Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkvandringstiden - Den hedniska ritualen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i ”
andra ägnad att tilldraga sig uppmärksamhet — till en början ut-
fördes den kanske blott, då missväxt hotade, men sedermera för-
modligen varje år för att förebygga dålig skörd och påskynda jordens
fruktbarhet. Handlingen inpräntade sig därför i vars och ens minne,
och det var tydligt, att utläggningar i massa skulle förekomma.
Några av dessa återfinnas såsom folksagor runt kring hela Europa.
Gudinnan, som väckes ur sin slummer, är temat i de bekanta sagorna
°m prinsessan Törnrosa och Snövit hos dvärgarna, och inom den
episka dikten möter oss motivet i sången om Sigurd, som väcker
Sigrdrifa ur trollsömnen. Guden, som av kärlekstrånad blir makt-
lös, går igen i dikterna om Frey och Gerd, Svipdag och Menglod
°- s- v-, gudinnan, som befrias ur trolska makters våld, i sagan om
Eodbrok m. m. Den populära majgreve-ritualen ligger bakom en
mängd olika sagor och dikter om tvenne kämpande bröder eller
fosterbröder, i södern Eteokles och Polyneikes, Romulus och Remus
m- fl-, i norden Alrik och Erik, Alf och Yngve, Odin och Mithodin,
Hedin och Hogne, Valter och Hogne o. s. v.
Den gemensamt germanska tiden var säkerligen rik på myter av
olika slag, och redan från början böra dessa tämligen fritt hava om-
danats av folkets diktande fantasi, ty det fasta — det som var verklig
religion — var blott själva ritualen, ej de mångfaldiga förklaringarna
av denna.
41
J.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
