Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vikingatiden - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stor Handelsorganisation för hela Östersjön, till det bekanta Hansa-
förbundet.
Ingen period av Sveriges historia, icke ens det trettioåriga krigets,
har därför företett ett så rörligt liv som vikingatiden. Både öster-
landet och västerlandet stodo öppna för våra krigare och våra köp-
män. De senare handlade med saracener vid det Kaspiska havet,
med greker i Konstantinopel, med franker, friser och engelsmän,
de förra åter finna vi såväl i den grekiske kejsarens väringagarde
som i Knut den stores engelska tingmannalid. En runsten i Upp-
land är rest åt Spjalbode, som stupade i Novgorod, en annan åt
Björn, som föll i Virland (Estland), en tredje åt Ulv, som tre gånger
varit med om att uppbära danagäld i England, flera erinra om Ing-
vars berömda tåg till Ryssland, och på en östgötasten göra vi be-
kantskap med fem bröder, av vilka en stupat vid Uppsala, en annan
i Grekland, en tredje på Bornholm, och blott två avlidit, som det
synes, i hemmet. En dylik tid, politiskt och merkantilt så livs-
kraftig, kan ej gärna vara litterärt steril, utan den romantik, av
vilken det verkliga livet var så fullt, bör också hava tagit sig ett
uttryck i dikt.
:(:********
* * *
Såsom jag förut utvecklat, var icke blott kulturen utan ock dikt-
ningen väsentligen likartad hos folkvandringstidens germanska stam-
mar i Tyskland och i Norden. Men den rent germanska kultur-
utvecklingen avbröts i Tyskland redan på 700-talet. Folkvandringarna
hade då för länge sedan avstannat, och alla de germanska stammarna
förenades i den karolingiska monarkien. De gamla samfundsför-
hållandena omstöptes härigenom tämligen radikalt, och viktigast var,
att kristendomen nu på allvar genomfördes.
Den nya kultur, som härigenom skapades, åtföljdes av en helt
och hållet ny litteratur. Diktningen om hedendomens gudar blev
nu av ondo, och för den nya bildningens män framstod det såsom
en huvuduppgift att så vitt möjligt utrota denna. Det lyckades
blott alltför väl, ty ej en enda klart hednisk tysk dikt finnes nu-
mera i behåll, om man undantager ett par besvärjelseformler. Ett
led i denna strävan var den nya kristna epik, som uppstod såväl
i England som i Tyskland och vars syfte direkt utsäges vara att
bilda en motvikt mot lekmännens hedniska poesi. Denna kristna
diktning börjar i England redan på 600-talet, i Tyskland på 700-talet.
Men icke blott de hedniska gudasångerna gingo förlorade, utan
ock den hedniska historiska epiken. Denna var nämligen för det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
