Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkungatiden - Birgitta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
spelade nog också hennes ärelystnad in, ty de olika munkordnarnas
stiftare — S. ’ Benedictos, S. Franciscus m. fl. — höjde sig dock
ett huvud över kyrkans övriga berömda stridsmän, och att ställas vid
deras sida var det högsta målet för en medeltida svärmares drömmar.
Krigiska lagrar kunde Birgitta såsom kvinna icke vinna, politiska
knappast heller, om än hon strävade efter att hava ett avgörande
ord med i landets angelägenheter, men helgonets och ordensstiftarens.
gloria ■— den kunde hon dock nå, och mot detta mål riktade hon
nu hela sin viljekraft. Rikets store lyckades hon snart intressera
för denna plan: en ny, svensk klosterstiftelse var ju en ära även
för landet, och Magnus Eriksson gjorde genast en rent furstlig
donation till klostret — troligen, för att begagna Höjers ord, den
största klosterdonation, Nordens historia vet omtala. Men egendomligt
nog tyckes Birgitta, Sveriges sannolikt rikaste kvinna, själv icke
hava givit några gods till den nya stiftelsen. I kanonisationspro-
cessen uppgives väl i allmänhet, att »hon låtit bygga ett kloster
och av sina enskilda ägodelar doterat detta för underhåll av sextio
nunnor och tjugo munkar», men när det kommer till vittnesförhören,
angives icke en enda gård. Och därtill kommer, att vi känna både
namnen på Birgittas många gods och på Vadstena klosters alla
gårdar. Men så vitt jag kunnat finna, ägde klostret intet av de
gods, som tillhört henne. Birgittas mening tyckes också hava varit,,
att konungen skulle bekosta det hela, ty i en vid denna tid skriven
revelation låter hon Kristus säga: »Så vill jag nu, att ett kloster till ära
för min moder skall uppbyggas av landets furste, på det att rikets
synder därigenom skola minskas.» Men därjämte skulle bidrag givas
av landets alla invånare. Konungen hade emellertid gjort sin dona-
tion blott i testamentarisk form, och den skulle således utgå först
efter hans död. Därmed tyckes Birgitta emellertid ej hava varit nöjd,,
och Magnus Eriksson fick därför mottaga en ny uppenbarelse från
Kristus: »Emedan landets furste varit försumlig i rättfärdighet och
en rövare från många, skall han bygga ett kloster till ära för min
moder på den plats, som jag bestämt för dig. Gör han det, skall
jag vara honom huld och öka min kärlek till honom. Men gör
han det icke, skall jag förkasta honom, hans vedermödor skola
mångdubblas, och hans regering råka i förakt.» Då konungen ändå
ej började bygget, förklarades han i en ny uppenbarelse därtill
ovärdig. I stället skulle en annan person uppföra klostret, »men
vilken denne är — säger Kristus till Birgitta — och när han skall
komma, skall du en gång få höra, men i detta livet är det dig ej
medgivet att få veta det». Av donationen blev heller intet. Då.
konungen dog, hade han redan förlorat alla sina svenska gods, och.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
