Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
 |
| Sagan om Det flammande slottet. |
Vid Sundets strand höjer sig det stolta Kullaberget med branta stup och dunkla,
hemlighetsfulla klyftor. Högt emot skyn reser det sin skrofliga hjässa; dess sluttningar äro betäckta af
lummiga skogar och täta snår.
I längst försvunna tider låg uppe på bergets krön ett slott. Endast nattetid var detta slott
synligt för de människor, som bodde omkring Kullaberget, ty om dagen var bergets hjässa ständigt
dold af täta töcken. Men hvarje kväll delade sig dimmorna, och då blänkte där fram en rad af höga
glimmande fönster samt en stor hvälfd port, ur hvilken utströmmade ett klart sken. Och ofvanom
den skinande fönsterraden höjde sig fvra väldiga, dunkla torn, af hvilka hvart och ett öfverst bar ett
klart flammande bloss.
»Det flammande slottet» kallades borgen i nejden omkring Kullaberget. Men ingen visste hvem
som byggt borgen eller hvem som bodde däruppe. Väl hade det funnits sådana, som vågat försöket
att utforska slottets hemlighet: män och ynglingar hade, lockade af hoppet att däruppe finna rika
skatter, sökt vägen ditupp. Men skogarna, som täckte bergets sluttningar, voro uppfyllda af
underliga och skrämmande ting, de stigar, som genomkorsade dem, voro villsamma och slingrande,
gäckande vättar och rån ledde vandraren vilse. Och alla de, som begåfvo sig ditupp, återkommo med
5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Jan 1 11:28:54 2025
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ihvitavall/2/0011.html
