Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vikingatiden - Vikingatidens svenska diktning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VIKINGATIDENS SVENSKA
DIKTNING
ENOM Adam av Bremen veta vi, att
svenskarna i Uppsala haft en mängd offer-
sånger, som den fromme kronisten dock
anser så skamliga, att han ej vill redogöra
för dem. Med all sannolikhet hade dessa,
eller åtminstone en del av dem, ett erotiskt
innehåll, ty den gud, som särskilt dyrkades
i Uppsala, var ju fruktbarhetsguden Frey,
av vilken en grovt obscen bild förekom i
templet. Genom en isländsk saga känna vi en punkt i den svenska
Frey-ritualen. Årligen fördes guden på en vagn kring de olika
bygderna, men innan färden började, ansågs han »tarva hjonelag»,
och i följd därav gav man honom en s. k. Freyskona, vilken följde
med honom på hans äringsresa över tegarna. Tänka vi oss denna
ritual förbunden med en inledande folklek, så hava vi just den,
vars grunddrag föreligga i dikten Skirnisfor. Innehållet i denna är,
att Frey trånar bort av kärlek och att hans vän Skirner — i en
äldre version utan tvivel Frey själv1 -— beger sig till den älskades
bostad och medels kraftiga trollsånger tvingar henne till genkärlek-
Dikten har dialogisk form, såsom vi kunnat vänta för en dylik folk-
lek (jämför t. ex. striden mellan vår och vinter), och om vi frånse
de talrika yngre interpolationerna, kan en dylik dikt lika väl hava
varit svensk som norsk, d. v. s. den kan i sina grunddrag hava varit
gemensamt nordisk, därför att den så att säga varit texten till en
gemensamt nordisk ritual, som skildrade, huru Frey trånade bort av
kärlek, men till sist lyckades vinna sin »Freyskona».
Att en i det hela mycket liknande dikt verkligen förekommit 1
Sverige, framgår därav, att en dylik ligger till grund för ett par
medeltida ballader. Den ena av dessa är den både på danska och
svenska upptecknade Herr Svedendal eller Ungen Svendal, som
blott är en yngre variant till Svipdagsmal; den andra har en histo-
1 Denna äldre sagoform föreligger i Svipdagsmal, som dock såsom dikt är yngre-
Skirnisfor.
I54
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
