Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkungatiden - Den lärda bildningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■« -•
¿’i1’- .
alltid förlägga sina konvent, ej till avlägsna bygder, utan till folk-
rika städer.
Om bildningsintressena i Sigtunaklostret kan man få en viss före-
ställning genom resterna av dess bibliotek, som finnas i Uppsala,
visserligen ej mer än sexton volymer — en del av dessa s. k.
catenati eller volymer, vilka med en järnkedja voro fästade vid
Pulpeten i klostrets studiesal. Att man var rädd om dem, framgår
även därav, att pärmarnas insidor i regeln innehålla en kraftig för-
bannelse mot den, som kunde känna sig frestad att stjäla boken.
De flesta handskrifterna härröra från Frankrike, där, som vi sedan
skola se, 1200-talets böcker oftast köptes, och de hava skänkts till
klostret av dem, som gått in i detta såsom bröder, av Åbobiskopen
Thomas, av priorn Israel Erlandi, av Laurentius de Vaxald m. fl.
av 1200-talets lärde. En mycket vacker fransk handskrift innehåller
ett under medeltiden populärt arbete, Græcismus av Éverard de
Béthune, en på hexameter skriven latinsk (ej grekisk) grammatik.
En annan, också fransk handskrift med vackra initialer är en ut-
läggning av gamla testamentet, vidare förekomma en bibelkonkordans,
ett compendium teologice veritatis, Augustinerregeln, Bonaventuras
berömda arbete Pharetra och åtskilliga samlingar av predikningar,
således teologiska arbeten, men inga filosofiska.
Ehuru i mindre grad än dominikanerna voro även franciskanerna Franciska-
litterärt intresserade, och även de voro flitiga predikanter. Deras
studiemetod var också ungefär densamma, och även de hade i Paris
ett särskilt kollegium, där ordens mera begåvade alumner instrue-
rades i teologi. Till Sverige kom orden ungefär samtidigt med
dominikanerna, och deras förnämsta kloster låg i Stockholm på
den efter dem uppkallade Gråmunkeholmen. Även av det bibliotek,
Som gråbröderna i Stockholm samlat och som tyckes hava varit
ganska ansenligt, finnas 22 volymer i behåll. Att döma av detta
’ar innehållet ungefär detsamma som i Sigtunabiblioteket, dock
raed den skillnaden, att man här även hade åtskillig filosofisk litte-
ratur. Så innehåller en handskrift Aristoteles Analytica posteriora
°ch utdrag ur Philosophia naturalis, en annan hans tre Libri de
anima, en tredje en utläggning av hans Liber prædicamentorum
°- s. v. Över huvud tyckes biblioteket här hava varit mera mång-
sidigt, men så förskriver det sig ock från en betydligt senare period
än Sigtunabiblioteket.
Intresset för studier var således under medeltiden kanske lika
livligt som i våra dagar, och vi skola erinra oss, att dessa studier studie-
°ftast drevos under svårigheter, om vilka vår tid har svårt att göra intresse,
sig en föreställning. Vi behöva blott tänka därpå, att studenten,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
