Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 75. 20 september 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 6 — IDUN 1899.
LA
»jim?
aelsgs
’
•säßv
FRÅN SLÖJDUTSTÄLLNINGEN I KARLSKRONA.
När klockorna tystnat, närmar sig en pro-
cession’ af munkar, nunnor och korgossar.
Den kommer från den närliggande dalen, där
skörden välsignats, och går nu till kyrkan för
att hålla mässa. Maja träder ut ur backstu-
gan, gör korstecknet och faller bedjande på
knä. Efter att ha slutat sin bön, går flickan
till sin älsklingsplats nere på ängen för att
plocka nio slags örter, dem hon skall sofva
på och såmedels i drömmen kunna erfara, om
hennes käraste, Per i Åboda, hvilken är Jan
Perssons son och som älskar henne trots hans
rika föräldrars motvilja för förbindelsen, är
henne trofast.
Klockorna börja ånyo.ringa. Folkskaror, ri-
BRODERAD VÄGGBONAD EFTER RITNING AP HR M. BJÖRKMAN,
LUND, UTFÖRD AF FRÖKEN VALBORG EVERLÖF, LUND.
dande och gående, strömma till kyrkan. Äfven
Sara-Lisa och hennes dotter begifva sig dit.
En riddare med följe kommer framsprän-
gande för att jaga. Då han hunnit till back-
stugan, spejar han till höger och vänster för
att upptäcka Maja, hvilken han svurit att
vinna. Då han icke träffar henne, fortsättes
jaktfärden.
Nu återvända de kyr-
kobesökande. De äl-
skande träffas, och Maja
smyckar sin käraste med
blommor och grönt.
Då höras trumpet-
stötar från de återvän-
dande jägarne, hvilka
inom några ögonblick
storma fram. Maja bort-
röfvas af riddaren i sin
älskades åsyn. När mo-
dem blifvit underrättad
om hvad som händt,
faller hon i vanmakt.
Under älfvornas sång
framträder skogsfrun
och meddelar de bestör-
ta, att hon vill hjälpa
dem; därefter försvin-
ner hon.
Per ser ömsom förhoppningsfull, ömsom
förtvifiad ut. Gumman söker trösta honom.
Per skyndar emellertid modlös bort och för-
svinner i skogen.
Per Andersmora får höra berättelsen om
riddarens rof, skogsfruns framträdande, hennes
löfte att återskaffa den bortförda samt att
sonen i förtviflan lämnat henne. Moderskär-
leken besegrar till sist hennes motvilja mot
den fattiga änkan och hennes dotter, och hon
ger sitt bifall till de ungas förening, blott
sonen så snart som möjligt återkommer.
Nu nalkas skördefolket sjungande. I spet-
sen går Pers fader, Jan Persson i Åboda. Då
han nu underrättas om livad som timat, före-
brår han på det häftigaste sin hustru för
hennes omedgörligliet. Samtidigt låter han för-
stå, att han icke tror vare sig på skogsfruns
tillvaro eller på hennes makt. I samma ögon-
blick visar sig emellertid skogsfrun ånyo, och
Jan Persson faller till föga.
Sedan skördefolket aflägsnat sig, går mor
Sara-Lisa upp på kullen, som insvepes i strål-
glans. Älfvorna framträda ur skogsbrynet och
tråda en ringdans kring kullen; strax därefter
följa tomtar, som på ett hyende bära den
bortröfvade flickan. Hon ligger i dvala, men
väckes till lif, då skogsfrun insveper henne i
en bländande ljusflod. I skogen sjunga älf-
vorna. Modern sluter, utom sig af glädje,
dottern till sitt bröst. Per återvänder, de båda
älskande falla i hvarandras armar, och det
hela mynnar ut i fröjd och gamman, under
det älfvor och tomtar dansa en munter ring-
dans, hvarefter som afslutning den kyrkliga
processionen återvänder till kapellet under
afsjungande af vesperhymnen.
Den poetiska och stämningsfulla sagan om
trofast kärlek, som efter bittra strider vinner
sitt mål, tack vare goda makters mellankomst,
är förbi, dess gestalter dölja sig i skogen,
och i samma ögonblick det elektriska ljuset
slocknar, är 1400-talets brokiga värld för-
svunnen som genom ett trollslag.
Och allt folket myllrar ut genom sagolan-
dets portar, ned mot en annan sagovärld af
palats, gaslyktor och spårvagnar, och där en
liknande saga som den, de nyss bevittnat,
städse utspelas i oändligt skiftande former,
ehuru ej alltid med samma lyckliga utgång,
ty där finnas inga goda makter i form af
älfvor och tomtar. I den stora sagostaden
har man för längesedan upphört att tro på
sådana.
GOBELINVÄFNAD EFTER RITNING AF FRÖKEN MÄRTA FJÄTTERSTRÖM, STOCKHOLM,
UTFÖIID PÅ KULTURHIST. FÖRENINGENS KONSTSLÖJDANSTALT I LUND
AF FRÖKEN ALMA ANDREASSON.
EN SEGER FÖR KVINNOARRETET
I KARLSKRONA.
F
RÅN nämnda stad skrifves till Idun: En till-
dragelse, som härnere i Karlskrona på sista
tiden väckt lifligt intresse, är den nu pågå-
ende konstslöjdutställningen härstädes, anordnad
af Kulturhistoriska föreningen för södra Sverige.
Utställningen öppnades den 5 september och
omfattar en rikhaltig samling af trä- och metall-
arbeten, glas och keramik, väfnader och broderier
m. m. Utställarne uppgå till omkring 200, af hvilka
mer än hälften representera den textila konsten —
Kulturhist. föreningens speciella skötebarn..
Att textilkonsten inom de provinser, Småland,
Skåne, Blekinge och Halland, hvarifrån arbeten
mottagits, är högt uppdrifven, få vi här ännu ett
bevis på. Konstrika, färgglada väfnader och brode-
rier af många olika tekniker i gamla eller moderna
mönster täfla om vår uppmärksamhet. Af gobelin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
