Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Missionen i Lappland - II. Den norska lappmissionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN SVENSKA LAPPMISSIONEN.
2 g,
9: 3). »När jag dör», sade han, »vill jag gärna blifva begrafven
bland lapparne. Jag skall glädja mig, om Gud vill unna lapparne
det företrädet före mig, att han ville bevärdiga dem att ingå i
Guds rike, och att jag måtte bevärdigas att få gå in efter dem
i samma rike». Lapparne erkände och uppskattade äfven hans
kärlek och kallade honom »den gode lektorn, som aldrig gjorde
lapparne någon förtret».
I sin hustrus och styfdotters armar afsomnade detta Herrens
vittne den 9 april 1727 med de orden på sina läppar: Herre Jesus,
anamma min ande! Hela sin förmögenhet hade han offrat för
missionssaken, hvadan han dog fattig på jordiskt gods. Han
efterlämnade icke en gång så mycket, som behöfdes för att
bestrida begrafningsomkostnaderna. Kristna vänner sammansköto,
hvad som erfordrades därtill. Vid hans graf hölls intet loftal;
men sådant behöfdes icke heller öfver en man, hvars hela lif
öppet predikade om, att han helgat alla sina krafter i Herrens tjänst.
Han var en apostolisk man, som hade gjort ett apostoliskt
dagsarbete, och därför var hans berömmelse allena i Gud. Med
tacksamhet skall hans namn förvaras i missionens häfder, och själf
har han gått för att mottaga den trogne arbetarens lön.
Efter von Westens död blef hans vän Eiler Hagerup, präst
i Kallundborg, mot sin vilja utnämnd till hans efterträdare såsom
o
lektor och missionskollegiets vikarie. Ar 1731 blef Hagerup biskop
i Trondhjem efter biskop Krog, och lektoratet samt omvårdnaden
om missionen uppdrogs åt rektor Skanke. Hagerup synes tyvärr
med åren börjat likna sin företrädare Krog i förbittring mot
missionens ledare och nöjde sig icke med mindre, än att ledningen af
den lapska missionen öfverflyttades till honom från Skanke. Under
hans ledning bedrefs missionsarbetet mycket lamt, och han synes
ej hafva haft synnerligt intresse för missionen.
Af hans efterträdare synes biskop Namiestad hafva varit mer
nitisk för lapparnes upplysning. För öfrigt saknades mestadels
det rätta missionssinnet hos de ledande männen, hvadan nitet för
missionen under senare delen af adertonde århundradet så
småningom aftog. Äfven regeringen synes icke med samma omsorg
som vid århundradets börjanhafvasörjtförmissionsarbetetsframgång.
Bättre tider för den lapska missionen syntes uppgå med
det nittonde århundradets början. Prosten Peter Deinboll i Wadsö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
