Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 82. 14 oktober 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IDUN 1899. — 4 —
-
* ;.^
_______
VÅRA ILLUSTRATIONER.
.A FTÄCKNINGEN AF JOHN ERICSSON-STODEN i Gö-
J-*- teborg. Den af Ingel Fallstedt modellerade John Erics-
son-stoden, aom rests vid entrén till Kungsportsavenyen,
har nn aftäckts i Göteborg under en enkel, men värdig
högtidlighet.
Kl. 3 e. m. den 6 dennes hade kring stoden samlats, utom
särskildt inbjudna, en betydlig människomassa, som fyllde
närgränsande gator och alléer. Bland de närvarande märk-
tes särskildt stadens mekaniska och elektriska arbetare.
Sedan Chalmerska institutets elever och lärjungarne
vid Göteborgs högskola under sång uppmarscherat till
stoden och grupperat sig kring densamma, utförde Första
Göta artilleriregementes musikkår Wennerbergs hymn:
»O Gud, som styrer folkens öden», hvarefter stadsfullmäk-
tiges ordförande, prof. Wijkander, höll högtidstalet, hvari
han på ett kärnfullt sätt skisserade John Ericssons rastlöst
verksamma och betydelsefulla lif och uttryckte en önskan,
att John Ericssons bild städse måtte stå som en maning
för gamla och unga att ställa lifsmålet högt i kampen för
vårt lands såväl materiella som kulturella utveckling. Här-
AFTÄCKNINGEN AF JOHN ERICSSON-STODEN I GÖTEBORG.
Svenska konstnärernas förening i denna vecka i
Konstnärshuset öppnat en utställning af en del af
den åldrige konstnärens arbeten, särskildt akvarel-
ler och handteckningar.
Prof. M. vistas för närvarande i södra Frankrike.
F. Bruce foto.
JOHN ERICSSON-STODEN I GÖTEBORG.
TjiTT RIKSEMBLEMI JÄTTEFORMAT är den gips-
modell till Sveriges riksvapen, som för närva-
rande är under arbete å Helgeandsholmen för det
nya riksdagspalatsets räkning och hvaraf vi i vårt
dagsnummer meddela en afbildning.
Hållande en höjd af ej mindre än 30 och en
bredd af 27 fot, är denna modell till ornamental
husprydnad den största, som någonsin utförts i
Skandinavien.
Ofvan själfva riksvapnet, på ömse sidor om kro-
nan, sväfva två basunblåsande genier, måhända
symbolen för kungörandet af de många viktiga
framtida riksakter, som från det vardande parla-
mentet skola förkunnas öfver landet.
Förfärdigandet af den ofantliga modellen, som
utgått från ornamentsbildhuggaren G. F. Norlings
atelier härstädes, har kräft närmare ett års arbete
och en gipskvantitet af mellan fem och sex hundra
säckar.
Det väldiga vapnet har ej kunnat direkt fram-
ställas i sitt nuvarande omfång, utan har föregåtts
af en mindre modell — endast en sjättedel af den
verkliga skalan — efter hvilken de större propor-
tionerna uppdelats.
De å ställningen framför vapnet synliga arbe-
tarne framhäfva med klar åskådlighet emblemets
storlek.
När modellen blifvit fullt färdig, kommer vap-
net att med ledning af densamma huggas i granit
å stenhuggeriet vid stora Värtan.
TJISKOPINNAN VENDELA JOHANSSON i Hernö-
sand afled, enligt hvad vi meddelade i Idun
n:r 80, helt plötsligt den 30 sistförflutne september.
Som hennes porträtt
vårt förfogande, meddela
vi detsamma härjämte,
enär det torde hafva sitt
intresse för särskildt in-
vånarne i det stift, i
hvilket den aflidna bi-
skopinnan lefvat och ver-
kat.
benäget blifvit ställdt till
nen, för hvilka han belönades, och lämnade teck-
ningar”för barnböcker m. m.
Ar 1856 begaf han sig till Düsseldorf, hvarifrån
han året därpå hemsände »Kung Heimer och Aslög»,
som skaffade honom kungliga medaljen och först
väckte större uppmärksamhet på hans begåfning.
Efter erhållet akademiskt resestipendium for han
samma år till Paris och blef där elev hos Couture,
hvars målningskonst blef af stort inflytande på hans
egen. 1859 reste M. till Italien, där han en tid
uppehöll sig i Rom, men återvände sedan till Paris
och 1863 hem.
Han hade under dessa år utfört ej få taflor, alla
med nordiska ämnen: »Blenda uppmanar Värends-
kvinnorna att hämnas danskarnes härjningar»,
»Ingeborg mottager underrättelse om Helmers död»,
»Brynhilda väfvande i duken sin älskares bedrif-
ter», m. fl. 1861 bief M. agréé af Konstakademien
och 1864 ledamot af densamma.
Hans närmast följande arbeten blefvo »Viger
Spa», »Konung Sverres tåg till Norge med birke-
bejnarna» och »Älfvalek», de båda senare för den
stora skandinaviska utställningen i Stockholm 1866.
Året därefter blef han vice professor och s. å. pro-
fessor vid Konstakademiens läroverk. 1862 begynte
han ett stort arbete, som ännu ej fullbordats : den
väldiga duken »Bråvalla slag».
Men samtidigt visade sig den åder af harmlös
komik och glad naivitet, som är ett af grunddragen
i konstnärens skaplynne, i det han 1866 utställde
sin första barnbild: »Sista paret ut!» hvilken sedan
efterföljts af många dylika. Vidare har han visat
sig som en begåfvad illustratör af klassiska skalde-
verk, hvarom hans teckningar till Tegnérs »Frithiofs
saga» och Runebergs »Fänrik Ståls sägner» bära
vittne.
Den fantasiens kraft och stämningens finhet,
som man oftast funnit hos konstnären, har särskildt
i det sistnämnda verket på ett efterdömligt sätt
förmälts med blick för den historiska och etnogra-
fiska sanningens kraf och ett sorgfälligt bemödande
att se dessa till godo.
Med anledning af prof. M:s uppnådda 70 år har
Ä NNÜ EN BILD FRÅN
-a- DET STOCKHOLM,
som går och som strängt
taget borde gått för länge
sedan är den vy af tom-
terna i början af Strand-
vägen, som Idun i detta
nummer meddelar sin
läsekrets. biskop:n V. JOHANSSON.
efter föll på ett gifvet tecken täckelset, och den
vackra stoden framträdde för åskådarnes blickar,
under det allas hufvuden blottades och musikkå-
ren spelade: »Ädla skuggor».
Det hade hällregnat allt ifrån högtidlighetens
början, och regnet fortfor äfven under den stor-
artade deflleringen förbi stoden af ett 10,000-tal skol-
ungdomar, som nu vidtog och bildade en värdig
afslutning på ceremonien.
Telegram afsändes såväl till konungen som till
Ingel Fallstedts änka. Det senare hade följande
lydelse :
»Fru Fallstedt, Lund.
Sedan täckelset fallit af John Ericssons stod,
sända kommitterade en vördsam hälsning till konst-
närens efterlämnade maka, då det icke förunnats
dem att hälsa konstnären själf. Stoden icke blott
förevigar minnet af den store arbetaren John Erics-
son, den är äfven en vård öfver Ingel Fallstedts
geniala konstnärskap.»
»
TjiN KONSTNARSVETERAN. 70 år fyller i dag
en af våra mera framstående konstnärer, histo-
rié- och genremålaren Johan August Malmström.
PROF. AUGUST MALMSTRÖM.
M. föddes i Västra Ny
socken, Östergötland, och
deltog från barndomen
ej blott i vanliga kropps-
arbetaresysslor, utan äf-
ven i faderns yrke såsom
snickare, ornamentsbild-
huggare och förgyllare för
orten. Det var konstnä-
rens ungdom. Först vid
fyllda 21 år fick M. till-
fälle att begifva sig till
Stockholm och blifva elev
vid konstakademiens lä-
roverk.
Där uppehöll han sig
i sex år, under hvilken
tid han utförde en del
kopior, målade prisäm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
