Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 13. 15 februari 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’■§3SÜB
: 5 , f
‘TSrSàK&Sfci
s
J?§S^w^Äsi
ifiit
sas*
gsg«
_
rfS?£§r*i
.. -
.„- –v-■
&xig*
’
ssE*
’
I
.-’v)»Kv:
IDUN 1899.
INFÖDINGARNE TAGA EMOT ANGBATEN.
dragning i snöret till ânghvisslan rusa de tjutande
och skrattande därifrån.
De passagerare, som skola norrut till Uelledistrik-
tet, stiga af vid Bumba vid Itimbiris (en biflod
till Kongo) mynning, såvida ej vattenståndet i den-
na flod tillåter båten gå uppför densamma till
Ibembo. Därefter fortsattes resan till Stanley Falls.
Från Ibembo gjorde författaren af dessa rader fär-
den till fots genom Stanleys »svarta skog», hvil-
ken, om ej fullt så farlig som i den berömda re-
sandens beskrifning, dock var obehaglig nog.
Efter 7 dagars forcerad marsch skedde framkom-
sten till Djabbir, en station liggande vid Uchefloden,
som under namn af Ubangi förenar sig med Kongo-
floden. Den, som är destinerad till distriktets bortre
del, fortsätter resan med pirog.
Dessa farkoster ingifva ej vid första anblicken
något vidare förtroende, men sedan man gjort en
färd i dem samt sett de kraftfulla roddarnas skick-
lighet i att manövrera, känner man sig trygg.
De äro gjorda af en enda trädstam med tillhjälp
af eld och yxa. Vanligen äro de förfärdigade af
ett hårdt trädslag, mén ej sällan händer det, att
den sluge infödingen, då han fått beställning af nå-
gon grön nykomling på en pirog, därtill väljer ett
mjukt trädslag, som tillåter honom, på minsta möj-
liga tid med minsta arbete leverera en till utseen-
det fullkomlig farkost, men hvars hållbarhet är gan-
ska tvifvelaktig. På midten göres ett tak af gräs,
hvarunder européen sitter. Längs akterut i botten
lägges ett lager af lera för eldstaden.
Man intager nämligen vanligen ett eller tvänne
mål, under det pirogen är i gång. Roddarne sitta
på relingarne samt framdrifva pirogen medels padd-
lar. De tyckas vara outtröttliga, dessa roddare. Utan
afbrott från 6 på morgonen till 4 på eftermicldagen
arbeta de samt ofta ännu längre. Färden i pirog
är ej obehaglig, sedan man hunnit vänja sig vid rod-
darnes entoniga sång, som
i början är ganska trött-
sam. Men som färden
kan räcka i 5 à 6 veckor,
har man godt tillfälle att
vänja sig vid litet af hvarje.
Ändtligen är man vid må-
let efter 5 à 6 månaders
resa från Europa. Har
färden hittills för den, som
kan finna sig i förhållan-
dena och ej begär det omöj-
liga, varit en lustresa, är
det nu slut med friheten
och det allvarliga arbetet
börjar. Ty det arbetas
mycket i Kongostaten och
mångfaldiga äro de yrken,
man måste göra sig hem-
mastadd uti, isynnerhet
om man fått förtroendet
att anlägga en station.
Vid framkomsten till
platsen för densamma, har
man först och främst att
skaffa sig och sina solda-
ter tak öfver hufvudet,
isynnerhet om regntiden
är inne. De första bostä-
derna göras af gräs och
äro snart färdiga; man är
visserligen litet trångbodd,
men de äro likväl att fö-
redraga framför tälten el-
ler bivuacken under bar
himmel. Sedan sändas alla
man att skaffa material
till zeriban, d. v. s. den
stationen omgifvande pal-
lisaden. Härtill väljas 4
till 5 meter långa, raka träd-
stammar, som ställas tätt
intill hvarandra i tre eller flere rader i en för detta
ändamål gräfd grop. För att gifva det hela stadga
bindas de med lianer vid brösthöjd. Utanför gräf-
ves en djup grop och jorden kastas mot zeriban,
hvilken nu är färdig. Én eller flere portar göras
naturligtvis. Finnas kanoner, göres för dem en sär-
skild anordning, så att skjutning kan tillåtas i flere
riktningar.
Som inga glasrutor finnas att tillgå, stängas fön-
stren noga med luckor af trä. Gardiner uppsättas
och bostaden är färdig. Men till allt detta behöfs
plank och spik. I verktygsförrådet finnes litet af
hvarje; till och med en långsåg. Nu gäller det att
kunna använda densamma. Är lyckan god, finnes
det kanske någon eller några bland soldaterna, värf-
vade på västkusten af Afrika, som, om de ej kunna
ZERIBA.
LÖJTNANT SVINHUFVUDS BOSTAD VID STATIONEN.
När dessa arbeten äro gjorda, införes den regle-
menterade dagordningen. Kl. 5 blåses revelj, kl. 6
är uppställning till exercis, hvilken fortgår till kl. 9.
Från 9,15—11,30 arbetas på byggnaderna, i plante-
ringarna o. s. v., därpå är middagsrast till kl. 2,30,
då arbetet återigen vidtager till kl. 5,30. Med vakt-
ombytet kl. 6 är det slut för dagen.
Som nämnts utföras arbeten af olika slag under
en europés uppsikt.
Gräshyddorna få snart lämna plats för bostäder,
som, ehuru äfven de primitiva, dock göra skäl för
namnet. I väntan på att tegelfabrikationen skall
komma i gång, hvilket ej kan ske förrän en hel del
viktigare saker utförts, byggas bostäder af en bland-
ning af 1er och finhackad halm. Först göres en
stomme; stolpar, så raka som möjligt samt så höga,
som rummen önskas, nedsättas i marken på hvarje
meter. De förbindas sinsemellan med smala grenar,
häremellan lägges nu leran. Men dessförinnan har
taket af halm gjorts, för det att arbetet med leran
skall kunna pågå ostördt af de hvarje dag under
regntiden återkommande tropiska regnskurarne.
Murarne göras så släta som möjligt, hvarpå de
hvitmenas. Rummen äro tvänne, åtskilda af en ve-
randa, som användes till matsal, samlingsrum o. s. v.
De prydas med mattor, hudar samt vapen, köpta
af infödingarne. Möbler, såsom bord, stolar och
skåp, förfärdigas.
TRADGARD PA STATIONEN.
sköta en dylik såg, dock sett en sådan, samt huru
sågningen utföres. Dessa män uttagas, och som ne-
gern långt ifrån är så dum, som man gärna före-
ställer sig i Europa, har man snart skapliga plan-
kor, hvilka blifva allt bättre och bättre, isynnerhet
då en extra premie erhålles för hvarje användbar
planka.
„ För att göra spik engageras en smed från någon
af de kringliggande byarne, och som han är van att
göra svårare saker än det, som nu begäres af honom,
har han inom kort lämnat en mycket god vara.
Samtidigt inviger han två eller tre af stationens sol-
dater i sitt yrkes hemligheter. Järn köpes af infö-
dingarne, som själfva bryta malmen, hvilken de smäl-
ta i två till tre meter höga masugnar. Äfven tagas
de lådor och tygbalar omgifvande järnbanden samt
till och med, då allt annat råämne tryter, patron-
hylsor.
Samtidigt med byggnadsarbetena hafva röjnings-
arbeten för blifvande odlingar utförts, hvartill infö-
dingarne lämnat hjälp. Vanligen odlas majs, ris,
bönor, bananer och sötpotatis. Bananen är en vik-
tig beståndsdel i både européns och negerns föda.
Den har en mångsidig användning. Dels rostas
frukten i tunna skifvor samt ätes i stället för bröd
till maten, dels kokas den samt ätes till köttet som
potatismos, dels göras efterrätter däraf. Frukten
bör då vara fullt mogen, d. v. s. skalet vara allde-
les gult. I tunna skifvor stekes den jämte honung,
hvarpå finnes riklig tillgång i dessa trakter, och man
har en delikat efterrätt. Lägger man den mogna
bananen i vatten samt ställer alltsammans i solen
under några timmar, erhålles en mycket god dryck,
som kallas massanga, ett stående namn för öfrigt
på en hel del af dylika drycker. För tvålfabrika-
tionen är växten äfven af betydelse. Fruktens skal
torkas i solen, samt brännes, hvarpå askan kokas
tillsammans med palmolja, då man erhåller en all-
deles svart, men dock till tvål användbar produkt.
Bladen använda infödingarne som lock på sina ler-
kärl vid kokning. Stammens saft användes för me-
dicinska ändamål.
För européernas räkning anlägges en köksträd-
gård, hvilken med visserligen mycket arbete och
omsorgsfull skötsel lämnar’ värdefulla bidrag till kö-
ket. Sålunda har man tomater, lök, bönor, salad,
rädisor, kål samt till och med gurkor och morötter.
Men en oändlig omsorg fordras. De späda plan-
torna måste täckas för solens brännande strålar
samt äfven för det allt nedslående regnet. Men
UPPLAG AF ELEFANTBETAR.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
