- Project Runeberg -  Illustrerad svensk litteraturhistoria / 1. Forntiden och medeltiden /
126

(1926-1932) [MARC] Author: Henrik Schück, Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vikingatiden - Runlitteraturen - Rökstenen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

RÖKSTENEN
Sár vestaria
burg um brutna,
færd; han karsar
1 it
I aftuamupstantarunar¡>ar
nuarinfapifa[>iraftfaikiansunu
sakuinukminif>athuariarualraubaruarintuar
parsua[>tualfsinumuarinumnartualraubr
ba{jarsamanaumisumanum¡5atsakumana
rthuarfurniualtumanurjnfiaru
mirhraipkutumauktu
miranubsakar
av, att prosan — eller den del av inskriften, som handlar blott
om Assur — gör ett citat från versen; som man märker upptager
den ur strofen just den passus, som handlar om Assur.
Dylika citat ur längre minnesdikter hava vi troligen ock på en
vid Gripsholm rest sten, på vilken det — efter det prosaiska till-
kännagivandet — står:
fiæir fóru drængila fiarri at gulli
auk austarla ærni gáfu
dóu sunnaria i Særklandi.
[De foro manligen fjärran efter guld och matade örnen österut, dogo söderut
i Särkland.]
och på en annan södermanländsk sten, vilken bär följande in-
skrift:
»Alrikr ræisti stæin, sun Sigriôar, at sinn faáur Spiút.
um varit hafÔi,
hpggum barôa
kunni aliar.»
[Alrik, son av Sigrid, reste stenen efter sin fader Spiut, som västerut hade
brutit borg och borgmän slagit; vikingafärder alla han kände.]
Den viktigaste inskrift av alla, som bevarats till vår tid, är dock
den, vilken finnes å en vid Röks kyrka i Östergötland upprest sten.
Rökstenen har länge trotsat våra språkforskares tolkningskonst,
bland annat därför att den icke blott är ristad med vanliga runor,
utan även med s. k. kvistrunor och lönnrunor. Inskriften är således
mycket svårtydd, och att man över huvud hunnit så långt, som
man faktiskt gjort, är till största delen Bügges förtjänst; värdefulla
bidrag till tolkningen hava också lämnats av Läffler, von Friesen,
Pipping, Magnus Olsen m. fl. Men ännu återstå många oförklarade
punkter, och med all sannolikhet komma de givna tolkningarna
ännu åtskilliga gånger att behöva revideras.
Inskriftens Inskriften, vilken härrör från tiden kort före år 900, har följande
text’ lydelse:
126

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:50:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/1/0150.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free