- Project Runeberg -  I Hvitavall. Visor och sagor / II. /
7

(1895) [MARC] [MARC] Author: Anna Maria Roos With: Stina Beck-Friis
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Det är en hjort, som hejdat sig i sitt språng, en hvit hjort med stora skygga ögon och vackra
gyllene horn.

I nästa ögonblick har hjorten vändt om och skrämd flyktat uppåt berget.

Sven glömmer den ängslan, som nvss öfverväldigat honom, han glömmer sin hjord; han
störtar efter den underbara hjorten, vild af ifver att fånga honom. Han ilar fram emellan buskar och
snår, han aktar ej på kvistar, som slå honom i ansiktet, eller på lömska trädrötter, som bringa honom
att snafva; han skyndar alltjämt framåt efter den flyktande hjorten, hvars gyllene horn blänka
framför honom. De glimma inne i dunklet, som blir allt tätare under allt mörkare löfmassor, mellan
allt väldigare trädstammar.

Med ens är hjorten försvunnen. Där syns ej nu en skymt af honom, där höres ej mer hans
flämtande andedräkt eller ljudet af hans snabba fötter.

Sven stannar och ser sig omkring, häpen och förvirrad.

Då hör han i närheten en sång, en sakta silfverklar sång, som tyckes uppstiga ur jordens
innandömen. Den stiger och faller, den är som en källas melodiska sorl.

Sven går efter ljudet. Han kommer till en bäck, som flyter fram emellan mossa och stenar;
ur ett hvalf af yfviga gröna ormbunkar, som luta sig tätt tillsamman, framrinna dess bubblande
böljor. Ur detta hvalf, ur detta gröna gömsle tränger sången from. Sålunda ljuda déss ord:

»Det väller, det väller mellan stenar,
det sväller, det sväller under grenar,
det stiger ur doidaste vrå —
ingen vet hvarifrål

Det rinner, det rinner öfver hällar,
det svinner, det svinner mellan fjällar
det sorlar under susande trän —
ingen känner hvarthän!»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 1 11:28:54 2025 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ihvitavall/2/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free