Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Nordöstra Afrika - I. Abyssinien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
332
ÅTTONDE KAPITLET.
fortfor ock att dragas med sjuklighet och modlöshet, som
hindrade honom att lära sig språket och att företaga sig något
missionsarbete. Carlsson däremot var frisk och vid godt mod.
Oförtrutet arbetade han på att lära känna språket och landet. Han
företog besvärliga vandringar hit och dit för att utse stationer
åt de missionärer, som väntades snart skola komma. Till
Fosterlandsstiftelsens styrelse skref han: »Jag fasthåller säkert i tron
under ljus och mörkers omskiftelse, att Herren sändt mig att
arbeta här, och vill jag i tron på Herren uppoffra min tid och
mina krafter för att om möjligt vara detta folk till någon nytta
i lekamligt och andligt hänseende, vore det ock icke mer än
såsom en vägrödjare för andra efterkommandes arbete.»
I slutet af 1866 afskildes en ny förstärkning för
missionsfältet i Kunama. Den utgjordes af missionärerna P. Englund,
Olof Hedin, Johan L. Elf blad och Per Erik Lager. Den 20
december afreste alla dessa från Stockholm utom Elfblad, som
stannade kvar en tid för att studera medicin. De framkommo
till Massaua den 9 april 1867. Strax efter framkomsten
insjuknade Hedin, hvilket fördröjde deras resa inåt landet. I början af
maj kunde de dock anträda den besvärliga resan till Kunama.
Genom konsul Münzingers bemedling hade de fått hyra kameler
ända till Kofit, en militärstation, belägen 1 1/2 dagsresa från
Ten-dar. Visserligen blefvo de vänligt mottagne af folkets höfding
Diglel. Men där mötte dem dock ett oöfverstigligt hinder.
Egypten hade ■ nämligen återupptagit militärstationen Kofit icke blott
för att utkräfva skatt af förut skattskyldiga stammar, utan för
att äfven underlägga sig Kunama och plundra, hvad abyssinierna
kunde hafva lämnat. Egyptierna ville därför icke gärna, att
européer skulle komma till Kunama, ty därigenom skulle deras
röfverier blifva kända i hela världen. Paschan förklarade ock
på det bestämdaste, att de fingo resa, hvilken väg de ville,
tillbaka till kusten, men till Kunama fingo de icke resa. Äfven
Carlsson kallades af paschan att infinna sig i Kofit. Där
utverkade han dock, att icke allenast han själf utan ock de nyss
anlända bröderna fingo afresa till Tendar.
Hela Kunamalandet syntes vara öppet för
missionsverksamhet. Carlsson hade vunnit folkets hjärtan både för sig och sina
landsmän. Det vilda och fruktansvärda folket öppnade sina armar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
