Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vikingatiden - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’ v»
Wl
89
belägrade Paris. I det hela talade vikingarna samma språk, »lingua
dacisca», »norræna tunga». Väl funnos dialektala skiljaktigheter, men
dessa voro föga betydande och utplånades förmodligen i kolonirikena.
Köpmän från hela Norden och även från utlandet träffades på de Marknads-
nordiska marknadsplatserna. 1 Birka uppehöllo sig en gång så Platrina-
niånga köpmän, att de utan svårighet kunde erlägga en så stor
hdgskontribution som hundra pund silver ; de hade också, som
kimbertus uppgiver, överflöd på gods och penningar. Samme för-
fattare omtalar vidare mängden av kristna trälar därstädes, och
dessa stammade säkerligen från Frisland och Frankrike, ty vid
Östersjön bodde inga kristna folk. Adam av Bremen tillägger, att
’kl Birkas hamn träffades skepp från Danmark, slavernas, sem-
krernas och andra »skytiska» folks land, vilka kommit dit för
handelsutbytet, och å den andra sidan veta vi genom Ansgarius-
iografien, att svenska köpmän uppehöllo sig i Forestad i brisland.
Hedeby i Slesvig var vid denna tid Nordens väl mest betydande
Fansitoort, där nordmän och friser träffades. På Brännöarna utan-
för Götaälv var en stor slavmarknad, där köpmän från Norden och
de brittiska öarna uppslogo sina tält och brädskjul för att där falbjuda
s’n Kvande vara. Invånarna i ett handelssamhälle som Birka utgjor-
des dels av en fast befolkning, som bodde där hela året om, men som
ej Var vidare stor, dels av s. k. gäster eller resande köpmän, som
hornmo dit vid marknadstiden. Dessa köpmän kommo sällan en
°eh en, utan vanligen i större flottiljer — det enda sättet att er-
hålla skydd mot de sjörövare, som överallt lurade i skären och för
’ilka Ansgarius på sin första resa råkade ut. I ill Novgorod före-
f°gos dylika färder två gånger om året, och man skilde där på
Soiurnarfarare och vinterfarare. Då köpmännen ankommit till Birka
L‘ller någon annan dylik marknadsplats, var deras första göra att hos
k°nungens fogde eller »gälkare» söka »frid», d. v. s. rättsskydd
Under marknaden, ty utan ett dylikt skydd betraktades köpmannen
såsom en rättslös främling. Först därefter började handeln. I
kornensamt intresse hade köpmännen också sammanslutit sig till
’¡ssa gillen, om vilkas karaktär under hednatiden vi dock veta
ganska litet. Genom tvenne runfynd kan man dock konstatera, att
oft »frisagille» funnits i Sigtuna. Två av de tre namn, som här
örekomma, äro svenska, det tredje däremot frisiskt, men den
r*siske köpmannen säges ej ha varit medlem av gillet, utan bolags-
an. med en gillebroder, och det är väl därför sannolikt, att detta
hestått av svenska köpmän, vilka trafikerat routen Forestad—Sigtuna
°ch därför hade förbindelse på bägge ställena. Sedermera utvecklade
’ ’g detta gilleväsen genom det stora Gotlandsfararsällskapet till c n
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
