- Project Runeberg -  Dagbok öfver mina missionsresor i Finmarken /
195

(1868) [MARC] Author: Niels Vibe Stockfleth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

att se, det du och din hustru vilja göra er lifvet trefligt bland
lapparne."

Äfven Ivautokeinos lappar äro mycket blandade med
qvä-nerna; båda språken talas derför här; denna förening har dock
icke haft alldeles samma verkan som i Karasjok; änskönt
något mera godmodiga och mindre bestämda, hafva Kautokeinos
lappar i allmänhet ett mindre kraftigt yttre och mindre skarpt
markerade drag; deras ansigten närma sig mera "tabvla rasa",
Karasjok-lapparnes mera "tubula scripta". De äro mindre
nyfikna och vetgiriga, mindre renliga och prydliga i klädseln än
Karasjok-lapparne, hvilka åter stå tillbaka för deras landsmän
i Tanen, i Östra Finmarken och i Utsjok; små ögon,’ hvilka
framtitta under sparsamt öppnade ögonlock, och som dervid
erhålla likhet med en strimma, förekomma här oftare.
Kyrkosångaren med hustru och länsmannen med broder voro
välväxta och kraftfulla menniskor med ett rekommenderande yttre.

Kautokeinos fjell-lappar uppehålla sig i en vid krets
omkring kyrkoplatsen, ungefär som Karasjoks fjell-lappar, och
utsträcka sina vandringar till Karasuando i Sverige, 9 uiil från
Kautokeino kyrkoplats, och då förbudet mot att beta renar på
ryskt område ännu ej var utfärdadt, plägade en stor del af
dem draga öfver till furuskogarne i det nordvestra hörnet af
Finland, hvarest det finnes öfverflöd på renmossa och skydd
för det hårda vintervädret, hvarvid flera af dem till och med
kommo till Muonioniska, 16 mil från Kautokeino, och väl ännu
längre. Efter påsktiden började alla, som voro fjell-lappar, att
så småningom draga sig åt sjökusten, hvarest de, som jag
anfört, uppehålla sig från medio af Juni till slutet af Augusti,
då de åter draga till fjells.

Käutokeino kyrkoplats har ej något så behagligt läge som
Karasjok; den är fri, kal och enformig, öppen för alla vindar
samt omgifven af låga bergåsar och sandbackar, de förstnämnda
sparsamt bevuxna med småskog. Kyrkan ligger på en backe.
Kyrkogården, som omgifver densamma, är en af de vackraste
punkterna. Man har härifrån en ganska behaglig utsigt öfver
elfven, som är traktens bästa och nästan enda prydnad.
Kyrkogården är beväxt med rätt vackra björkträd, hvilka hittills
undgått förödelsen.

Ända till 1744 lydde Kautokeino under Sverige, och hade
den tiden prester med fast anställning. Kyrkan är byggd 1701,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 19:53:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ifinmark/0203.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free