- Project Runeberg -  Idun : Praktisk veckotidning för qvinnan och hemmet / 1899 /
4

(1887)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 26. 1 april 1899 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

IDUN 1899. — 4
Gris’S«
V- -■•-r. ■
■n—— - • ’-r-

.»* V
Hoddesdon d. 20 mars.
EN SVENSK SOARÉ I LONDON.
BREF TILL IDUN.
A. Blomberg foto.
.KRONPRINSENS ANKOMST TILL STOCKHOLM DEN 24 MARS.
innan dagningen, bringa lycka och skydda mot
sjukdom — därför skall hon ha dessa med
mången tack från folket däruppe, ungen, som
nu är kry, och tattarkäringen. » fjf rf
Jag fick tårar i ögonen öfver denna gåfva,
och, sedan kvinnan hade gått, stodo de små
doftande blommorna kvar som ett kärt minne.
Åter hörde jag påskklockorna ringa, såg Söder-
åsen i vårskrud, och hjärtat blef så varmt vid
tanken på allt det goda jag njutit på den
gamla, kära borgen. Och ännu, fast så många
år äro flydda, känner jag så varmt, att de vän-
ner, jag där vunnit, stå mitt hjärta mycket
nära.
VÅRA ILLUSTRATIONER.
Den större vyn framställerkronprinsen i det ögonblick,1
dä han träder ut från vestibulen på Centralplanen och
af tekniska högskolans elever hälsas med ett kraf-
tigt, fyrfaldigt hurrarop ; å den ena af de smärre bil-
derna mottager samme elevkårs anförare kronprin-
sens tack för hyllningen, medan h. k. h. å den
andra bilden gör hon-
nör för folkskarorna, i
samma ögonblick det
kungliga ekipaget sät-
ter sig i rörelse.

*


D
e hårda snö
STORMAR, som’ i
dessa senaste dagar
rasat vida öfver nor-
diska farvatten, ha för
våratapprasjömänmed-
fört kamp på lif och
död med de vredgade
elementen. Hjältemo-
digt och, dess bättre,
oftast med seger ha de
dock bestått den. Men
utan ärr och märken
kommer ingen undan
en sådan bardalek. Ef-
ter en förtviflad brott-
ning med rasande
Östersjö — en brottning, som bland snötjocka, mör-
ker och is pågått genom fiere dygn — inlöpte så
t. ex. här om dagen ångaren Gefle — från tysk
hamn — ändtligen i lugn vid stockholmsk brobänk.
Från riggens högsta topp till vattenlinien bar den
då ett sannskyldigt pansar af is, som vittnade om
de genomgångna vedermödorna. Otaliga skåde-
lystna togo sjöhjälten i betraktande, där han stolt
bröstade sig i sin rustning vid Norra Blasieholms-
kajen, och att då Idun ej heller var långt borta
med sin kamera, det är ju en själfklar sak!
A. Ringström foto.
TEKNOLOGERNA AFTACKAS.
TZ ANSKE DET skulle intressera Iduns ärade läsa-
"- rinnor att höra,, hur några i London bosatta
landsmän och landsmaninnor roade sig en afton
i förra veckan på en enkel och mycket lyckad till-
ställning med bestämdt sven3k prägel.
Under julen hade några unga svenskar och sven-
skor samlats till en liten fest med julgran och dans ;
denna var så lyckad, att man kom öfverens om att
ställa till något dylikt litet längre fram. Fröknarna
Torbjörn, sedan 7 år bosatta i London, blefvo sjä-
len i det helas anordnande.
Det skulle vara enkelt, men det skulle vara
svenskt; svenskar, som kände hvarandra, skulle
träffas; svenskar, som ej kände hvarandra — bo-
ende kanske i vidt skilda delar af den stora världs-
staden — skulle lära känna hvarandra; alla, som
så kunde, skulle vara klädda i svenska national-
dräkter; man skulle ha trefligt tillsammans på ett
enkelt sätt — det var idén, och en god idé i san-
ning !
Så hyrdes Addison Hall i Kensington på afto-
nen d. 17 dennes, en dam engagerades att spela
dansmusik; förfriskningarna, som skulle vara rik-
tigt svenska, beställdes hufvudsakligast hos en svensk
bagare i Östra London — det öfriga skulle gästerna
själfva göra. Och afgiften för det hela sattes till
den låga summan af »half-a-Crown» = 2 kr. 25 öre,
ett pris, som ej annars är vanligt i London för
något dylikt.
Kl. 8. började gästerna redan osamla sig i den
rymliga och väl upplysta salen. A ett långt bord
midt på golfvet — prydt med de svenska och nor-
ska flaggorna samt gula pingstliljor och blåa hya-
cinther — stodo uppradade koppar, som lofvade
kaffe, i midten en stor krans af kakbröd, därjämte
pepparkakor, kringlor och skorpor.
^ När de flesta af gästerna anländt — en herre och
ungefär hälften af damerna klädda i nationaldräkter
1 — kom den blanka kaffepannan af koppar in, och
riktigt svensktsmakande kaffe serverades med den
nämnda svenska »doppen». Och att det smakade
godt, det är riktigt säkert!
Så flyttades bordet till salens ena kortsida, och
dansen började med svensk vals. Följde så polka,
fransäs och ännu ett par danser, hvarpå kaffe ser-
verades för de senast anlända och en »påtår» för
några af de öfriga — lika välsmakande som den
första koppen.
Därefter utfördes af fröken Anna Ouchterlony,
miss Isabel Derby och herr Kilberg — alla tre i
kostym — med mycken framgång den vackra och
karaktäristiska Vingåkersdansen.
Herr Coliander spelade på ett utmärkt sätt ett
fiolnummer med pianoackompagnemang, och därpå
återgick man till dansen, då, förutom vanliga dan-
ser, förekommo »the Barn dance» (ladudansen), i
Sverige känd som »Pas-de-quatre» — en vacker
engelsk folkdans — så berlinerpolka, samt »skära
hafre», »väfva vadmal» m. m., interfolierade af de
unisont sjungna sångerna: »Du gamla, du friska,
du fjällhöga nord», »Vårt land», »Ja, vi ælsker dette
Landet», m. fl.
Af fröken Ouchterlony och herr Kilberg utfördes
vidare den vackra »daldansen», som vann stormande
bifall, hvarefter dansar och »lekar» fortgingo till
kl. 2 f. m.
Bland vidare förfriskningar serverades en ut-
märkt lemonad med småbröd, och till sist ostsmör-
gåsar af riktigt svensk limpa och knäckebröd.
«■’ Så sjöngs den svenska folksången och en skål
—’i lemonad — föreslogs »för hans majestät ko-
nung Oscar och gamla Sverige», åtföljd af entusia-
stiska hurrarop.
J. Nordling foto.
AFFÄRDEN FRÅN CENTRALSTATIONEN.
K
ronprinsens återkomst till Stock-
holm FRÅN NORGE den 24 dennes fick ge-
nom -den storartade hyllning, som därvid ägnades
honom från hufvudstadens befolkning, och genom
densammas kända förhistoria sin alldeles sär-
skilda betydelse. Det rådde ett strålande vinter-
väder med sol, hög luft och bländhvit snö, och
planen utanför Centralstationen företedde en liflig
anblick med sina väntande folkskaror, som med
kraftfulla hurrarop och hattviftningar hälsade h. k.h.,
då han visade sig på stationshusets trappa.
Iduns redaktionsfotografer ha skyndat att åt tid-
ningens läsekrets fästa ett par bilder af händelsen.
TAEN STORE RIKSKANSLÄRENS SISTA JORDA-
FÄRD framställes på en af dagens bilder. Den
16 mars öfverfördes nämligen fursten och furstin-
nan Bismarcks stoft till det vid Friedrichsruh upp-
förda mausoleet. Naturligtvis voro högtidligheterna
imponerande vid detta för hela Tyskland betydelse-
fulla tillfälle. Kejsaren själf med följe deltog i
processionen, 1,500 fackelbärare kantade dess väg,
och många tusen deltagare bevittnade högtidlig-
heten. Främst tågade en hedersvakt af det 76:e
regementet, därefter musikkåren, så kommo furstin-
nans och furstens kistor, närmast efter dessa kejsar
Wilhelm med Herbert Bismarck vid sin sida och
tätt efter de öfriga anförvanterna.
J. Nordling- foto.
»GEFLE» I SIN ISSKRUD: FÖRDÄCKET.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:38:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/idun/1899/0208.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free