Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 91. 15 november 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IDUN 1899. 4 -
■SSgä
B’*‘.«’»»5R
;~vv -
A. Barr foto.
PÅ LEDIGA
STUNDER.
M
edan den
kvinnliga slöj-
den nnder alla tider
hållits högt i ära, från
kungadottern, som
sömmade hjältens bild
i guld och silke, till
torparmor, som väfde
den svenska vadmaln
af ull efter egna får,
från våra dagarskonst-
närligt bildade unga
damer i »Handarbe-
tets vänner» till tösen
i folkskolan, som bro-
derar kråkspark, har
den manliga slöjden
betraktats med en viss
KUNGSSTUGAN I ÖREBRO.
vi dock gifva oss tid att närmare granska den,
torde några ord om själfva byggnadens historia
vara på sin plats.
Redan dess namn, kungsstugan, ger oss anled-
ning antaga, att den en gång haft en ställning vida
för mer, än dess, enligt vår tids begrepp, oansenliga
yttre tyckes angifva. Sägnen vet också förtälja, att
namnet bevarar minnet af en högt uppsatt mans
besök, nämligen ingen ringares än gamle kung
Göstas. Likaså säges det större af byggnadens
tvänne rum, af ålder kalladt rikssalen, hafva ut-
gjort platsen för det märkliga möte år 1540, då
Sverige genom Arf-föreningens stiftande öfvergick
från val- till arfrike.
Intill »rikssalen» gränsar ett mindre rum, »Carl
XI:s sängkammare», hvarest nämnde monark an-
setts ha bott, då han såsom hertig besökte Örebro
stad, medan slottet stod under ombyggnad.
Båda rummen hafva haft tak och väggar rikt
prydda med målningar, af hvilka ännu lämningar
finnas i behåll. I »rikssalen» återfinnes det förut
omnämnda allegoriska bildverket, enligt Eichhorn,
som för ett antal år sedan lämnat en redogörelse
därför i tidskriften »Nu», den enda målning af
detta slag, som blifvit bevarad i Sverige från senare
hälften af sextonde århundradet. Den framställer
en domarescen, där, till höger från åskådaren räk-
nadt, en olycklig bönfallande störtar fram till den
i midten tronande domaren, medan åtskilliga dygder
och laster, hvilkas namn återfignas på målningen,
äro honom till hjälp eller hinder, hvar efter sin art.
Målningen anses tillkommen, närmare bestämdt,
mellan åren 1595—1617, då en borgmästare i Öre-
bro, Lars Olsson, ägde gården, och hvilkens kall
som domare ger en god förklaring för valet af ämne
vid målningens framställande.
Gården har sedan gått genom flere händer, tills
den omsider blifvit stadens ägendom. Det torde
kunna räknas som en synnerligen lycklig händelse,
att Kungsstugan blifvit bevarad intill våra dagar.
Nu, sedan Örebro stad såsom ägare åtagit sig för-
pliktelserna om den, vågar man tryggt hoppas, att
den märkliga byggnaden, hägnad och vårdad som
dess ålder och minnen göra den det värd, än skall
gå sekler till mötes.
Hanna Wijnbladh.
ringaktning.
Då någonting i hu-
set går sönder, är all-
tid hustrun redo att inom sitt område afhjälpa
skadan med nål och tråd, men hur bär man-
nen sig åt? Går en dörr i baklås, skickar han
bud på smeden, om ett fönster slår sig snedt,
tillkallar han snickaren, skall en gardin sättas
...•».V.V w/v V- ’> ’> ’*■’> V
m mm j’
Pfgr.îTV...
i); BTÏÎÏ- •!
SNIDADT SKÅP I EK.
tri/nJnlùm.
VÄGGMÅLNING I KUNGSSTUGAN.
mm
■i&i
mm
, *3
’ c: .jTMKSi
upp, sänder han efter tapetseraren, och finnes
ej handtverkare att tillgå, står han där vanli-
gen handfallen och hjälplös, ty han har aldrig
fått lära sig att handtera verktyg.
Den nu uppväxande generationen åtnjuter
däremot slöjdundervisning i skolorna och där-
med lägges en god grund att bygga på, men
man måste tillse, att det icke för de flesta
stannar vid grunden af brist på byggnadsma-
teriel. Träslöjden, som har så stora betingel-
ser i vårt skogrika land med dess långa vin-
terkvällar, börjar dö ut bland allmogen, men
bör omhuldas och vinna insteg hos de bildade
klasserna. Härtill fordras mödrarnas medver-
kan. Må de icke låta sig störas af litet stic-
kor och hyfvelspån i barnkammaren, utan
skaffa sonen en hyfvelbänk med nödiga verk-
tyg och uppmuntra honom att dagligen be-
gagna den. Väckes
hans intresse för sa-
ken, kan slöjden snart
bli en af hans kära-
ste förströelser, och
när ynglingen blir
man, följer honom
hans hyfvelbänk från
studerkammaren till
det egna hemmet.
Jag förbigår slöj-
dens uppfostrande in-
flytande, som nog har
kompetentare måls-
män, för att af erfa-
renhet vitsorda dess
hälsosamma verknin-
gar på den vuxne snidadt skåp i valnöt.
mannen såsom mot-
vikt mot det andliga arbetet. Vid hyfvelbänken
kommer blodet i hastigare omlopp, de under
stillasittandet styfnade lemmarne mjukas upp,
motionen kan drifvas, tills man blir så varm
man behagar, och under tiden får hjärnan
nya intryck, får hvila. Detta skulle natur-
ligtvis lika bra kunna åstadkommas med gym-
nastik, men hvem kommer sig för att gym-
nastisera tillräckligt i ensamheten för att bli
varm? Dessutom har slöjden den fördelen
framför kroppsöfningar att vara produktiv.
Produkterna, enkla från början, blifva små-
ningom gedignare, lusten växer med uppnåen-
det af allt bättre resultat, intresset stegras,
så att man sätter sig in i de teoretiska och
konstnärliga sidorna af saken, arbetsfältet vid-
gas och befinnes vara oändligt. Hvad som
från början syntes omöjligt att uppnå, åstad-
kommes under tidens lopp med lätthet och
säkerhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
