Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. På Mandarinvägen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
233
röstadt som möjligt och använda så stora ord som
möjligt, det var det förnämsta. Det gjorde alls
ingenting, att verkligheten hela tiden grymt hånskrattade åt
orden. — Bara rynka ögonbrynen än bistrare och
uttala de hotande orden i än mera eftertrycklig ton.
Genast vid sin ankomst förklarade Kuropatkin, att
freden ej skulle slutas annorstädes än i Tokio, och
redan några månader senare sjöngs det i armén
smädevisor om denna förklaring.
Då Gripenberg anlände till armén, sade han i ett
tal till soldaterna: »Om någon af er viker, sticker jag
ner honom. Om jag viker, så stick ner mig!» Sade
— och retirerade från Sandepu.
Det berättas, att under »opiumkriget» mellan
England och Kina uppställde kineserna för att skrämma
fienden och inge de sina mod på iögonenfallande platser
väldiga kanoner .. .. af lera. Kineserna ryckte till strid
under förskräckliga grimaser och vilda skrik. Men ändå
segrade engelsmännen. Mot lerkanonerna ställde de
kanoner, som inte voro lika stora men däremot af
gjutstål. Mot de förskräckliga grimaserna och skriken
satte de organisation, disciplin och klok beräkning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
