Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkungatiden - Birgitta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
klostret fick därför blott Vadstena kungsgård, på vars mark det
skulle resa sig. Själva klosterbyggandet stannade också redan från
början i stöpet; härtill bidrogo väl till en väsentlig del digerdöden
och Birgittas Romresa. Men en nödvändig förutsättning var ock,
att påven skulle stadfästa själva Ordensregeln. Denna hade Birgitta
fått i form av en uppenbarelse, om vilken hon dock kände sig
osäkrare än vanligt, ty hon överlämnade den genast till prior Petrus
och lät Kristus säga: om skrivaren fogar till något ur kyrko-
fädernas regler, som kan vara lämpligt för ämnet, så är detta mig
icke emot; så hade både Benedictus och Franciscus förfarit. Då
Birgitta naturligtvis hade en ganska bristfällig kännedom om en
klosterkonstitution, är det väl därför sannolikt, att bearbetningen
varit tämligen radikal. När regeln var färdig, fordrade Birgitta, att
konung Magnus själv skulle resa till påven dels för att få förlåtelse
för sina egna synder, dels för att utverka stadfästelse på den regel,
som Kristus själv dikterat. Men naturligtvis kunde konungen i
detta fall ej foga sig efter hennes önskningar, och Birgitta blev
därför hänvisad till sin egen förmåga.
Uppgiften var svårare än Birgitta till en början kanske föreställt Kioster-
sig, obekant som hon var med den påvliga kyrkopolitiken. Med regeln’
en viss misstro, motiverad av kättarrörelserna under i ioo-talet,
betraktade nämligen kyrkan alla försök att stifta nya ordnar, och
på två koncilier hade de rent av förbjudits; endast fyra ordens-
regler skulle få finnas: Basilius’, Augustinus’, Benedictus’ och Fran-
ciscus’, och de övriga skulle inordnas under dessa. Här var således
den första och farligaste klippan. Den andra svårigheten låg i den
organisation, som Birgitta tänkt giva sin orden. Strängt taget
tillät kyrkan blott antingen munkkloster eller nunnekloster, men
Birgitta ville grunda en orden med dubbelkloster, d. v. s. med en
manlig och en kvinnlig avdelning, ehuru båda gemensamt styrda
av en kvinna, abbedissan. Tanken kan hon möjligen hava fått från
den franska fontevraldensorden, som trots förbuden mot dubbel-
kloster dock fortfor att gxistera, men även om så skulle vara, är den
tillika ett troget uttryck för hennes eget temperament. Ty bakom
denna organisation döljer sig minnet av Ulv Gudmarsson, tillsammans
med vilken hon velat söka klostrets frid, och tillika bestämdes den
av hennes egen kvinnliga härsklystnad: nunneklostret skulle dock
vara det förnämsta, och huvudet för klostrets alla män och kvinnor
skulle icke vara en prior, utan en abbedissa. Men även hennes
aristokratiska läggning kommer här fram. Det var icke någon
tiggarorden efter S. Franciscus’ mönster hon ville skapa, utan i
främsta rummet en uppfostringsanstalt för landets högättade unga
371
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
