Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkungatiden - Mystik och skolastik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
såsom han tolkade varje annan bok, Matthias såg däri i främsta
rummet en djup allegorisk vishet, och genom en dylik tolkning
voro medeltidens tänkare i själva verket långt friare än reforma-
tionstidens i förhållande till bibelns auktoritet. En enkel tolkning
av en bibelvers kan i allmänhet blott bliva en enda; fattas ett
yttrande däremot såsom allegoriskt, kan däri naturligtvis inläggas
vilken mening som helst. Män såsom Matthias voro därför i själva
verket fullkomligt obundna till sin spekulation: de tänkte fritt
ut sitt system, och sedermera tolkade de bibeln i enlighet med
detta.
Matthias är i första rummet dialektiker, och man märker genast,
att han erhållit sin bildning vid skolastikens egentliga härd, univer-
sitetet i Paris. Men mot den utländska universitetslärdomen rea-
gerar det svenska nationallynnet. Hans fantasi är på samma gång
torrt matematisk och konkret; än sysselsätter han sig med full-
komligt abstrusa begreppsjonglerier, än söker han att förklara sin
mening i bilder, vilka röja, att mystikens känsloglöd endast ofull-
komligt kuvats under dialektikens tvång. Så t. ex. uppkastar han
den frågan, huru Gud kunnat låta synden med kvinnan komma till
världen. Sedan han med en mängd skolastiska, från Aristoteles
och kyrkofäderna hämtade argument undersökt frågan, slutar han
sin bevisföring med följande ord: »den som söker hindra all skada,
hindrar ock mycket nyttigt; om en man är så rädd att skada sitt
korn, att han ej vågar kasta det ned i mullen, så får han ingen
gröda, och kornet växer icke till. Av samma skäl låter en falke-
nerare en duva dödas, på det att han för henne må få flera. Så
låter ock vår Herre törnet växa till, att rosen må utspringa, och
därför lät han ock Eva varda. Vår herre skapade kvinnan, ehuru
han väl visste, att hon skulle synda, på det att den jungfru måtte
födas, som aldrig syndade.»
Då man läser dylika utredningar, märker man sambandet mellan
Matthias och hans lärjunge Birgitta. Också hon gör stundom ett
försök att med skolastikens torra begrepp utreda en tråga, men
endast för att ögonblicket därpå falla tillbaka i den mystik, som
lämpade sig bäst icke blott för hennes egen begåvning, utan ock
för det svenska folklynnet. Skolastiken var en skapelse av medel-
tidens — och även den nyare tidens — mest rationalistiska folk,
av fransmännen ; den blev härskande även på andra sidan av
Rhen, men den förmådde icke att fullständigt döva den mystik, som
närdes av germanernas rikare gemyt och djupare religiositet. Ju
niera Parisuniversitetet förlorar sitt inflytande över Tyskland och
Skandinavien, ju mera förlorar ock skolastiken i kraft, och ju rikare
341
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
