Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vikingatiden - Vikingatidens svenska diktning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
efter dem, försvinna de in i stenen utan att träffas. Efter denna inledning
följer sagan om Svafrlamis ättling Angantyr. En julafton gör han ett löfte att
vinna Ingeborg, dotter till Uppsalakonungen Yngve. Kommen till dennes hov,
för han avslag på sitt frieri och stämmer då hennes älskade, Hjalmar, till
hohngång på Samsö, där Hjalmar och hans vän Orvar Odd kämpa mot Angantyr
°ch dennes elva bröder. Bröderna falla, men även Hjalmar stupar för Tyrfing
samt sänder döende Ingeborg sin sista hälsning. Denna episod har tydligen
Existerat för sig, och den läses också i Orvar Odds saga, som likaledes är
saimnanarbetad av flera ursprungligen fristående berättelser. I annan form före-
kommer den dessutom hos Saxo, som delat den i två olika sagor, bägge utan
1’ivel mindre ursprungliga än den, som ligger till grund för Hervararsagan
Och Orvar Odd-sagans framställning. Att denna är gammal och äkta, framgår
redan därav, att den stöder sig på ett delvis meddelat kväde i eddadikternas
stl1- I sagan göras nu både Hjalmar och Ingeborg till svenskar, och även hos
®axo är hjältinnan en svensk konungadotter — Hjalmars nationalitet nämnes
ei Men då det är fråga om en gamma! saga, betyder en dylik lokalisering väl
närinast, att sagan verkligen betraktades såsom svensk.
Ifön nästa episoden skildrar på grundvalen av en eddadikt, som citeras i ett
stort utdrag, huru Angantyrs dotter Hervor kommer till den ö, där fadern är
jordad, huru hon genom en herde får anvisning på gravplatsen samt huru hon
*’är frambesvär fadern ur graven och av honom erhåller svärdet Tyrfing. Även
kär hava vi en gammal och äkta saga, vilken vi strax skola möta i en annan
förm. Men fortsättningen har ej hört hit, utan är en självständig saga. Hervor
äktar den vise Hofund och får med honom sonen Heidrek. Denne mottager
av sin far en serie goda råd, men bryter dem alla — ett motiv, som måhända
är lånat från en ursprungligen orientalisk väringasaga. Fortsättningen utgöres
°ckså av en fristående saga. Den obetänksamme Heidrek har blivit en vis
lllan och utkämpar såsom sådan en gåtstrid med Odin, som uppträder under
nanmet Gestumblindi. Både de versifierade gåtorna och ramen äro gamla och
ilkta samt giva oss ett kväde av samma karaktär som Vafthrudnismal. Om
dess ursprungliga nationalitet veta vi intet, men med all sannolikhet återgår
denna vishetskamp till en gemensamt nordisk källa. Den följande episoden
ar med säkerhet svensk till sitt ursprung. Den handlar om ett slavuppror
°cl1 har en gång utgjort en saga för sig. Konung Heidrek hade nio tralaf,
s°m om natten överföllo och dräpte honom, bemäktigade sig hans skatter och
flydde till skogs. Men Angantyr, den döde konungens son, lyckades till sist
a tag i dem och dräpte dem. I Ynglingasagan berättas samma slavuppror
på grundvalen av en svensk tradition. Trälarna bemäktigade sig konung Auns
Ratter, då denne dog, och gjorde uppror mot den nye konungen. I åtta slag
)esegrade de honom, men i det nionde slog han dem. Sagan är således vä-
sentligen densamma i bägge versionerna, och även namnen. I Ynglingasagan
konungen visserligen Egill, men i den äldre svenska tradition, som vi
änna genom Beowulf, var hans namn Angantyr. Här hava vi således en
a’ensk saga, och svensk är troligen ock den nästa episoden, som i varje fa
ar gammal och stöder sig på ett ypperligt kväde i eddadikternas stil.
Pnnehållet är i korthet följande. Angantyr och Hlodr äro halvbröder Den
torre blir goternas konung och bor på Danparstadir (Danpr = Dnjepr), men
,en senare uppfostras hos hunnerna, från vilka hans moder stammar. Dä
3eSer han sig till Angantyr och kräver av honom halva riket. Ädelmodig
hi«der denne honom stora skatter, men Hlodr vill ej låta sig nöja, utan beger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
