Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkvandringstiden - Galderpoesi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Zusammen werde Mark mit Mark, und auch zusammen Glied an Glied,
Was dir an Fleisch vergangen ist, und auch der Knochen wachse dir.
Mark mit Marke sei vereinigt, Haut mit Haut erhebe sich,
Blut erheb sich dir am Knochen, Fleisch erhebe sich am Fleisch etc.
I en svensk uppteckning från våra dagar heter det:
Odin rider över sten och berg,
Han rider sin häst ur vred och i led,
Ur olag och i lag, ben till ben, led till led,
Som bäst det var, när helt det var.
Mindre hednisk är en uppteckning från 1672: »Mot vred. Vår Herre Jesus
Kristus och S. Peder de ginge eller rede över Brattebro. S. Peders häst fick
vre eller skre. Vår herre steg av sin häst ned, signa’ S. Peders häst mot vre
eller skre: blod ved blod, led ved led. Så fick S. Peders häst bot i 3 namn»
etc. I en dombok från 1746 lyder själva formuläret:
»ben emot ben, kött emot kött,
sena emot sena, av vred i led.»
I Kungälvs dombok från 1629 återgives formuläret: »Vor herre red ad hallen
ned. Hans foies fot vrednede ved, han stig aff, lagde leed ved leed, blod ved
blod, kiöd ved kiöd, ben ved ben, som vore herre signed folen sin, helt in
igjen i naffn» o. s. v.
Den massa av uppteckningar, som finnes från olika land, visar,
att trollformeln varit ytterst populär, och den stammar tydligen från
uräldsta tider. Men en dylik formel säger oss också, huru konstlös
och illitterat hela denna art av »diktning» varit. I senare tid hörde
detta slags poesi hemma bland signerskor och spåkäringar, och
förmodligen stod forntidens Volva eller Albruna ej mycket högre
än dessa epigoner.
Orakel. Till form och innehåll besläktade med besvärjelsepoesien voro
oraklen. Dylika omtalas redan av Tacitus; att de praktiserats på
ungefär samma sätt av de nordiska hedningarna, intygas av Rim-
bertus, Adam av Bremen och de isländska sagorna, och ännu under
medeltiden rådsporde man de kristna helgonen enligt den tradi-
tionella metoden. Möjligen voro de orakelsvar, som prästen gav,
avfattade på vers — såsom de grekiska oraklen —- eller på en hög-
tidlig allittererande prosa. Men intet finnes tyvärr i behåll, icke ens
från senare tid.
Nidet. Till denna art av magisk poesi höra också niddikter och för-
bannelsesånger. Nidet tyckes huvudsakligen hava innehållit beskyll-
ningar för omanliga gärningar, särskilt av sexuell art, och Lokasenna
består knappt av annat än dylika tillvitelser. Odin beskyller Loke
för att hava varit kvinna och såsom sådan fött barn, Loke svarar
30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
