Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 16. 25 februari 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 3 IDUN 1899
genom alstren af deras idéer och arbete göras
till gemensam fri njutning för en stor krets
af vänner och väns vänner, medan samtidigt
den stora allmänheten är van att utan knot
mot klingande mynt köpa sig nästan allt
annat, som skänker nöje och njutning. Dock,
denna hänsyn liksom andra, som tala mot
boklånesystemet, finge gärna vika, om det vore
det enda sättet, hvarigenom tillfälle att till-
fredsställa sin läslust bereddes de tusen och
åter tusen, för hvilka läsningen bland kanske
få nöjen är det käraste och bästa, men hvilkas
begränsade tillgångar ej tillåta inköp af nya
böcker, medan samtidigt ej inom räckhåll ett
lånbibliotek ger tillfälle att, som det heter,
»följa med» inom litteraturen.
Men ett annat sätt att skaffa tillgång till
böcker finnes verkligen genom en, som det
tyckes mig, lycklig förening af lån- och köp-
systemet, enligt hvilken man å ena sidan
stannar i förbindelse till ingen för den bok,
man får att läsa, medan å den andra kost-
naden för nöjet ställer sig ganska ringa. Det
är genom s. k. bokföreningar. Idéen är häm-
tad från Norge, där den vunnit stor utbred-
ning, och jag skall här söka redogöra för pla-
nen för en sådan.
Ett sällskap på t. ex. tolf personer med
någorlunda lika litterär smak utväljer sig emel-
lan en medlem att handhafva sällskapets eko-
nomi och för öfrigt vara den ledande däri.
Till honom förpliktigar man sig att månadt-
ligen inbetala ett visst belopp, t. ex. en krona,
hvarjämte, för att sätta företaget i gång, en
eller annan krona, allt enligt öfverenskommelse,
upptages i inträdesafgift. Enligt af sällskapets
medlemmar skrifna listor, upptagande de för-
fattare och böcker, hvar och en önskar läsa,
utväljer och uppköper ekonomiförvaltaren de
sistnämnda och förser dem med tryckta eller
skrifna, af alla medlemmarna godkända ord-
ningsregler, enligt hvilka bestämmes 1: att,
boken i fråga skall enligt närsluten förteck-
ning cirkulera bland sällskapets medlemmar;
2: att hvar och en endast får behålla den
viss bestämd tid (ej öfver- t. ex. en vecka
eller fjorton dagar); 3: att exemplaret skall
väl aktas och vårdas, samt att medlem, under
hvars lånetid det råkat ut för svårare missöde,
förbinder sig att efter anmodan ersätta det
med ett nytt eller i penningar; 4: följer en
förteckning på sällskapets medlemmar, upptag-
na i den ordning, böckerna skola göra sin rund-
resa, och för dess underlättande försedd med
tydlig adress för hvar och en.
Detta om planen för bokföreningens verk-
samhet. Nu till den ekonomiska sidan. En-
ligt beräknad månadsafgift af en krona för
medlem och under antagandet, att endast en
krona person inbetalats såsom inträdesafgift,
skulle sålunda ekonomiförvaltaren under årets
lopp hafva etthundrafemtiosex kronor till sitt
förfogande att anställa bokuppköpen för. Med
ett beräknadt medelpris för bok af tre kronor
kunde alltså femtiotvå böcker anskaffas på ett
år, hvilka, sedan alla sällskapets medlemmar
läst dem, endera skulle kunna försäljas genom
antikvarisk bokhandel, eller, hvilket verkar
mer tilltalande, utlottas bland medlemmarna.
För den på ett år fördelade afgiften af tret-
ton kronor skulle man alltså genom ofvan om-
skrifna sätt blifva i tillfälle att på samma tid
tillgodogöra sig innehållet af böcker till halft-
annat hundratal kronors värde samt själf slut-
ligen blifva ägare till omkring fyra, hvilka i
inköpspris betingat ungefär den summa, man
såsom medlem af bokföreningen kostat på sig.
H.
K
vinnoöden och kvinnobil-
der: DE GAMLA I »FÄDERNE-
BORGEN». FÖR IDUN AF BIRGER
SCHÖLDSTRÖM.
I
SLUTET af förra århundradet och början
af detta bodde i sin egen rymliga och be-
kväma gård, n:r 24 Lutternsgatan i Stockholm,
presidenten Erik af Rolén, en gammal gusta-
vian, ansedd, bildad och förmögen. Hans hus
var en samlingsplats för hufvudstadens den
tideu fina värld och äfven för bildade konst-
närer, bland dem dekorationsmålaren Limnell,
hvilken prydde flere af rummen med orna-
menteringar, hvilka ännu delvis finnas kvar.
Hans båda döttrar, fröknarna Elisabet och
Karolina, åtnjöto den mest vårdade uppfostran,
som den tiden kunde åstadkommas, och ut-
märkte sig ock för både värdighet och den
finaste takt.
»Då seklet var ungt» — för att tala à la
Cecilia Holmberg — stod fröken Elisabet i sin
fulla ungdoms fägring, och flere unge män i
framstående samhällsställning täflade om hen-
nes hjärta och hand. Hon gjorde snart sitt
val, hvilket -föll på en, efter allt att döma,
henne värdig man. Glädjen var stor hos presi-
dentens, då där rustades till bröllop. Fröken
Elisabet strålade af glädje och hopp, och den
milda, stilla fröken Karolina återspeglade
systerns lycka.
Allt var ordnadt och klart till brölloppet.
De båda ungas lefnadshimmel syntes molnfri
och klar, då på en gång dagen förvandlades
till dyster natt. Brudgummen afled hastigt,
och då den första, bittra sorgen lagt sig, blef
det dock tyst i det förr så glada, rörliga hem-
met. Lifvets pulsar hade där liksom stannat.
Ännu i lång tid lefde väl den gamle fadern,
men som han vid sin död var nära 80 år
gammal, kan man väl förstå, att stillheten för
honom var välkommen, och Karolina delade
lika troget systerns sorg, som hon förut delat
hennes fröjd.
Det var dock i synnerhet efter faderns död
som dessa kvinnor började att lefva sitt egen-
domliga enslingslif. Alla tjänare afskedades
och porten till »fäderneborgen», såsom de med
stolthet kallade sitt hem, stängdes.
Borglik var — och är — den väl ej, den
gamla byggnaden, men utrymme nog fanns
det där i de bekväma rummen med sina blek-
nade väggmålningar, den stora gårdsplanen
med stall och uthus, och den ursprungligen
prydliga trädgården, där tulpaner, lavendel
och andra gammaldags prydnadsväxter plan-
terats.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
