- Project Runeberg -  Illustrerad missionshistoria / Första delen /
261

(1893) [MARC] Author: Erik Jakob Ekman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Syd-Afrika - IV. Kaffermissionen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KAFFERMISSIONEN.

261

doktorer. Därpå svarade Schreuder, att detta föga skulle
gagna-fasthällre skada. Däremot lofvade han konungen, att han, så
vidt tid och krafter tilläte det, framdeles ville hjälpa honom.
Men konungen borde dock icke vänta, tillade han, att han
beständigt skulle vara till hands, så länge hvarken han eller andra
missionärer hade tillåtelse att bo och lära där i landet. Härtill
svarade konungen med största bestämdhet: »Jag är villig att
gifva mitt samtycke; du kan bo, bygga och lära mitt folk vid
Impanga och så understundom göra bruk af din läkekonst, då
jag kallar dig».

Schreuder tackade och lofvade komma, så snart han fått
ordna sina angelägenheter i Natal. Sedan sände konungen sin
förste minister och lät säga honom: »Konungen säger: Du ser,
hvilken härlig landsdel jag har skänkt dig. Den har alltid varit
begärlig för alla hvita; men jag gaf ingen den. Du har dock
nu fätt den. Därför är det tillbörligt, att du kommer med så
många läkemedel, att det aldrig blir brist därpå i detta mitt
land». Dessutom sände konungen honom en mängd dyrbara
gåfvor, som mer än tillräckligt ersatte de utgifter, som Schreuder
haft för resor och medikamenter. Så hade då Gud på ett härligt
sätt hört hans böner. och öppnat Sululandet för honom. På
underliga vägar hade Herren fört honom till målet.

Schreuder gjorde nu allt, hvad han kunde, för att så snart
som möjligt kunna företaga flyttningen. Sedan han ordnat
ledningen af stationerna Umpumulo och Uitkomst, stod han färdig
i maj 1851 att draga in i Sululandet, där han först anlade
stationen Empangeni och ett år därefter stationen Entumeni. Själf
öfvertog han ledningen af den sistnämnda stationen, under det att
Udland förflyttades till Empangeni.

Många år förgingo, innan de fingo skåda några
välsignelserika frukter af sitt arbete, ty sulukaffrerna äro en hård jordmån
att arbeta i. De äro vilda och stolta och hafva blifvit det ännu
mer genom de beständiga krigen med européerna. Krig har
blifvit deras nöje; grymhet och hämdgirighet utmärka krigen,
under det att trolldom och vantro göra dem slöa och
misstänksamma mot evangelium. När t. ex. Schreuder talade till dem om
evangelium, så kunde han få till svar ungefär detta: »Vi förstå
oss på ingenting annat än att synda, döda och gå på våra fötter,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:46:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/illumiss/1/0267.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free