Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltidens avslutningsperiod - Vadstena kloster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
feSElEN mest betydande svenska kulturcentralen Den heliga
under 1400-talet var utan gensägelse Vad- Kataima-
MBShI stena kloster. Men denna institution är i
själva verket mindre en skapelse av Bir-
gitta än av hennes hängivna dotter Kata-
rina. Trots sin energi hade Birgitta vid
sin död knappt nått fram till något resul-
tat alls. Intet kloster fanns ännu byggt
och heller inga medel till en dylik inrätt-
ning. Icke heller hade den klosterregel, som sierskan tänkt sig,
blivit stadfåstad. Men det var då Katarina tog saken om hand
Sedan hon fört moderns lik hem till Sverige, reste hon tillbaka
till Rom, fick där till stånd en undersökning om Birgittas helighet
och lyckades även att få klosterregeln stadfåstad. Svårigheten låg,
såsom jag redan utvecklat, dels däri, att kyrkomöteTT-Lyon. 1274
förbjudit alla nya regler utom de fyra redan existerande (Basilius’,
Augustinus’, Benedictus’ och Franciscus’), dels i de dubbelkloster,
på vilka Birgitta särskilt höll. Men i huvudsak lyckades Katarina
besegra dessa svårigheter. »Salvatorsorden» erkändes väl ej så-
som någon ny orden, men såsom en självständig gren av augusti-
nerorden, och i sak var det ju ungefär detsamma. Birgitta hade
blott fått rätt att grunda två kloster, ett manligt och ett kvinnligt,
men genom den bulla, som Katarina 1378 utverkade, kunde en hel
rad av dubbelkloster inrättas, i vilka Birgittas regel skulle till-
lämpas. Visserligen stod det under hela 1400-talet en häftig strid
om denna dubbelklosterinstitution, men trots tillfälliga nederlag
lyckades birgittinerna vidmakthålla sitt privilegium, och birgittiner-
kloster uppstodo i en mängd städer, mest i hansestäderna, men
även i England och i Italien, i Sydtyskland, Spanien, Polen, Neder-
länderna, Danmark och Norge; i Sverige funnos blott två, i Vadstena
och Nådendal. Men samtidigt med dessa segrar framträdde också
svagheten i Birgittas organisationsplan. Den svenska sierskan var
387
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
