Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkvandringstiden - Beowulf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
\ t
62
Drak-
striden.
Där lågo i jordhålan
Mängder av sådana urgamla skatter,
Just som i forna dagar en okänd man,
Tankfull i sinnet, dolt dem där,
fc 1
Man har svårt att betrakta denna gripande skildring av en barnlös
faders sorg såsom blott ett tankeexperiment. Långt sannolikare
synes då, att vi här hava en rest av den ursprungliga, götiska
dikten, i vilken Hredel nödgats straffa sin ende kvarlevande son
med döden och låta denne, ung, rida i galgens träd, korpen till glädje.
Men denna episod är intressant även ur en annan synpunkt.
Birger Nerman vill nämligen i den se Baldersagans äldsta form,
och det är mycket som talar för hans hypotes, särskilt om man
fäster sig vid Baldersagans danska form hos Saxo, vilken, såsom
jag tror, återger den i en ursprungligare gestalt än i eddorna. De
båda bröderna heta i Beowulf Herebeald och Haeócyn. Men Here-
beald motsvaras nordiskt av Herbaldr. Därvid har man då att ob-
servera, att sagan om de båda stridande bröderna infogats i den
götiska konungahistorien, och inom den götiska konungaätten allit-
tererade alla namnen på H. Ett namn Balder har därför måst för-
stärkas med en förstavelse, som börjat med H — Her- eller något
dylikt. Den andre brodern heter Hæàcyn. Men -cyn är ett diminu-
tiv, som sammansatts med Afeó, vilket urnordiskt blir Ha’pu (= strid)
och i yngre västnordiska H<ybr. Det är således ganska rimligt, att
vi i Beowulfs götiska brödrapar hava att igenkänna Balder och
Hpór. I dikten dödas Herebeald av sin broder Hæôcyn, vilken av
misstag träffar honom med en pil från sin båge, alldeles som i
den isländska versionen, där Balder dock dödas med ett kastspjut,
som gjorts av mistel — ett misstag, som var möjligt blott på Is-
land, där man ej kände misteln, ty av misteln kan väl en pil göras,
men ej ett spjut. I den götiska saga, som ligger bakom Beowulf,
var det, såsom vi nyss sågo, antagligen fadern, som nödgades
hämnas sin son; i den isländska versionen är denna hämnd lik-
artad, men mera komplicerad, i det att Balders fader Odin med
Vrind föder en hämnare, som nedlägger Hpär. Hypotesen före-
faller därför sannolik.
Till sammanhållande enhet i dessa olika götiska sagocyklar valde
den engelske skalden Beowulfs drakstrid. Icke heller denna tyckes
hava skildrats i en enda saga, utan i flera, som upptogo olika episoder.
En av dessa berättade den stora drakskattens tillkomst, och även
här gripas vi av den vemodsstämning, som ligger utbredd över det
hela och så starkt strider mot den hurtiga tonen i Eddadikternas
berättelse om Fafnesskattens förhistoria:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
