Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den första kristna tiden - Litteraturen under brytningstiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jämförelse
med
Danmark
och Island.
EN period, vars allmänna skaplynne jag nu
sökt skildra, förefaller att hava varit utan
all litteratur. Men icke blott utan litteratur,
utan även nästan utan historia, i bägge fallen
av det enkla skälet, att vi sakna så gott som
alla källskrifter från denna tid. Men littera-
turlös är ingen tid, och denna tid kan minst
av allt hava varit det, då perioden 1050—
1250 i det övriga Europa just omfattar den
blomstring. Väl är det sant, att Sverige
Medeltida litteraturens
ännu knappast kan hava påverkats av den franska och provençalska
Medeltidslitteraturen; först mot slutet av 11oo-talet nådde dess efter-
’erkningar till Tyskland, och kulturen i Sverige var vid denna tid
ännu för litet genomträngd av medeltidens anda, för att man hos oss
skulle kunnat sentera en dylik litteratur. Men även i de båda be-
fryndade nordiska landen, Danmark och Norge-Island, betecknar
denna period den medeltida litteraturens blomstring, och vi skola
då se till, om icke ett studium av grannrikenas litteratur kan lära
°ss något med avseende på vår egen.
Vid den första blicken synas Danmark och Island vid denna tid
sasom ett slags litterära antipoder. Den danska litteraturen bär
redan den europeiska medeltidens prägel och vi möta där latin-
ska legender, Andreas Sunesons lärda, skolastiska dikt Hexaemeron
°ch Saxos efter senlatinska mönster skrivna krönika. Den isländ-
ska litteraturen är däremot så gott som opåverkad av den medel-
lida bildningen i det övriga Europa, och vikingatidens litteratur
f°rtsättes där, visserligen i nya former, men likväl på den gamla
grunden, som om ingen trosförändring hade inträffat. Eddadikter
skrivas fortfarande, ehuru visserligen utan den äldre tidens friskhet,
skaldedikten är lika omtyckt som fordom, och de enkla prosasagor,
Som helt visst funnits redan förut, utvecklas under denna period
207
...... ...’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
