Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Flertalet ämnen som avhandlades mellan man och
hustru, i synnerhet barnens uppfostran, ledde till frågor
med vilka minnet av gräl voro förknippade, och i var
stund hotade grälen att blossa upp på nytt. Återstodo
blott de sällsynta perioderna av förälskelse, men de
varade aldrig länge. Det var öar där de funno hamn
för en tid, men sedan seglade de ånyo ut på den
hemliga fiendskapens hav. Fiendskapen uttryckte sig
däri att de blevo mer och mer främlingar för varann.
Främlingskapet skulle ha kunnat smärta Ivan Iljitj,
ifall han ansett att så borde det inte vara, men numera
betraktade han denna sakernas ställning inte blott som
normal utan som själva målet för sin strävan inom
familjen. Hans mål bestod i att mer och mer frigöra
sig från obehagen och ge dem en karaktär av
oskad-lighet; och han uppnådde detta därigenom att han
tillbragte allt mindre och mindre tid med familjen och,
när han tvingades till samvaro med den, garderade sig
genom utomståendes närvaro.
Men huvudsaken var att Ivan Iljitj hade sin tjänst.
I tjänstens värld koncentrerade sig för honom hela
livsintresset. Och detta intresse uppslukade honom.
Medvetandet om sin makt, möjligheten att störta vem
helst han skulle vilja störta, hans pondus även i yttre
avseende, vid inträdet i domstolen eller mötena med
underordnade, och först och främst hans medvetande
om sitt mästerliga sätt att sköta ärendena — allt detta
fröjdade honom, och jämte samspråken med kolleger,
middagarna och vvhisten fyllde det hans liv. På det
hela taget fortfor alltså Ivan Iljitj’ liv att förlöpa så
som han ansåg att det borde förlöpa: angenämt och
korrekt.
Sålunda genomlevde han ytterligare sju år. Hans
äldsta dotter var redan sexton år, ännu ett barn dog
och endast en gosse, ett tvistefrö, fanns kvar. Ivan Iljitj
hade velat sända honom till Juridiska institutet, men
Praskovja Fjodorovna satte honom av motsägelseanda
25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
