Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkungatiden - Den lärda bildningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I
Föreläsningsmetoden var också densamma som inom
Ur det arbete, som skulle behandlas, uttog läraren en
kunde bliva föremål för stridiga meningar, anförde alla
kunde tala för en åsikt, så alla, som talade för en mot-
satt, bestämde sig därefter för endera meningen och vederläde mot-
argumenten. På så sätt blevo de unga studenterna väpnade för
kampen mot kättarna, och de blevo det ännu mera därigenom, att
de flitigt övades i disputationer, i vilka de själva fick taga upp och
vederlägga motsidans argument.
Tack vare denna metod lyckades dominikanerna också att ganska
snart slå medeltidens fritänkare. Filosofien blev kristen, och IIOO-
talets upplysningsrörelse förbyttes redan under 1200-talet i en reak-
tion, som blev allt starkare under de följande århundradena. I
Sverige hade vi aldrig varit med om frihetsrörelsen. Vårt land var
då, under 1100-talet, ännu alldeles barbariskt, och vi kommo med
först under reaktionen. Men för bildningen i Sverige har domini-
kanerorden uträttat ofantligt mycket, både genom brödernas folkliga
predikningar, som gåvo massan åtminstone den grövsta kristendoms-
kunskapen, och genom vetenskapliga studier. Ty dessa drevos
ivrigt i våra kloster och fortsattes även genom ständiga utländska
studieresor. Vi finna svenska dominikanerstudenter i Paris, Köln,
Oxford och Montpellier, och flera av dem, såsom Petrus de Dacia,
stodo tydligen på höjdpunkten av medeltidens bildning.
De båda äldsta svenska dominikanerklostren grundades 1237, det
ena för götalandskapen i Skänninge, det andra för svealandskapen
i Sigtuna. Ty i motsats mot cistercienserna ville dominikanerna
undervis- för provinsen Dacia, som omfattade alla de nordiska landen, inrat-
mngen. ta(jes recjan på 1260-talet. Men ovanpå detta gymnasium kom en
ännu högre kurs — nämligen vissa dominikaneruniversitet, dit alum-
ner från hela världen skickades. Dylika funnos i Paris, Köln, Oxford,
Montpellier och Bologna, men av dem var det i Paris det förnämsta,
och ovanligt var det icke, att en dominikaner fick studera vid flera
av dem. I Paris, dit varje dominikanerprovins fick sända tre stu-
denter, bodde dessa i ett särskilt s. k. kollegium, Collegium S. Jacobi,
där de, liksom de världsliga studenterna i deras härbärgen, fingo
mat och husrum. Men i olikhet mot dem togo de ej någon del i
universitetets filosofiska undervisning, utan i Collegium S. Jacobi
funnos särskilda dominikanerprofessorer, som undervisade ordens
studenter i teologi. Och dessa lärare voro tidens främsta teologer,
Albertus Magnus, Thomas ab Aquino m. fl. Själva metoden var
ungefär densamma som vid de världsliga universiteten, dels åhö-
rande av lärarens föreläsningar, som även här dikterades, dels dis-
putationer.
filosofien,
sats, som
skäl, som
252
O
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>