Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkungatiden - Lagarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1.
U
1 It ’
■í <
288
i!
s
avfattad på dessa versslag. Men även om man förkastade denna
teori, stod dock kvar, att nästan intet parti av lagen var på ren
prosa, utan snarast i en framställning, som svävade på gränsen mellan
vers och prosa. Så kom Sievers med sin teori om den mera fria
memorialversen, som vilar på rytm och melodi, och i de av honom
uppställda skemata har han tryckt av hela Upplandslagen. Även
beträffande de andra lagarna har han kommit till det resultatet, att
också de föreligga i dylik memorialvers. Huruvida denna teori
kommer att hålla sig, vet jag, som sagt, icke. Men den förefaller
emellertid mycket tilltalande. Man läse t. ex. blott Upplandslagens
stadgande om dråp under leding:
Kùnungær biùfiær — léjning ut. Skip — liggær i læghi
lyptingær tiàldapær — skiôldær a stâmpni — værpær f>ær mân
dræpin fore bórpe — ok brÿggiu spórpe
líggi i tvæbœte — tiúghum átta.1
I varje fall synes det mig, som om stilen i våra gamla lagar har
en rytm och en klang, som icke är prosans. Ibland — men också
blott ibland — närmar sig framställningen till eddadikternas vers,
men även när den det icke gör, verkar den dock såsom vers. Må-
hända har Sievers löst gåtan, måhända kommer först framtiden att
avslöja den.
Lagarnas Med kristendomens antagande och de genomgripande förändringar
kodifienng. jnom samhället, vilka blevo en följd av den egentliga medeltidens
inbrott i vårt land, förändrades naturligen de gamla lagarna i icke
ringa mån. Nya stadganden tillkommo och gamla blevo oanvänd-
bara. Men därmed gjorde sig ock ett behov av lagens kodifiering
och ordnande gällande.
Den första dylika redaktion vi hava är den s. k. äldre Västgöta-
lagen, vilken föreligger i en handskrift från slutet av 1200-talet.
Redaktionen härrör från början av samma århundrade — från vilken
tid vi hava ett kort fragment kvar, den äldsta fornsvenska handskrift,
som finnes, -t- och verkställdes antagligen av lagman Eskil, vilken
tyckes hava samlat alla lagstadganden, som funnits, avskilt föråldrade
paragrafer och tillagt nya samt därefter ordnat det hela och fram-
lagt sitt arbete för västgötarnas ting, som genom att antaga förslaget
gav det laga kraft. Men man får icke uppfatta denna lag såsom en
modern lag. Den handskrift, i vilken vi känna den, var en privat-
mans exemplar, möjligen lagmannens eget, i vilket denne infogat
sina anteckningar om ett och annat, som för honom kunde vara av
1 Konungen bjuder leding ut. Skepp ligger i hamn, lyptingen (bakstammen) tältad,
sköld å stammen. Varder en man då dräpt inom skeppsbord eller bryggända, ligge i
tveböte, åttio marker.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
