Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 47. 14 juni 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 5 IDUN 1899.
NOBEL-STIFTELSENS UTRED-
NINGSMÄN. VÅRA ILLUSTRATIONER.
STRIDIGA VILJOR. SKILDRING AF
ERNST HÖGMAN.
FORTS. FRÅN FÖREG. N:R.
»"M"U ÄR DU SÅ GOD och häller dig ur vägen . . .
Ja, ja, du kan vara fullkomligt lugn, det går
bra,» tilläde han godmodigt, när han såg Mårtens
ångestfullt spörjande blick riktad på sig–––-.
Ett par timmar senare kom fru Kajsa med strå-
lande uppsyn Mårten till mötes, där han väl för
tionde gången smög sig uppför trappan.
»Det är en gosse, dul... om en stund ska du
få se honom.»
INGENIÖR J. R. LILLJEQVIST. INGENIOR R. SOHLMAN.
första pris, 12,000 kr.,
för ritning till föreslagen
bro i Sydney.
Numera innehar in-
geniör Lilljeqvist befatt-
ningen som verkställan-
de direktör vid Elektro-
kemiska aktiebolaget i
Bengstfors.
Ingeniör R. Sohlman,
son till den för öfver ett
par decennier tillbaka
aflidne framstående pu-
blicisten August Sohl-
man och broder till Af-
tonbladets nuvarande
hufvudredaktör, är född
1870, blef student 1887,
genomgick därefter Tek-
niska högskolan, vista-
des sedermera på olika
platser i Amerika och
erhöll 1893 anställning
hos d:r Alfred Nobel i
Italien. Senare förestod
S. dennes sprängämnes-
och försökslaboratorium
vid Bofors och är nu-
mera verkställande di-
rektör för Aktiebolaget
Bofors’ Nobelkrut.
E
N AF DE STÖRSTA DONATIONER, som
någonsin af enskild man gjorts för kul-
turändamål, är tvifelsutan framlidne ingeniören
d:r A. ß. Nobels testamentariska gåfva, hvil-
ken, enligt donators förordnande, skall utgöra
en fond, hvars ränta årligen afses »att utde-
las som prisbelöning åt dem, som under det
förlupna året gjort mänskligheten den största
nytta». Räntan delas i fem lika stora delar,
som tillfalla: en del hvar och en af dem, som
på fysikens, kemiens och fysiologiens eller
medicinens områden gjort den viktigaste upp-
täckt eller uppfinning; en del den, som inom
litteraturen producerat det utmärktaste i idea-
lisk riktning, och slutligen en del åt den, som
verkat mest eller bäst för folkens förbrödrande.
Här, om någonsin, står världen inför en
stor handling, hvilkens välsignelsebringande
resultat äro oöfverskådliga.
Som vära läsare säkert erinra sig, hafva
förslag till grundstadgar för förvaltningen af
den storartade fonden eller, som den officiellt
kallas, Nobelstiftelsen nyligen upprättats af där-
till utsedde delegerade i de båda brödrarikena,
i samråd med testamentsexekutörerna, ingeniö-
rerna Lilljeqvist och Sohlman, hvilka senare i
denna angelägenhet tillika varit »Mellemmænd»
mellan de svenska och norska delegerade på
ett sätt, som väckt norrmännens varmaste till-
fredsställelse.
Bland våra bilder till dagskrönikan i detta
nummer bjuda vi därför våra läsarinnor por-
trätten af de bägge, om hvilka »Norska Dag-
bladet» i sitt referat rörande det ofvannämnda
stadgeförslaget yttrat, »att de uppträdt med
en lojalitet och ett tillmötesgående, för hvilka
man ej minst har att tacka, det dessa delvis
ömtåliga ’unionella’ förhandlingar erhållit den
lyckliga utgång, de fått.»
Ingeniör J. R. Lilljeqvist är född i Stockholm
1855. Efter afslutade studier vid Tekniska hög-
skolan reste han 1880 utomlands och arbetade tre
år i Paris, dels som ritare och dels som kontrolle-
rande ingeniör i brobyggnadsfacket. Därefter erhöll
han anställning som kontrollerande ingeniör vid
byggandet af världens största bro, Forth Bridge i
Skotland, och deltog från början till slut i detta
betydande arbete, som medförde en kostnad af
öfver 50 millioner kronor.
År 1890 mottog L. uppdraget att konstruera ett
sjuttiotal broar för en ny stadsbana i London;
under denna tid erhöll han bland 73 täflande ett
Tj’TT BUDSKAP FRÅN ANDREE har i dessa »vän-
tanstider» nått Sverige. Från Mandai ingick
nämligen här om dagen följande telegram:
»Kapten Hueland på ångaren Vaagen, inkom-
men från Nordisland hit, berättar, att han^den 14
maj anträffade vid
Kollafjord, 65° 34’
n. br. och 21° 28’ v.
1., en fiytboj, märkt
n:r 7, hvari fanns-
en kapsel med på-
skrift: »Andrées po-
larexpedition 1896».
Å ett i kapseln
inneslutet papper
stod skrifvet, att bo-
jen utkastats från
Andrées ballong kl.
10,55 e. m. g. m. t.
11 juli 1897 på c:a
82° lat. och 25 long,
öst. Greenw. Skrif-
velsen var under-
tecknad af Andrée,
Strindberg och
Frænkel.
Som ett intres-
sant apropos äro vi
i tillfälle att i detta
nummer bjuda vår
läsekrets en afbild-
ning af flytbojen n:r
7, visserligen ej ta-
gen efter den i po-
larhafvet funna, ut-
an efter en full-
komligt liknande å
Stockholms Panop-
tikon, där, som be-
kant, en i hvarje
detalj trogen kopia
af Andrée-expedi-
tionens hela utrust- andrees flytboj n.r 7.
ning är utställd.
Den i de svenska färgerna målade flytbojen är
ej synnerligen stor. Inberäknadt metallspiralen,
som uppbär den lilla svenska flaggan af metall, är
den omkring en half meter lång. Dess tyngd är
rätt betydlig, i följd af metallnätet och metallspet-
sen i bojens nedersta del.
W BETYDELSEFULL SVENSK UPPFINNING
-LJ är den af ingeniör Bertheau konstruerade appli-
kationsapparat till fotogenmotorer, hvarigenom det
lyckats uppfinnaren att till fullo lösa uppgiften att
på vanligt sätt manövrera ett af en fotogenmotor
framdrifvet fartyg, d. v. s. att farten kan ökas eller
saktas och att man kan stoppa
och backa efter behag, hvilket
förut ej låtit sig göra.
Den nya uppfinningen kom-
mer måhända att medföra en
fullständig omgestaltning af nu-
tidens sjöångmaskiner, hvilkas
ångpannor och kolboxar ofta
nog upptaga en tredjedel af far-
tygets hela tonnage, i jämförelse
hvarmed det utrymme, en foto-
genmotor kräfver, kan anses
som en obetydlighet.
Ingeniör Bertheau har under
de senaste veckorna medels en
liten ångslup, hvari den sinn-
rika applikationsapparaten pla-
cerats, företagit upprepade prof-
resor utåt Mälaren, hvarvid
apparaten visat sig fungera på
ett i allo förträffligt sätt.
Vi meddela våra läsare i
detta nummer en bild af den
lilla slupens för med maskine-
riet och därjämte porträttet af
den epokgörande apparatens
upphofsman.
T NERIKESBYGDENS MINNESRIKA HUFVUD-
STAD ÖREBRO pågår för närvarande en vacker
industriutställning, som, i förening med landtbruks-
möte, i dessa dagar högtidligen öppnats af nerikes-
hertigen, prins Eugen, under stor tillslutning från
stad och län.
Af de båda illustrationerna därifrån, som vi i
vårt dagsnummer bjuda vår läsekrets, framställer
den ena en utställningsinteriör, sedd från själfva
entréen, med konungens byst placerad i talarstolen,
samt på sidorna därom en del af montrerna.
Den andra bilden är en totalvy af landtbruks-
mötets terräng, å hvilken just pågår en uppvisning
i körning med spann.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
