- Project Runeberg -  I Hvitavall. Visor och sagor / II. /
102

(1895) [MARC] [MARC] Author: Anna Maria Roos With: Stina Beck-Friis
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Oberon sprang upp från sin pärlemorglänsande tron.

»Låt genast föra fram mitt hägerspann», befallde han.

Och strax förde man fram hans tvenne sköna purpurhägrar och spände dem för vagnen af fint
guld. Och konungen steg upp i vagnen och fattade det elfenbenshorn, som han alltid bär hängande
vid sin gördel, och blåste däri. Då flockades i hast omkring honom hela hans hof af alfer och
älf-vor. Och då nu älfkonungen grep tömmarna och ropade ett lystringsord till sina fåglar, höjde sig
de båda hägrarna med starka vingslag upp i luften, och hela hofvet följde fladdrande och pladdrande
efter. Upp emot norden styrde konungen vägen.

Den lilla älfvan Böljeklar hade emellertid hunnit hem till Östersjön och till Herrala-viken. Och
Böljeklar var det, som berättade den stora nyheten om älfkonungens ankomst och framkallade den
uppståndelse bland hafsälfvorna, hvilken väckt Vattumans och Vattuväns nyfikenhet.

Snart visste hela nejden nyheten. Och att den väckte det lifligaste intresse kan man ju tänka,
då älfkonungen aldrig förr besökt dessa nordliga trakter af sitt rike.

Det blef nu ifriga öfverläggningar om hvad man skulle göra för att fira konungens ankomst.
Det beslöts, att man skulle afsjunga en festkantat, och Trippe Tå, slottstomten, hvilken var känd
både för sin poetiska förmåga och sina lojala tänkesätt, åtog sig på begäran att i hast skrifva en
sådan, hvilken sedermera inöfvades af en större kör.

För öfrigt bestodo tillrustningarna hufvudsakligen i ett ifrigt fejande och putsande. Hvarje
blomma, hvarje strå glänste också efter en grundlig tvagning med dagg, då den högtidliga stunden
nalkades. Man hade talat vid några svalor att hålla utkik och varsko, när det kungliga tåget
närmade sig. Och när svalorna blixtsnabbt kommo farande och med höga skri förkunnade, att nu var

102

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 1 11:28:54 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ihvitavall/2/0120.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free