Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 75. 20 september 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IDUN 1899.
■
T*®"
;JÛ6i
;
^^vi>î*vî-;
FRÅN SAGOSPELET PÅ SKANSEN. TECKNING FÖR IDUN AF TYCHO ÖDRERG.
1. MUNKARNES OCH NUNNORNAS TÅG. 3. JUNGFRUROFVET. 2. DEN BORTRÖFVADE JUNGFRUN ÅTERFÖRES AF TOMTARNE. 4. DE BÅDA ÄLSKANDE »FÅ HVARANDRA» 1 SLUTSCENEN.
»Pappa,» hviskade hon ifrigt, »säg mig, ar
det en ängel?»
Och de små händerna grepo försiktigt tag
i slöjan som för att hålla mig kvar. Då tog
jag den lilla i mina armar, kysste henne gång
på gång och svarade sakta:
»Nej, älskade liten, det är bara din nya
mamma. »
Då lades ett par små runda armar om min
hals, och barnaläpparne trycktes mot mina.
Så folio ögonlocken ihop, jag lade henne sakta
ned, och innan täcket var omstoppadt, hade
hon somnat.
När jag reste mig npp, tog Hans mig i
sina armar.
»Min kära, kära lilla hustru!» hviskade han,
och för första gången möttes våra läppar i
en lång, innerlig kyss.
I SAGOLANDET PÅ SKANSEN.
U
NDER SEPTEMBERS stjärnegnistrande
kvällshimmel rör sig längs de slingrande
stigarne på Skansens höjder en mörk flod af
människor, medan tjärtunnorna räcka fram sina
röda eldtungor ur björkarnas löfverk och den
elektriska strålkastaren på blekingstugans torftak
lägger bländhvita ljusband öfver gräsmattorna.
Den lilla fågelvärlden i svandammen väcks
ur sin slummer: ankorna snattra, gässen skria,
svanorna flaxa med vingarne och glida som
små hvita sagoskepp bort mellan holmarne ;
men i skogsbrynet står älgen stilla bakom sin
inhägnad och drömmer om de vida myrarna
och de djupa skogarne, hvilkas dofva sus han
aldrig mer skall få höra.. .
Emellertid ha folkskarorna tagit plats på
bänkar och stolrader framför den stora plan,
där majstången är rest. Förväntan och spän-
ning stå att läsa i allas anleten. Bredablicks
tinnar lysa ofvan träden, och djupt inne i
skogsstigarnes dunkel bida ett svunnet sekels
människor på signal för att visa sig.
Då ljuder klockringning. Det är liksom re-
gissörens : plats! på scenen. Ridån har gått
upp, ty den nyss i halfdunkel insvepta ter-
rängen öfversvämmas af det elektriska ljuset
och visar åskådarne en bit landskap vid sjön
Rossvalens stränder i Västmanlands bergslag
på 1400-talet.
Till vänster ligger en backstuga, där den
fattiga Sara-Lisa och hennes dot-ter Maja bo,
till höger skymtar gafveln af en stor bond-
gård, som äges af den förmögne Jan Persson
och hans hustru.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
