
kungliga höghet och värdighet för att inom kloster-
murarna söka lugn och frid för sitt af sorg och li-
dande tryckta sinne. Å ett devis-band läses »Gåfva
af svenska kvinnor.»
Meranämnde artist har äfven målat de två syn-
nerligen vackra fönstren på västra gafveln. De äro
rikt dekorerade och framställa de fyra evangelister-
nanmed deras resp. symboler.
Å västra korgafveln, mellan evangelistfönstren,
hänger ett i trä skuret krucifix, som tydligen här-
stammar från 1400 talet — ett konstverk af utom-
ordentligt värde, som på hvarje allvarlig åskådare
gör ett mäktigt intryck. Tyvärr har den härliga
bilden, som förut hängde å norra sidoväggen, nu
fått en plats, där den endast otydligt kan uppfattas.
Den är synnerligen väl bibehållen och har därför
förskonats från restaurering.
Den nya predikstolen vid södra skeppets östligaste
pelare är ett vackert arbete i naturlig ek. Af ek
äro äfven kyrkans bänkar. De äro till antalet 99
och ge plats åt 1000 personer. Dessa bänkars pla-
cering är synnerligen lycklig. De äro icke, såsom
fallet är i flerskeppiga kyrkor, inträngda mot pelarne,
utan lämna dessa ända från golfvet fullkomligt fria,
bvarigenom de framträda i hela sin längd och im-
ponerande bärkraft. — Orgelverket med sin fasad i
ek är äfven vackert och af utmärkt beskaffenhet,
ett af de bästa i vårt land.
Där sakristian ursprungligen stod fanns efter
klostertiden den s. k. beläteskammaren, där helgon-
bilder, krucifixer m. m. förvarades. Sedermera flyt-
tades dessa bilder upp på kyrkans vind. Vid den
senaste restaurationen ha de jämte två altarskåp,
vapensköldar och taflor fått sin plats i ett slags
museum på norra väggen. Bland helgonbilderna
märkes en synnerligen vacker .Mariabild samt en
bild af Birgitta.
Under det förut omtalade, norr om altarupp-
höjningen befintliga altarskåpet står ett ekskrin,
gjordt efter ritning af fröken Märta Fjetterström.
Inuti detta finnes ett annat med röd sammet och
förgyllda silfverplåtar siradt gammalt helgedoms-
skrin, tillförene förvaradt i Kongl. Antikvitets-arkivet,
men af Gustaf III skänkt till klosterkyrkan. I
detta förvaras reliker, ben och hufvudskålar af
den heliga Birgitta och hennes dotter, den heliga
Katarina. En lång resultatlös strid har förts rö-
rande dessa relikers äkthet.
Bland den mängd grafhällar, hvarmed golfvet är
betäckt må några få här omnämnas. Upphöjda
öfver golfvet äro numera blott två grafvar: hertig
Magnus’ och den s. k. Gyllenstjernska.
Minnesvården öfver liertig Magnus af Östergöt-
land ,(f 1595) har sin plats i mellanskeppets östra
ända. Det utgöres af en praktfull sarkofag af mar-
mor och sandsten, uppburen af fjorton korintiska
pelare. Sidorna prydas med basreliefer af Sveriges,
Vasaättens och de sexton anornas vapen. Öfverst
ligger, i naturlig storlek, Magnus med rustning,
mantel och krona, hopknäppta händer och tillslutna
ögon. Vid konungens senaste besök i Vadstena
fick riksantikvarien Hildebrand af honom uppma-
ning att afgifva förslag till restaurering af detta
dyrbara monument.
Drottning Filippas grafhäll har sin plats i nord-
västra hörnet. Den framställer bilden af den kors-
fäste i kroppsstorlek och nedanför Englands och
Frankrikes vapeln (leoparder och liljor). — Filippa,
dotter af konung Henrik IV i England och syster
till Henrik V, är bekant icke blott för sin from-
het, utan äfven för den kraft och rådighet, hvarmed
hon ingrep i sina rikens angelägenheter. Diarium
Vazstenense (hufvudkällan för klostrets historia,
utgörande latinska klosteranteckningar för åren
1344—1545) berättar huru hon först besökte klostret,
därvid man visade henne relikerna; hon anhöll om
klosterfolkets förböner. Kort därefter återvände
hon och begärde attblifva upptagen bland systrarna.
Och 143Q förkunnar nyssnämnda klosterbok: »Den
5 januari bortgick ur tiden berömda furstinnan
fru Filippa, drottning af Sverige, Danmark och Norge.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:38:46 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/idun/1899/0018.html
