Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkungatiden - Mystik och skolastik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vi
340
J-UUh
Sko-
lastiska av-
handlingar.
»■ r
älskar att pröva sitt skarpsinne på de mest svårlösta
spörsmål. Matthias var tydligen en verklig tänkare,
bunden av sin tids föreställningssätt, men inom detta
självständig i förhållande till all auktoritet som de flesta
Att betrakta medeltidens teologer
helgonförklaring yttrar sig såväl om den på hennes tillskyndan
gjorda översättningen som om Matthias’ bibelglossor, gör detta på
ett sätt, som tydligen visar, att han ansåg, att översättningen verk-
ställts av en annan person än den lärde glossatorn. Vilken den
okände bearbetaren varit, veta vi således icke; blott så mycket är
säkert, att han på 1330-talet tillhört Birgittas närmaste omgivning.
Bland dessa äro endast två kända, nämligen Svenungus, som sedan
blev abbot i Värnhems kloster och följde henne såsom biktfader
på vallfärden till Compostela, samt Nicolaus Hermanni, sedermera
biskop i Linköping, då ännu en ung scolaris, vilken var informa-
tor för Birgittas barn och även lär hava undervisat sierskan själv.
Nicolaus förefaller att hava varit för ung för ett dylikt värv. Men
för Svenungus tala däremot flera skäl — bl. a. att han liksom
översättaren var västgöte, under det att Birgittas vänner för övrigt
voro östgötar, — och det är därför en viss sannolikhet för, att han
för Birgittas räkning verkställt denna bearbetning av magister
Matthias’ bibelglossor. Denna bearbetning omfattar nu blott penta-
teuken och har säkerligen aldrig sträckt sig till hela bibeln.
I de avhandlingar, som åtfölja översättningen, visar sig Matthias
såsom en man, vilken fullt behärskar sin tids skolastiska vetande
och vilken
dialektiska
naturligtvis
lika fri och
av den nyare tidens forskare.
såsom några försagda dogmatiker och protestantismens män såsom
fria tänkare torde knappt vara berättigat, och man finner hos
Matthias yttranden, vilka mycket väl skulle passa i en luthersk
teologs mun. Vi äro, säger han, bundna till att tro allt det, som
skrivits i bibeln, ty hon är skriven av den helige ande själv. Men
bibeln kan förstås på flera olika sätt. Augustinus och andra vise
mästare hava senare utlagt henne, men av denna utläggning äro vi
ej skyldiga att tro mera, än de verkligen bevisa vara sant, »och
därför må var och en som honom täckes hålla S. Augustini ord
eller andra helige mästares».
Så kunde ännu en bland medeltidens självständiga tänkare yttra
sig; för den stora mängden blev naturligen en tolkning, som hade
kyrkans vise mästare för sig, lika avgörande, som om den upp-
tagits i bibeln själv. Men skillnaden mellan Matthias och reforma-
tionstidens män ligger icke så mycket i deras mer eller mindre
självständiga ställning till de kyrkliga auktoriteterna som i deras
uppfattning av själva bibeltexten. Luther tolkade denna verbalt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
