Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Hur kunde hon också komma på den idéen,
att det just skulle bli hon?”
”Alla sade henne det, och då måste hon väl
tro det. Hvem skulle också ha trott, att någon
annan kunde sticka ut henne? Nej, ingen har
gjort det, jag är viss därom.”
”Så - så!”
”Hela saken är blott den, att du slagit allt-
sammans ur hågen, inseende, att de svenska
dickorna ej äro goda nog åt er amerikanare.
H ar jag rätt, m orbror Axel.”
”Ja och nej. De svenska flickorna äro verk-
ligen bra tråkiga och ofullkomliga i jämförelse
med de amerikanska, men jag vill ej lägga dem
detta till last. De uppfostras ju så helt annor-
lunda, insupa från barndomen andra idéer och
hållas så tillbaka af den allmänna meningen.
Det mest tilldragande hos våra amerikanska
flickor är deras fullkomliga frihet från all till-
gjordhet — de ha en väl utvecklad kropp, en
hjärtevinnande öppen blick, naturliga rörelser
och ett okonstladt sätt. Äro de lärda, så hän-
ger inte lärdomen utanpå dem, utan de äro än-
dock en behaglig företeelse och ett angenämt
sällskap för hvem som helst — äfven den olärde.”
Medan morbror Axel talade, såg han oaf-
låtet på Anna, och stor skulle hennes förvå-
ning ha varit, om hon vetat om att han målade
hennes egen bild, medan han gjorde sin be-
skrifning, och att han gjorde det medvetet. Hon
fortfor att se lika missnöjd och bekymrad ut,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
