Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vikingatiden - Vikingatidens svenska diktning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Detalj av Clermont-skrinet.
där vara förbunden med Niflungasagan — och Rökinskriften visar, att
även svenskarna kände till den, antagligen i ungefär samma väringa-
tradition, som Saxo återgiver; icke heller i Sverige tyckes den
hava varit förbunden med Sigurdsagan.
Rökinskriften visar också, att vi redan i början av 900-talet haft
dikter, som firat Didrik av Bern. Men även en annan stor saga
var känd i Sverige.
En isländsk saga av ungefär samma karaktär som Volsungasagan
Hervarar- är Hervararsagan. Även denna är byggd på gamla eddakväden, av
s vilka större utdrag finnas inryckta i prosan. 1 sin nuvarande form
är sagan utan tvivel en komposition av någon islänning, som till
ett helt sammanarbetat flera olika sagor, som från början ej haft
något med varandra att skaffa.
I inledningen berättas, huru konung Svafrlami tvingar tvenne dvärgar att
ät honom smida ett oövervinneligt svärd Tyrfing. De göra det, men knyta
samtidigt en förbannelse vid svärdet, och då konungen i vredesmod hugget
Själva innehållet är detta. Gudruns dotter Svanhild är gift med konung J01’
munrek, som på en falsk angivelse kastar henne för vilda hästar. Gudrv 1 sänder
sina söner att hämnas. De Sara dödligt Jormunrek, men dödas under mordförsöket’
182
ytterst populär i Sverige, särskilt dess första del, men även den
andra, och i det stora hela sågo väl de svenska dikterna ut ungefär
som de norska.
I Sæmundareddan har Niflungasagan fått ett tillägg: sagan om
Ermanarik (Jormunrek), som behandlas i tvenne dikter, Hamdismal
och Gudrunarhvot,1 båda sannolikt isländska, åtminstone den sista,
ehuru skrivna på grundvalen av äldre norska dikter. Denna ursprung-
ligen gotiska saga, som i sin äldsta form läses hos Jordanes (se förut
sid. 43) och där ej står i förbindelse med berättelserna om Sigurd och
niflungarna, upptages också i Saxos sagokrönika, som det synes efter
en väringatradition. Sagan var således bekant i Danmark — utan att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
