Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 35. 3 maj 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IDUN 1899. — 4
m m§,
bilden upptagit, uppfylla icke särdeles stora
anspråk på utrymme, bekvämlighet och -—
framför allt värme — i det hårda polarklimat,
som under vintrarna råder här uppe.
Och hvilket lif som lefves i dessa usla män-
niskoboningar 1 I hvart annat eller hvart tredje
kyffe finnes en lönkrog, ett liderligt näste, en
spelhåla, eller allt detta på ett enda ställe. Flere
nykterhetsordnar och religiösa samfund, bland
dem Frälsningsarmén, göra hvad de kunna för
att motverka fördärfvet, men hvad hjälper det,
när det onda har sin rot i förhållandena själfva.
En snar, praktisk och verkligt folkvänlig
lösning af Malmbergets bostadsfråga är det
enda botemedel, som hjälper. Må hjälpen icke
uteblifval De ha berättigade anspråk på sta-
tens mellankomst, de många hederliga, präk-
tiga arbetare med familjer, som äro nödgade
att lefva sitt lif i denna ruskiga omgifning,
för hvilken de känna mera fasa än för öde-
markens enslighet och klimatets obarmhärtiga
stränghet. Äfven för grufbolaget borde det
vara ett intresse af vital vikt att snart få
ordning och trefnad införda bland de arbeta-
reskaror, som stå i dess tjänst. Det är lan-
dets förnämsta grufdistrikts framtid det gäller.
Som slutbild meddela vi en interiör från
Fredrikagrufvan med en del arbetare och de
mörka gapande mynningarna till stollgångarne.
Norrbottning.
VY FRÅN GELLIVARE MED DUNDRET.
STADEN OFVAN POLCIRKELN.
E
N STAD utan människovärdiga boningar,
ett samhälle utan samhällsordning, sådan
är vår första koloni i framtidsprovinsen Norr-
botten, vår första stad i det nordligaste Lapp-
land, staden ofvan polcirkeln, Malmberget.
Magistrat och rådhus har den icke, stad är
ett oegentligt namn på denna gyttring af elän-
diga kåkar, men i invånareantal — 6,000 sjä-
lar — mäter sig det lappländska grufsamhället
med ett fyrtiotal af rikets städer.
De svåra missförhållanden, som äro rådande
i detta svenska Klondyke, hafva icke kunnat
undgå statsmakternas uppmärksamhet. Vid
förra riksdagen var Malmbergets bostadsfråga
på tapeten, men fann då ej sin lösning. I
dagarne har regeringen förelagt riksdagen en
ny framställning i ämnet. Med anledning där-
af ha vi trott det kunna intressera vår läse-
krets att se några bilder från den så mycket
omskrifna lappmarksstaden.
Den ligger sju mil norr om polcirkeln och
1,319 kilometer från Stockholm i den del af
Gellivare lappmark, där det mindre starkt ku-
perade skogs- och myrlandskapet möter hög-
fjällens utlöpare.
Vår första bild visar ett typiskt lappmarks-
landskap från dessa trakter. I fonden se vi
Gellivare-Dundret, från hvars krön en mängd
turister årligen beundra midnattssolen, som där
håller sig en hel vecka öfver horisonten. Snö
ligger ännu kvar i skrefvorna, fast det är så
långt lidet, att blommor kransa den ensliga
skogstjärnen, vi se i förgrunden. Den mellan-
liggande arealen upptages af skogbevuxna
myrar.
En half mil nordost om Dundret och Gelli-
vare kyrkby ligger Malmberget, ett långsträckt
halfmånformigt berg, hvars rygg och kärna
innehåller den utmärkta järnmalm, som fram-
trollat en storartad industriell verksamhet midt
i obygden.
På södra sluttningen af Malmberget, cirka
200 meter från åsens krön, går järnvägen fram,
delande det område närmast grufvorna, där
grufbolaget har sitt kontor, disponenten sin
villa m. m , och arealen längre ned, där ar-
betare, handtverkare och handlande ha slagit
sig ned huller om buller, hur som helst, i elän-
diga små kyffen, som bilda den s. k. kåksta-
den.
En liten föreställning om, hur det ser ut i
kåkstaden, ger oss vår andra bild. Fotografen
har dock, i enlighet med fotografers vanliga
förkärlek för det, som är propert och fint, valt
ett parti af staden, där arkitekturen rent utaf
kan betecknas som storstadsmässig, jämförd
med de skröpliga ruckel, oregelbundet sam-
manfogade af brädlappar, stenar, mossa och
klädtrasor, som man får se på andra håll.
Men till och med de relativt hyggliga kåkar,
SVERIGE PÅ FREDSKONFERENSEN.
T
ILL DE förenade rikenas representant på den
snart sammanträdande fredskonferensen i Haag
har konungen utnämnt vår minister i Rom
friherre Carl Bildt samt till tekniska delegerade att
för Sveriges del biträda honom öfversten och chefen
för Första lifgrenadierregementet P. H. E. Bränd-
ström samt kommendören vid flottan C. A. M. Hjul-
hammar. Af friherre Bildt har Idun helt nyligen
meddelat ett vällyckadt porträtt. Återstår oss i dag
alltså endast att bjuda bilderna af öfversteBrändström
samt kommendör Pljulhammar för att våra läsare
må ha galleriet komplett af de män, som gå att
representera vårt land vid den betydelsefulla kon-
ferensen.
»KÅKSTADEN,»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
