Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 51. 28 juni 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5 — IDUN 1899.
y%r\
W’g*
5’§’|r
M - ■
•"> i V’CV
TOPELII SOMMARBOSTAD I NYKARLEBY SKÄRGÅRD.
Här satt den glade gossen vid sin läxa,
Här satt studenten, i Homer försänkt;
Här har han lifvets första tankar tänkt
Oeh sett sin första ungdomsflamma växa.»
Mellan hufvudbyggnaden oeh älfven ligger
trädgården. Där stå de kära asparna, »vindar-
nas musikanter». Då den blifvande skalden
kom hem, tog han dem, näst sin mor, i fam-
nen.
»Jag plockat visor, jag samlat frågor
Från hedens ljung och från hafvets vågor,
Från forsens brus och från lärkans tunga,
Men mina aspar ha lärt mig sjunga.»
(■»Mina aspar», Ljung)
I Barndomsminnen i diktsamlingen Ljung
har skalden på ett oförlikneligt sätt tecknat
sitt barndomshem och dess omgifning. Jag
her att få hänvisa den ärade läsarinnan till
dikterna »De två vid älfven», »En vindskam-
mare», »Förr och nu» m. fl.
Kuddnäs blef senare en kär tillflyktsort
äfven för skaldens barn.
»’Minns pappa ej den gården mer
Långt bort i norr vid älfvens vatten?
Se, där går solen aldrig ner,
Och som en dag är själfva natten.’
Det är den lilla Ainas ord,
När hon sin ljusa sommar minnes
Därborta i den höga nord.»
(»Den eviga sommaren», Ljungblommor.)
I midten af 1850-talet erhöll Topelius en
sommarbostad på Alön nära älfmynningen.
Den lilla röda stugan med sin lilla kammare
och öppna veranda fick efter skaldens maka
namnet Majniemi. Under många somrar bodde
familjen här, och i vindskammaren på Maj-
niemi sågo många af skaldens vackraste dikt-
skapelser dagens ljus.
Sedan familjen blifvit större och skaldens
moder dött, kom To-
pelius blott på kor-
tare besök till hem-
orten. Majniemi stuga
såldes. Den flyttades
sedermera bort från
Alön.
År 1897 inköptes
stugan af Nykarleby
seminarister. De åter-
förde den till Alön
och byggde upp den
å nyo på dess forna
plats till ett minne af
skalden.
På sin ålderdom
längtade Topelius till
hembygden, där han,
utom andra anförvan-
ter, har en åldrig sy-
ster i lifvet. Han bod-
de sommaren 1897 en
tid på Alön och me-
tade på sina bekanta grund i fjärden. Ange-
nämt öfverraskad af att se sin forna som-
marboning, skref han i främlingsboken, som
förvaras i stugan, följande verser;
»Ett sommarhem. Ett
tomtebo
För barnafröjd och ål-
dersro,
Förgånget ren i tidens
ström,
Uppståndet som en ung-
domsdröm
Och återrest på Alöns
strand
Af unga söner till vårt
land.
Här tystna dagens storm
och strid
I morgondagg och afton-
frid.
Här bor ett älskadt min-
ne blott
Af lif, som flytt, och tid,
som gått.
Dröj vandrare, eho du
är;
Var lugn, var god, var
lycklig här.
Den 8 aug. 1897.»
KVINNLIGA UPPFINNARE. NÅGRA
ANTECKNINGAR AF K. B.
I
en utländsk facktidning, som härom dagen
föll oss i händerna, påpekas, huru intres-
sant det är att iakttaga, med hvilken snabb-
het och skicklighet kvinnan i dessa det kvinn-
liga framåtskridandets dagar kastat sig in på
uppfinningarnas fält. Så har till exempel en
ung dam ända nere i Port Elisabeth, Syd-Afrika,
uppfunnit ett enkelt toalett-tillbehör, kändt un-
der namnet »Mary Andersons luggkrusare»,
som årligen tillförsäkrar henne en stadig in-
komst af mer än hundra pund sterling, eller
inemot 2,000 kronor i svenskt mynt. Vackra
nålpengar i sanning I
Och i Amerika, där den materiella utvecklin-
gen går med sjumilastöflar, har man exempel
på kvinnor, som uppfunnit och låtit patentera
jordbruksredskap, grufmaskineri, elektriska an-
ordningar, järnvägs- och kvarnmaskineri etc.
Bland kvinnliga uppfinningar, som i Amerika
patenterats under början af detta år, uppräk-
nar Newyork-tidningen »Independent» :
Byggnadsblock med snedhuggna ändar och
TOPELIUS UPPVAKTAS PA MAJNIEMI.
I början af augusti hade damer och herrar
från Nykarleby anordnat på Majniemi en en-
kel fest för åldringen, som med rörelse såg
den kärlek och uppmärksamhet man visat
honom. — Han trifdes så väl i Nykarleby,
att han sade sig vilja återvända följande som-
mar. Men det var sagan »om den sommar,
som aldrig kom.»
K. J. Hagfors.
alternerande rader af, som det på timmermans-
språk heter, »noter» för att fästa dem till-
samman.
En förbättrad knapphålsskärningsmaskin, som
automatiskt uppmäter afstånden mellan knapp-
hålen.
En förbättrad och mycket invecklad tvätt-
maskin med vaskbordet i bottnen.
En vattenfiltrer-apparat.
Ett portiére-snöre.
Ett friktionsgångjärn.
PARTI AF NYKARLEBY STAD, SEDD FRÅN KUDDNÄS.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
