- Project Runeberg -  Idun : Praktisk veckotidning för qvinnan och hemmet / 1899 /
4

(1887)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 13. 15 februari 1899 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

IDUN 1899. 4 —
JOHN BÖRJESONS SKISS.
JOHN ERICSSONS STOD I STOCK-
HOLM.
QIN JOHN-ERICSSON-STOD torde vår hufvud-
stad nu sent omsider snart se resa sig. Kommit-
tén för densamma har nämligen i enlighet med jury-
männens förslag till utförande antagit prof. Börjesons
eskiss, hvilken vi här bredvid fotografiskt återgifva.
Kommittén har vidare utanordnat ett belopp af
1,000 kr. till hr Theodor Lundberg, hvilken som be-
kant var den andre inbjudne täflande konstnären.
Dennes eskiss — hvilken vi ock återgifva, då jämfö-
relserna torde vara af intresse, och då i smakfrågor
så olika meningar ju kunna råda — skall som gåfva
öfverlämnas till Nordiska museet. Tre delegerade ut-
sågos att underhandla med prof. Börjeson i fråga
om eventuella jämkningar vid arbetets utförande.
Enligt hvad som genom dagspressen blifvit kändt,
hade kommittén för täflingen uppställt ett visst
program, som bland annat upptog den bestämmel-
sen, att inbjudningen gällde en staty, d. v. s. en
stod i helfigur. Såsom synes af bilderna här bred-
vid, har prof. Börjeson helt djärft gått utom den-
na programbestämmelse, men han har därför ock
kunnat röra sig mera fritt, och erkännas måste, att
den modell han åstadkommit är af mycket tilltalan-
de verkan. Hr Lundberg har följt programmet i
berörda hänseende och åstadkommit en modell, som
nog ock har sina förtjänster, om den än i kraftig
verkan ej går upp mot den af kommittén antagna.
Som bekant hade kommittén utfärdat ett upprop
till teckning af bidrag till en minnesstod öfver John
Ericsson. Teckningslistorna skulle vara inlämnade
före den 1 december. Kommittén har nu emeller-
tid beslutit utsträcka tiden för dessa listors insän-
dande till den 1 maj, då listorna ovillkorligen måste
vara inlämnade. Under sammanträdet upplystes att
kommittén nu härtill sitt förfogande omkring 19,000
kr. Ännu är det således tid för en och hvar att
med sin skärf bidraga till äreminnet öfver en af
fosterlandets mest frejdade män.
THEODOR LUNDBERGS SKISS.
SVERIGE I KONGO. FÖR IDUN AF
LÖJTNANT AXEL SVINHUFVUD.
Å NU LIFVET och förhållandena i Kongo-
staten så ofta föras på tal i vår press
på grund af de talrika svenskar, som därnere
med mod och utmärkelse deltaga i civilisa-
tionsarbetet, tyvärr ock på grund af de talrika
offer, som ett förrädiskt klimat och en af ota-
liga faror åtföljd verksamhet kräfva bland våra
landsmän, så ha vi trott, att några autentiska
skildringar från ort och ställe kunde påräkna
allmänt intresse. Författaren till dessa, löjt-
nanten vid k. Södermanlands regrte Axel Svin-
hufvud, har själf nyligen återvändt från en
treårig anställning som officer i Kongostatens
tjänst. De bilder, som beledsaga hans skild-
ring, äro utförda efter fotografier, tagna på
platsen, dels af författaren själf, dels af kap-
ten Åke Natt och Dag, hvilken som sekond
på en af de större flodbåtarne äfven därnere
samlat rika personliga erfarenheter.

*


I Kongostaten vistas för närvarande omkring
1,700 européer, af hvilka det öfvervägandé antalet
är belgare. Af svenskar finnes ett 70-tal, anställda
dels som tjänstemän i staten, dels som missionärer.
Tjänstetiden är treårig, men torde dock med för-
bättrade kommunikationer till de mera aflägsna de-
larne komma att förkortas till tvänné år. Kongo-
statens angelägenheter handhafvas af en centralsty-
relse i Bryssel samt af en lokalstyrelse i Afrika, i
spetsen för hvilken står en generalguvernör med
säte i Boma. Denna plats, för närvarande hufvud-
staden, är belägen ett 100-tal km. från Kongoflodens
mynning. De nyanlända tjänstemännen erhålla här
order om, på hvilket af statens distrikt de skola
tjänstgöra. Från Boma färdas man med ångbåt till
Matadi, begynnelsepunkten för karavanvägen samt
för den under förra året.färdiga och för trafik öpp-
nade järnvägen. De stora ångbåtarne från Europa
gå ända upp till Matadi, men här börja katarakter-
na och hindra all vidare framfart på en sträcka af
400 km. till Stanley Port, en större utvidgning af
floden, där densamma på ytan blifver segelbar.
Detta har nödvändiggjort byggandet af banan. Ka-
ravanvägen var mycket mödosam för den från Eu-
ropa nyligen anlände. Vägen går uppför det ena
berget och utför det andra, utan det minsta skydd
för solens brännande strålar under marschen. Många
äro också de offer, som denna väg kräft, och de,
som ej dött, kommo ofta fram i ett ganska misera-
belt tillstånd efter en vandring på 22 dagar till vä-
gens slutpunkt, Leopoldville vid Stanley Pool. Allt
detta är nu förändradt. På tvänne dagar för järn-
vägen sina passagerare till Leopoldville, dit de fram-
komma friska och färdiga och antingen genast börja
sitt arbete eller fortsätta resan.
Leopoldville är utsedd till blifvande säte för gu-
vernören, därtill platsen i många afseenden bättre
lämpar sig än Boma.
KONGOÅNGAREN »VILLE DE BRUXELLES».
■’
n m»!
f—»a
Resan fortsättes nu med ångbåt, men äro dessa
båtar af helt annan typ, än de man är van att se
i Europa, ehuru de nog finnas äfven där på några
platser. Man tänke sig en flytande bostad i tvänne
våningar, förenade med en smal trappa. »Öfre bot-
ten» är uteslutande afsedd för européer. Längs
fram har kaptenen sin hytt, på hvars förkant rat-
ten jämte rormannen står. Här sitter befälhafvaren
hela dagen oaflåtligt aktgifvande på den svårnavi-
gabla floden, med dess ofta sig förflyttande sand-
bankar och trädstammar. Akter om hytten sticka
de tvänne skorstenarne upp. Större delen af öfre
våningen upptages af salongen, i hvars främre del
matsalen samt en större hytt äro belägna. Sedan
finnas 4 mindre hytter samt tvänne magasin för
proviant etc. En smal gång är lämnad på hvarje
sida om salongshytten och räcket. Öfver det hela
löper ett trätak för att utestänga solstrålarne. En
trappa ned råder större lif. Främst se vi här ma-
skinisten med medhjälpare samt eldarne, vidare be-
sättningskarlar, vedhuggare, hvilka, när båten för-
töjt för natten, skola förse densamma med ved för
nästa dagsresa, samt slutligen svarta soldater med
hustrur och barn samt européernas tjänsteandar,
»boys». En stor del af aktern upptages af maski-
nistens hytt samt maskinen, hvilken drifver det
längst akterut sittande väldiga hjulet. Förut stå
de tvänne ångpannorna samt spiseln.
Hvarje neger medför dessutom sin »biloko», d.
v. s. en kappsäck mer eller mindre primitiv, mattor
att sofva på, stolar m. m. I all denna röra ser man
äfven getter, höns samt någon gång hästar.
Man kan lätt tänka sig det lif, som råder på
detta lilla område, befolkadt såsom en by med 200
invånare!
I fören står en kanon, som berättigar den stolta
titel af kanonbåt, hvarmed dessa båtar officielt be-
nämnas.
Floden är segelbar till Stanley Falls, en sträcka
af omkring 1,500 km. Ehuru färden tager ungefär
tre veckor i bästa fall, gå dagarna dock fort, emedan
allt är nytt för nykomlingen. Än är det en kroko-
dil, som lättjefullt solar sig på en sandbank, ofta
med det väldiga gapet på vid gafvel, än en trupp
flodhästar med ungarne på ryggen, som skola be-
skådas samt naturligtvis beskjutas. Är lyckan god,
kan man få se en eller annan trupp elefanter, som
komma klifvande i närheten af stränderna, men det
är dock numera ganska sällspordt på Kongofloden.
Angenäma afbrott i färden äro de dagar, då nå-
gon station anlöpes. Man blir ytterst väl emottagen,
och nyheter af alla slag utbytas.
Lifsmedel för passagerarne uppköpas genom
kaptenens försorg i någon af de byar, som ligga
vid floden. Redan på långt håll ger båten medels
ånghvisslan tillkänna sin ankomst.
Båten har äfven knappast hunnit fram till de
vid stranden i mängd väntande infödingarna af
båda könen, förrän kommersen är i full gång under
ett oafbrutet skrattande och pratande.
En eller annan höfding, åtföljd af någon mer be-
tydande man i samhället, beger sig till de på öfre däck
samlade européerna för att hälsa dem samt erbjuda
dem ägg. De goda männen erbjuda visserligen äg-
gen som gåfva, men skulle blifva mycket missnöjda,
om de toges på orden.
Handeln försiggår in i sista stund, men vid en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:38:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/idun/1899/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free