Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 65. 16 augusti 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 5 — IDUN 1899.
ej blott musik, hon hörde taktfasta fötter ila öfver
golfvet, en och annan klack körde i med duns, dä
och dä nådde ett klingande skratt fram till bädden,
där den trötta lärarinnan förgäfves sökte ro — det
var bal hos kamrerns. Om en stund blef tonernas
svall mera rasande, men nu kommo de ej längre
från ofvan endast: allt klarare framstod för henne
den förfärande sanningen, att handlanden inunder
också hade dansbjudningl
Ja visst, deras vänskapskrets var ej den samma
som kamrerns, hvarför skulle de ej kunna ha bjud-
ning pä samma dag! Och nog hade de lika full rätt
att dansa och roa sig som folket i tredje våningen !
Naturligtvis, de gjorde det också, de gjorde det med
eftertryck ! Fröken Bark lade kuddarne ofvanpå huf-
vudet i stället för under, hon fyllde öronen med
bomullstussar och satte händerna utanför, det halp
föga, ty golfvet gungade under de dansandes fötter,
när de riktigt kommo i tagen, och när det spelades
polka öfver, valsades det gifvetvis inunder och vice-
versa. De stygga tankar, som Nancy tänkt om pia-
not, blefvo styggare; hon önskade, att dess upp-
finnare dött som barn . . . Snart kunde hon ej tän-
ka alls, det var, som om’hufvudet skulle falla i
bitar....
Huruvida fröken Bark (ifall hon öfverlefde den
natten) hamnade i en asyl för personer med svaga
hufvuden eller i en omusikalisk familj, vet jag ej;
det kan för öfrigt göra detsamma, ty gammal blef
hon nog i alla händelser icke ....
/
skrin, dokumentskåp, dryckeshorn o. a., som
utgått och allt fortfarande utgå från den konst-
närlige ståldekoratörens atelier i Göteborg.
Hans arbeten spridas öfver hela den civili-
serade världen, och till och med den fjärran
österns folk — japaneser och kineser — äro
köpare af hans alster.
Ingeniör Bernhard Beskow är född 1837,
men det var först vid fyrtio års ålder, eller år
1877, som han så att säga »upptäckte» denna
sin egenartade talang. Dessförinnan hade hans
oroliga och experimentlystna natur lockat ho-
nom in på en mängd yrken af alla möjliga
slag, utan att han kunde bestämma sig för
något, tills han omsider kom på idén att etsa
i stål.
KRISTINA. NILSSONS SKÖLD. UTFÖRD AF
BERNHARD BESKOW.
väg, för hvilken han varit banbrytare i Sve-
rige.
Fatets midtelparti visar Göteborgs vapen
och randen fält med högt uppdrifna frukt-
gnirlander.
VÅRA ILLUSTRATIONER.
Naturligtvis ; fröken Bark insåg det, men hon bör-
jade ändå tänka fula, stygga tankar om det popu-
läraste bland instrument. »Tacka vill jag familjer,
där man använder pianon till bränsle, » tänkte hon,
»eller till förvaringsrum för kött och öl. Förr ansåg
jag dylika bruk för osmakliga, men min aktning
för de där lådorna har flytt...» Hon ryckte till
sig hatt och kappa och rusade ut, ut ur det musi-
kaliska huset, förföljd af stormande valsmelodier.
Det var, som om hon kommit i en annan värld.
Hvad hon njöt! Men nej: tonerna sutto ju som fast-
grodda i öronen, så lätt skulle hon icke komma
ifrån dem, melodi aflöste melodi, det spelades där
inne i hufvudet, inte som tre pianon, utan trettio ...
Hon sprang omkring i staden en god stund, men
så kom aftonen, sin vana trogen, och fröken Bark
hade ännu nog rediga tankar för att begripa, att
hon måste gå hem ... Yar det möjligt! Pianot på
nedre botten hvilade! Nancy Bark gick upp för
trappan så tacksam, som om hon fått något. Nej,
men se, värdinnans instrument teg, också det ! Hvilka
lyckliga förändringar ! Hon gick in i sitt rum .. .
hm, hm .. . kamrerns hade ej tröttnat ännu: hvirf-
lande polkamelodier dansade ned genom den tunna
trossbotten. Det var rätt sent, vår hjältinna hade
ej ett spår till aptit, hon brydde sig ej om kvälls-
maten, utan kröp i säng, längtande att med täcket
få utestänga de förföljande tonerna; hon svepte det
om hufvudet så hårdt, att en mindre förtviflad va-
relse skulle kväfts, hon hörde ändå, och hon hörde
EN KONSTNÄR I STÅL.
BERNHARD BESKOW.
B
ERNHARD BESKOW är ett vida berömdt
namn inom den gren af konstindustri,
som heter ståletsning.
Det stora flertalet af våra läsare har tvif-
velsntan någon gång sett eller hört omtalas de
smakfullt arbetade alster i form af sköldar,
KRISTINA NILSSONS JUVELSKRIN. UTFÖRDT AF
BERNHARD BESKOW.
i’:iV4y !•)
■K*»..
Början var helt anspråkslös, och stora svå-
righeter hade han äfven att öfvervinna, ty
ståletsningen var en konstindustri, som allt-
sedan 60-talet »avancerat bakåt» i Sverige,
hvadan det kräfdes ihärdigt arbete för att
återupprätta intresset för densamma.
Men Beskow ägde tillräckligt af både energi
och talang för att lyckas, och i konstälskande
och ekonomiskt välsituerade kretsar är det för
närvarande nästan lika modernt att beställa
ett skrin eller en sköld af Beskow som att
låta Zorn måla sitt porträtt.
Bland B:s många förnäma kunder är exem-
pelvis vår landsmaninna Kristina Nilsson eller
grefvinnan Casa de Miranda, som nu senast
låtit utföra fyra, för förvaring af dokument
och juveler afsedda skrin, i gammalnordisk
och götisk stil, djupetsade, blåanlöpta och rikt
ornerade i guld.
Ett af dessa är afbildadt i vårt dagsnummer,
äfvensom en, likaledes för grefvinnan Miran-
das räkning utförd sköld af drifvet stål, med
sammanhängande svärd, yxa och spjut.
Å en af sköldens fem bucklor är etsadt
grefvinnans fantasivapen: en lyra med en
sångfågel, hvilket hon använde, då hon ännu
bar namnet Kristina Nilsson. För öfrigt upp-
tar skölden namnen å 20 af hennes olika
operaroller, hennes nuvarande vapen, bilder
ur nordiska mytologien m. m.
För friherrinnan Oskar Dicksons, född gref-
vinnan M. v. Rosen, räkning har B. utfört
ett mindre fat, drifvet i stålplåt, af hvilket
äfven en afbildning återfinnes i detta nummer.
Detta slags arbete, vid hvilket ciselörens
och etsarens konst samtidigt gör sig gällande,
är ett alldeles nytt uppslag och visar, att B.
med oförminskad kraft skrider fram på den
Den ryske storfursten georg alexan-
DROWITSCHS under så tragiska omständig’
heter timade död i Abas-Tuman låter ännu esom-
oftast tala om sig i pressen i sammanhang med
den enkla ryska bondkvinna, i hvars armar tron-
följaren midt på landsvägen utandades sin sista
suck.
Yi meddela i dag den med ens öfver hela värl-
den namnkunniga Anna Dassajewas porträtt, häm-
tadt ur en rysk tidning.
Det är bekant, huruledes storfurstens moder,
den djupt sörjande änkekejsarinnan af Ryssland,
kallat till sig den fattiga kvinnan, omfamnat och
kysst henne och såsom lön för den kärlekstjänst
hon, den enkla dottern af folket, bevisat furste-
sonen, tryggat hennes framtid medels en betydlig
penningsumma.
Anna Dassajewa betraktas nu i det tsarhängifna
Ryssland nästan som en nationalhjältinna.
FAT I DRIFVET STÅL AF BERNHARD BESKOW.
.. ^
Mit1
■
KW «
Sjfipr
TILLH. FRIILAN OSKAR DICKSON, FÖDD V. ROSEN.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
